<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus. Resultatet visade att kvinnorna på ett eller annat sätt omedvetet påverkades av dagens kvinnoideal, som idag ska vara ung och vacker. Min studie visade att anledning till att man påverkades var att kvinnorna inte ville åldras utseendemässigt. Att konsumera varor som bland annat hindrade rynkor var ett av det vanligaste sättet.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus. Resultatet visade att kvinnorna på ett eller annat sätt omedvetet påverkades av dagens kvinnoideal, som idag ska vara ung och vacker. Min studie visade att anledning till att man påverkades var att kvinnorna inte ville åldras utseendemässigt. Att konsumera varor som bland annat hindrade rynkor var ett av det vanligaste sättet.

Idén om att vår bild av verkligheten konstrueras till stor del utifrån medierna är i min mening mycket intressant, men är bilderna vi dagligen matas med verklighetsförankrade? Att påstå att det finns ett korrekt och ett felaktigt sätt att framställa kön på vore att föra sig med osanning men att stereotypera könsrollerna borde kunna undvikas, kan tyckas. Min fråga var hur det förhåller sig i ett av Sveriges största modemagasin för kvinnor. I den här uppsatsen undersöker jag hur det svenska modemagasinet Styleby, med modeprofilen och entreprenören Elin Kling i spetsen, framställer kvinnan. Undersökningen är gjord ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Delarna som analyserats är ledarsidan eftersom den i min mening sätter prägeln för magasinet samt modereportagen eftersom det är där mest resurser används. Semiotiken i Barthes version, där begreppen denotation och konnotation står i centrum, användes som huvudsaklig metod. I Barthes semiotiska modell analyseras bilden i två steg där det första steget, denotationen, är läsarens omedelbara förståelse och den andra nivån, konnotationen, är det samspel som uppstår då bildens tecken möter läsarens förkunskaper och kulturella förståelse. Vid analyserna av ledarsidan förstärktes semiotiken med en textanalytisk metod som kan säga något mer om tilltalet. Enligt min analys porträtterar Styleby i sina modereportage kvinnan som ung och smal vilket inte skiljer sig från hur modemagasin traditionellt framställer kvinnan. Det finns en ambition till en etnisk variation men som enligt min åsikt skulle kunna förbättras ytterligare. Magasinet tenderar att emellanåt framställa kvinnan som underordnad och ett sexuellt objekt men det är något mindre tydligt i de senare numren är i de tidiga. Kvinnorna porträtteras aldrig uttryckligen i en arbetssituation eller ett officiellt sammanhang vilket kan tolkas som att myten om att kvinnan är mindre viktig än mannen på en samhällelig nivå upprätthålls. På ledarsidan porträtteras kvinnan som en förebild: ambitiös, och självständig men medveten om vilka förmåner ett fördelaktigt yttre kan ha.

Arbetet är en litteraturstudie som undersöker hur forskare beskriver kvinnliga gestalter från religiösa urkunder och vilka normer dessa förmedlar. Syftet är att undersöka vilka normer som förmedlas och vilka gestaltningar som lyfts fram, samt att koppla dessa till läroplanens mål kring kön, identitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, etnicitet, känsla av tillhörighet och mening med religionsvetenskapen. Examensarbetet är en innehållsanalys med kodning som metod för att komma närmare forskarnas tolkningar av kvinnans roll och förutsättningar inom judendomen, kristendomen och islam. Till examensarbetet står tre forskare i fokus som företräder tolkningar av urkunderna från respek-tive religion. Judendomen representeras av Carol Meyers (2013), Rediscovering Eve, ancient israelite women in context. Kristendomen av Elisabeth Schüssler Fiorenza (1999), In memory of her. A feminist theological reconstruction of christian origin, samt islam av Asma Barlas (2002), Believing Women in Islam. Unreading Patriarchal Interpretations of the Qur´an. Litteraturanalysen än indelad utifrån ämnesplansmålen där varje bok analyseras utifrån flera undergrupper för att sedan diskuteras. Fokus i analysen är på forskarnas tolkningar av ur-kunderna, inte av forskarnas utläggning av andra författare, arkeologer eller andra källor. I diskussionen jämförs resultatet från de olika kategorierna och kopplingarna med ämnesplanen med frågeställningarna för att få en bild av kvinnliga gestalter från religiösa urkunder samt vilka normer de förmedlar.

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ”doing gender”, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori. Samt en sociokulturell teori om didaktikens situerade natur utifrån hur människor har lärt sig att handla och handlar utifrån social kontext. Resultatet presenteras med hjälp av de tre frågeställningarna som legat till grund för studien: ”vad anser pojkar respektive flickor om bildämnet”, ”finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors inställning till bildämnet” samt ”hur tar sig flickor och pojkars inställning till bildämnet i uttryck”. Resultatet av studien visar att pojkar och flickor upplever och har olika syn på bildämnet. Detta tar sig i uttryck genom att flickorna har en positiv inställning till bildämnet som helhet. Pojkarna har en splittrad uppfattning av bildämnet. Av resultatet har det framkommit att de markanta skillnaderna mellan pojkar och flickors inställning till bildämnet är att flickor värderar ämnets kunskaper i ett ”här och nu” perspektiv. Pojkarna värderar ämnets kunskaper utifrån sina framtida planer på yrkesval. De tio informanterna skiljer sig även när det kommer till synen på kreativitet. Flickorna ser sig själva och andra flickor som mer kreativa än pojkar. Pojkarna ser flickor som mer kreativa än pojkar. Enligt informanterna har det med att göra hur flickor och pojkar förväntas vara. Pojkarna upplever att de mansideal de förväntas följa inte värderar kreativitet på samma sätt som andra egenskaper. Resultatet av studien diskuteras vidare i studiens diskussionskapitel. Studien avslutas med en sammanfattning och de slutsatser som arbetet med studien har kommit att leda fram till.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar om kvinnan, kvinnlighet och kvinnligt lärarskap som på olika sätt uttrycks och reproduceras vid Värmlands läns landstings småskoleseminarium under perioden 1873 till 1933. Detta sker genom en kvalitativ analys av den sammanfattande historik som K.G. Jonsson skrev i samband med seminariets nedläggning, samt protokoll och motioner författade av Värmlands läns landsting och tidningsartiklar från Nya Wermlands tidningen. Med hjälp av stereotypen som analysverktyg har ett antal teman valts ut som sedan analyserats med en genusteoretisk utgångspunkt.  Resultatet visar att kvinnobilden under hela undersökningsperioden stämmer väl in på det religiös-nationella kvinnoideal som av Ingela Schånberg beskrivs som mycket utbrett under tiden och som utmärks av kristen luthersk moral, moderlighet och en vilja att bidra till samhället. Utöver detta framkommer också att det särskilt under seminariets tidiga år finns en tydlig uppfattning om könens särart, där moderskapet och hemmet lyfts fram som kvinnans viktigaste uppgifter, vilket gör kvinnan som bättre lämpad att undervisa små barn.   Bland de mer intressanta resultaten finns en tendens att beskriva lärarinneyrket som en kamp och att medan historikens författare lyfter fram arbetsmoralen och kampen i det slitiga lärarinneyrket, fokuserar de kvinnliga seminaristerna själva i högre grad på sitt rika fritidsliv. / The aim of this essay is to find out what conceptions of women, womanhood and female teachership expressed and reproduced at the Värmland Region Junior School Teacher Training Institute during the period 1873–1933. This is done through a gender-theoretical analysis of a summary history written by K.G. Jonsson in conjunction with the seminar’s closure. Using the stereotype as an analysis tool, a number of themes have been selected which have then been analyzed with a gender theory point of departure.  The result shows that the image of women throughout the study aligns with the religiousnational ideal of women, which historian Schånberg describes as common at the time, and which is characterized by Christian Lutheran morality, motherhood and a willingness to contribute to society. In addition, it is also evident that there is a clear perception of gender specificity, especially during the early years of the seminar, where the home and motherhood are high lightened as woman’s most important tasks, making the woman suited to teach young children.  Among the more interesting results, there is a tendency to describe the woman teaching profession as a struggle or a battle, and while the author of the seminar’s history emphasize female teachers work ethic and and the struggle of the teaching profession, the female seminarians themselves focus more on their rich leisure life.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp kvinnor i åldern mellan 20-30 år upplever och förhåller sig till det kvinnoideal som framställs i mediereklam. Studien byggde på en kvalitativ ansats i ett försök att söka reda på deras gemensamma uppfattningar om fenomenet och hur de upplevde att de påverkas av den kvinnliga framställningen. Av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod eftersom den ger de intervjuade personerna en möjlighet att utveckla sina svar. Då kvinnor tillhör en av de största konsumtionsgrupperna ansåg vi att det var relevant att studera hur denna grupp kunde påverkas av mediereklamens framställningar. Intervjufrågorna ställdes utifrån ett urval av reklambilder från de idag största företagen i Sverige inom mode och skönhet. Tidigare forskning lyfter fram medias roll i producering och reproducering av kvinnlighet och manlighet, samt dess inflytande på individers självbild och verklighetsuppfattningar. Eftersom det huvudsakliga syftet med reklam är att sälja en produkt är denna framställning inte alltid en korrekt avspegling av den objektiva verkligheten. För att få en bättre förståelse för hur reklamen kan tolkas utgick vi i den teoretiska bakgrunden från Butlers performativitetsbegrepp, Connells utgångspunkter om en genusordning samt Goffmans teorier om hyperritualisering.Resultatet visade att informanterna upplevde att de påverkades av mediereklamens framställningar. Informanterna var väl medvetna om att medias framställning av kvinnoidealet inte är en riktig avspegling av verkligheten, samtidigt fanns det ändå en strävan att komma så nära idealbilden som möjligt. Detta bekräftar Butlers, Connells och Goffmans teorier om att kvinnlighet och manlighet är någonting som är socialt konstruerat och fastläggs av den rådande normen i samhället.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur före detta kriminella kvinnor upplever samhällets attityder gentemot deras roll som kvinna och kriminell. Uppsatsen ämnar vidare att undersöka hur det utifrån kvinnors perspektiv kan anses vara skamfullt att begå brottsliga handlingar och på vilket sätt, samt bringa en ökad förståelse för hur det är att vara kvinna och kriminell utifrån samhällets normativa förväntningar. För att besvara studiens syfte har det genomförts sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor som tidigare levt en kriminell livsstil för att ta del av deras känslor, upplevelser samt erfarenheter kring ämnet. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Beckers stämplingsteori, Goffmans teori om stigma samt genusteorin doing gender. Teorierna bidrar med förståelse för hur könsroller konstrueras och upprätthålls samt hur kriminella kvinnor stigmatiseras till följd av att de inte lever upp till samhällets normativa förväntningar. Studiens slutsats är att kvinnorollen, och ännu mindre modersrollen, är förenlig med kriminalitet enligt samhällets normativa förväntningar. Att som kvinna begå brott och leva en kriminell livsstil har i studien visat sig vara associerat med en viss skam, dels från kvinnorna själva, dels från samhället. Detta empiriskt grundade fynd bidrar till att fylla kunskapsluckan med ökad förståelse för hur det är att vara kvinna och kriminell i dagens samhälle.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor. Jag vill undersöka vad vi kan göra för att ändra, eller åtminstone upplysa om den här normen så att det kan komma upp i ljuset och ge start till en diskussion. Sätta extra ögon på den här frågan om kvinnlighet som samhället har satt och som verkar svår att omforma. Gruppintervjuer med kvinnor som läser dessa tidningar har gjorts för att få en förståelse om vad man som kvinna tycker om att läsa i dessa damtidningar, och om man påverkas av det. Jag har även studerat text och bild i form av en diskursanalys tre olika märken av damtidningar för att få en översikt om hur det ser ut.

Who is the most typical woman in ELLE Sweden (2013)? In this study we investigated the typical woman represented in the Swedish fashion magazine ELLE (2013) for women. Does a typical woman exist in the magazine at all and if so – in what words and roles is she described in? How is this woman perceived in relation to the male gender? Based on the theory of constructionism; that the gender (i.e. What is female versus male) is constructed in the society and that media has an affect on our physical and psychological well being as well as our behavior and thoughts, the investigation of the female gender representation in women magazines, was of great importance to us. As our instrument in this study we used a quantitative content analysis in the purpose of gathering information from 24 reportages (12 issues of ELLE Sweden 2013) where 27 female celebrities in total were interviewed. According to our final results there is a very clear and typical representation of the woman in ELLE Sweden. Among other things she is a successful, white, western, career woman in the entertainment- or fashion industry who is ”beautiful” with blonde hair, lives in the city and admirers the opposite sex.