Genusfrågor och könsnormer i dagens massmedier är ett aktuellt ämne som det forskas mycket kring. Tidigare studier visar att jämställdhet fortfarande har sina brister inom mediebranschen. Män får exempelvis ofta en professionell roll i media och vad gäller kvinnan läggs det istället mycket fokus kring utseendet. I denna studie ligger fokus på ett magasin med mode och kultur som intresseområde. Tidningen som studerats heter Bon och har inte utnämnt en specifik könsmålgrupp, något som ansågs intressant att studera närmre utifrån ett genusperspektiv. För att få fram resultat har en diskursanalys gjorts och semiotiken har varit ett centralt verktyg i analysen. I studien har främst personreportage av män och kvinnor undersökts för att se om det fanns eventuella mönster i framställandet av respektive kön. Analysen bygger på studier av både text och bild där faktorer som ordval, ämne, färg och poser i bilder varit intressanta att undersöka. Efter att ha analyserat männen och kvinnorna var för sig har en jämförelse gjorts för att få fram resultat om hur könen lyfts fram på olika sätt. Resultatet visade att det finns relativt stora skillnader i hur kvinnor och män framställs i tidningen. När en man blir omskriven får dennes karriär och arbete störst utrymme. När istället reportaget handlar om en kvinna är det hennes utseende och privatliv som uppmärksammas. Resultaten tyder på att tidningen följer kulturella könsnormer och att de genom dessa gör skillnad på män och kvinnor. / Questions about gender and sex stereotypes in the mass media is a very up-to-date topic. There has also been a lot of previous studies about this subject which shows results that gender equality have some failings in the media society. Those studies shows that men often are represented in a more professional way while women gets their focus on topics like style. In this study focus have been on a magazine which affect fashion and culture. The magazine do not have a specific target group when it comes to gender and that is why we choose it to analyse it from a gender perspective. A discourse analyse and a semiotic method has been administered to reach the results in this analyse. The focus have been on personal reportages about men and women to find out if there are any specific signs in the representation of gender. The analyse is built on both texts and photos in the reportages and elements as specific words, topics, colour and poses in the pictures has been of interest to focus on in the study. After analysing men and women separately a comparison was made to see if there eventually were any differences between how the genders are represented. The results indicate that there is relatively big differences between how women and men are represented in Bon. When a man is in focus his career and work are main topics and when a woman is figured the focus is on her private life and her look and style. These results indicate that the magazine is following existing cultural gender norms and through these Bon choose to make a difference between men and women.

Titel: Kvinnlig konstruktion och konsumtion i ELLE  Författare: Johanna Walldén Persson                                                    Handledare: Ronny Severinsson  Examinator: Ebba Sundin Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp)  Termin: VT16 Antal ord: 13 229 Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att urskilja på vilket sätt kvinnlighet framställs och upprätthålls i förhållande till konsumtion i tidningsmagasinet ELLE. Från olika håll i samhället finns krav på hur kvinnor ska vara. ELLE är ett magasin för kvinnor och därför är det intressant att analysera den bild av kvinnlighet som ELLE presenterar för sina läsare. Den här bilden skapar ett kvinnligt ideal för läsarna att leva upp till. *I vilken utsträckning förekommer konsumtionsidealen body perfect och material good life?*Hur stor del av tidningen uppmuntrar till konsumtion?*Vilka kopplingar gör ELLE mellan kvinnlighet och konsumtion? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av tre nummer av ELLE 2016 Huvudresultat: 80 % av magasinet innehåller direkt eller indirekt (i form av redaktionella guider) reklam som uppmuntrar till konsumtion. Konsumtionsideal som förespråkar en perfekt kropp och ett rikt materialistiskt liv förekommer i stor utsträckning, totalt 79 % av innehållet. Nyckelord: konsumtion, modemagasin, genus, ideal, reklam

Idén om att vår bild av verkligheten konstrueras till stor del utifrån medierna är i min mening mycket intressant, men är bilderna vi dagligen matas med verklighetsförankrade? Att påstå att det finns ett korrekt och ett felaktigt sätt att framställa kön på vore att föra sig med osanning men att stereotypera könsrollerna borde kunna undvikas, kan tyckas. Min fråga var hur det förhåller sig i ett av Sveriges största modemagasin för kvinnor. I den här uppsatsen undersöker jag hur det svenska modemagasinet Styleby, med modeprofilen och entreprenören Elin Kling i spetsen, framställer kvinnan. Undersökningen är gjord ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Delarna som analyserats är ledarsidan eftersom den i min mening sätter prägeln för magasinet samt modereportagen eftersom det är där mest resurser används. Semiotiken i Barthes version, där begreppen denotation och konnotation står i centrum, användes som huvudsaklig metod. I Barthes semiotiska modell analyseras bilden i två steg där det första steget, denotationen, är läsarens omedelbara förståelse och den andra nivån, konnotationen, är det samspel som uppstår då bildens tecken möter läsarens förkunskaper och kulturella förståelse. Vid analyserna av ledarsidan förstärktes semiotiken med en textanalytisk metod som kan säga något mer om tilltalet. Enligt min analys porträtterar Styleby i sina modereportage kvinnan som ung och smal vilket inte skiljer sig från hur modemagasin traditionellt framställer kvinnan. Det finns en ambition till en etnisk variation men som enligt min åsikt skulle kunna förbättras ytterligare. Magasinet tenderar att emellanåt framställa kvinnan som underordnad och ett sexuellt objekt men det är något mindre tydligt i de senare numren är i de tidiga. Kvinnorna porträtteras aldrig uttryckligen i en arbetssituation eller ett officiellt sammanhang vilket kan tolkas som att myten om att kvinnan är mindre viktig än mannen på en samhällelig nivå upprätthålls. På ledarsidan porträtteras kvinnan som en förebild: ambitiös, och självständig men medveten om vilka förmåner ett fördelaktigt yttre kan ha.

Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan. Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag. De undersökta tidningarna är Damernas Värld, Elle, Glamour och Solo. Frågeställningarna behandlar omslagens utformning, modellernas utseenden, ämnena som uppmärksammas och slutligen om det finns några likheter och skillnader mellan magasinens omslag. Undersökningen utförts genom en kvantitativ innehållsanalys, då tolv omslagsbilder av respektive magasin under åren 2006 till 2008 har analyserats. Resultatet visar att utseendet hos magasinens modeller är relativt lika. Hon är blond eller brunett, smal, har ljus hy, liten näsa, tunna eller mellantjocka läppar och är mellan 20-29 år. Det som dock skiljer sig mellan magasinen är hennes klädsel, ansiktsuttryck och huruvida hon är känd eller inte. De ämnen som oftast uppmärksammas på omslagen är mode, skönhet, kändisar, kultur, kropp och relation. Magasinen har allt från 6-10 till 21-25 ämnesrubriker på sina omslag och den största rubriken hos samtliga magasin handlar om mode. Den vanligaste färgen på omslagets text och logotyp är rosa, medan dess bakgrund oftast är färgad vit.

<p>Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.</p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag. De undersökta tidningarna är Damernas Värld, Elle, Glamour och Solo. Frågeställningarna behandlar omslagens utformning, modellernas utseenden, ämnena som uppmärksammas och slutligen om det finns några likheter och skillnader mellan magasinens omslag.</p><p>Undersökningen utförts genom en kvantitativ innehållsanalys, då tolv omslagsbilder av respektive magasin under åren 2006 till 2008 har analyserats. Resultatet visar att utseendet hos magasinens modeller är relativt lika. Hon är blond eller brunett, smal, har ljus hy, liten näsa, tunna eller mellantjocka läppar och är mellan 20-29 år. Det som dock skiljer sig mellan magasinen är hennes klädsel, ansiktsuttryck och huruvida hon är känd eller inte. De ämnen som oftast uppmärksammas på omslagen är mode, skönhet, kändisar, kultur, kropp och relation. Magasinen har allt från 6-10 till 21-25 ämnesrubriker på sina omslag och den största rubriken hos samtliga magasin handlar om mode. Den vanligaste färgen på omslagets text och logotyp är rosa, medan dess bakgrund oftast är färgad vit.</p>

Studiens syfte är att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser ämnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har använt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehållsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys. För attanalysera vårt resultat har vi använd oss av fyra olika teorier; Laclau och Mouffe’s diskursteori, Yvonne Hirdmans genussystem, Elwin-Nowak & Thomsson’s Att göra kön samt Judith Butlers modell om den heterosexuella matrisen. Studien bekräftade vår tes att modemagasinet ELLE föreskriver en rad olika normer kring hur en kvinna bör vara, se ut och agera. Det blev tydligt att ELLE långt ifrån omedvetet konstruerar könen man och kvinna och visar upp en normerande vithet och heterosexualitet där fokusligger på framgång och lycka via heterosexuella relationer, klassisk femininitet och maskulinitet. Vi såg också en markant skillnad i hur tidningen porträtterar män och kvinnor. / The Purpose of this study is to examine and highlight the norms of femininity that the fasion magazine ELLE communicates through text and image. Through critical discourse analysis of the texts and semiotic analysis of the advertisements we intend to illustrate how the magazine constructs maskulinity and femininity from a gender perspective. To study this, we have used three methods; quantitative content analysis, critical discourse analysis and semiotic analysis. We used four different theories to analyze our results: Laclau and Mouffe’s discourse theory, Yvonne Hirdman’s gender system, Elwin-Nowak & Thomsson's making gender and Judith Butler's model of the heterosexual matrix. The study confirmed our thesis that the fashion magazine ELLE provides a wide range ofstandards on how a woman should be, look and act. It became clear that ELLE far from unknowingly constructs gender roles and presents a normative whiteness and heterosexuality where the focus is put on success and happiness through heterosexual relations, classic femininity and masculinity. We also saw a marked difference in how the magazine portrays men and women.

This study was carried out during the spring of 2013 in Cape Town, South Africa with a Minor Field Study (MFS) scholarship funded by the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA). South Africa is a country with a complex society due to the still recent history of Apartheid. South Africa faces great challenges with the gap between rich and poor, high unemployment and deep expertise gaps between the white minority and the historically disadvantaged coloureds and black majority. As a result the contemporary situation is extensive segregation and difficulties for the multicultural population to conduct a common cultural identity. The aim of this study was to find out how four South African issues of international fashion magazines deals with the representation of black, white and coloured people. Furthermore, to find out how South African women from socially diverse areas experience and perceive this representation. Quantitative content analysis, connotative and denotative picture analysis and the conduction of interviews was made in order to reach a result. Consequently, it turned out that the investigated magazines do not present a fair and equal representation of the South African society, hence highly over representing the white minority in each magazine. Additionally, South African women do not describe the fashion magazines as presenting an equal representation of race, neither that a reality based ideal is being conveyed.