<p>Denna uppsats behandlar rätten till heltid. En historisk återblick görs både nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rätten till heltid och byts ut med formuleringen rätten till önskad sysselsättningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. Därefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt väderläggas. Detta för oss vidare in i de tillsynes enkla beslutsprocesserna där själva beslutsdefinitionen utgör en viktig grund i analysen av de komplexa problem som identifieras. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur dessa beslut påverkar olika intressenter och ger förslag på hur den process som ägt rum i Hudiksvalls kommun bör gå vidare bland annat med ett policyarbete.</p>

Denna uppsats behandlar rätten till heltid. En historisk återblick görs både nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rätten till heltid och byts ut med formuleringen rätten till önskad sysselsättningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. Därefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt väderläggas. Detta för oss vidare in i de tillsynes enkla beslutsprocesserna där själva beslutsdefinitionen utgör en viktig grund i analysen av de komplexa problem som identifieras. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur dessa beslut påverkar olika intressenter och ger förslag på hur den process som ägt rum i Hudiksvalls kommun bör gå vidare bland annat med ett policyarbete.

Mellan 2002 och 2003 efter ett politiskt beslut genomför Norrköpings kommun önskad sysselsättningsgrad till sina medarbetare inom kommunens vårdenheter. I den här studien beskrivs och analyseras strukturförändringen och dess konsekvenser samt ifall hypotesen om komplexiteten kring att genomföra organisationsförändringar är sann. Vid genomförandet ställde kommunen kravet att förändringen till önskad sysselsättningsgrad inte fick kosta något utöver enheternas ordinarie budget. För att få en förståelse av strategin och förändringen samt hur det påverkar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö genomfördes en fallstudie. Sammanlagt genomfördes 5 intervjuer med både personalansvarig, enhetschefer och medarbetare för att få perspektiv från olika delar av organisationen. Följande frågor studerades: Vilken eller vilka strategier har kommunen använt sig av i förändringsarbetet och varför? Hur såg arbetsprocessen ut under förändringen och hur har det påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö? Hur har resultatet av förändringen påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö. Det framkom att Norrköping skapat ett poolsystem där den extratid som skapats när medarbetare väljer att gå upp i arbetstid kunde fördelas ut på flera enheter. Den lösningen uppfyllde organisationens krav på ekonomi och flexibilitet men var inte populär bland personalen. Resultatet visade att den strategiska lösningen till önskad sysselsättningsgrad påverkade hur villig personalen var att öka sin arbetstid.

Bakgrund: Motivation är idag ett väletablerat begrepp. De flesta företag idag anser att det har betydelse för företagets framgång att deras anställda är motiverade på arbetsplatsen. Vad som motiverar anställda kan påverkas av flera olika faktorer; exempelvis arbetsform och arbetsuppgifter. Den problematik som denna uppsats behandlar uppenbarar sig därför i 1) om det finns någon skillnad i motivation mellan heltid-och deltidsanställda och 2) om det finns några skillnader i motivation hos anställda med olika arbetsuppgifter i två olika företag, i denna uppsats har en bank och matbutikvalts. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska om/ hur motivation skiljer sig mellan arbetsform och arbetsuppgifter samt om/hur motivationssystem skiljer sig utifrån olika arbetsuppgifter och arbetsformer. Metod: Studien är både kvalitativ och kvantitativ samt har en deduktiv ansats. Grunden till uppsatsen baseras på intervjuer och enkätundersökning. Data samlas in och transkriberas för att sedan analyseras med hjälp av utvalda teorier för att slutligen mynna ut i ett resultat. Slutsats: Resultatet från denna uppsats indikerar på flera olika skillnader mellan respektive företags motivationssystem. Utifrån medelvärden gick det ej att utläsa några större skillnader mellan motivation gällande arbetsform och arbetsuppgifter. Enligt statistiska test gick det bland annat att dra följande slutsatser; det går ej att statistiskt säkerhetsställa att det fanns skillnad mellan motivationsincitamentet möjlighet att påverka arbetsmiljö hos bank och matbutik samt det går ej att statistiskt säkerhetsställa att det fanns skillnad mellan motivationsincitamentet arbetsrelation hos deltid-och heltidsanställda. Det som denna uppsats istället indikerar är att individer från olika arbetsplatser med olika arbetstider i många fall motiveras av liknande motivationsincitament, där bland annat ledarskap och arbetsrelationer är av stor vikt. Detta resultat bidrar till kunskap om vad som motiverar anställda oavsett arbetsform och arbetsuppgifter. Denna kunskap kan bidra till att företag kan utforma ett flexibelt motivationssystem i syfte att skapa goda incitament till arbete. / Background: Motivation is today a well-established notion. Most companies today consider that it is of importance for a company’s success to have motivated employees in the workplace. What motivate employees can be affected by multiple factors; for example, working form and work tasks. The problems that this essay focus on discloses there for in 1) if there are any differences in motivating full-time and part-time employees and 2) if there are any differences in motivation between employees with different work tasks in two different companies. The two chosen companies are a bank and a grocery store. Aim: The aim of this essay is therefore to examine if/how motivation differs between work forms and work tasks and if/how motivational systems differ depending on work tasks and work forms. Methodology: The study uses a mix of a qualitative and quantitative method and has adeductive approach. The foundation of the essay is based on interviews and a survey. Data has been collected and transcribed and then analyzed using selected theories, which lastly has ended in a result. Conclusion: The result of this essay indicates on differences between the two companies’ motivational system. From calculated averages it was not possible to distinguish any differences between motivation regarding work form and work tasks. According to statistical tests it was possible to draw the following conclusions; it was not possible to statistically confirm that there were differences between the incentive possibility to affect the motivational system for the bank and the grocery store and it was not possible to statistically confirm that there were differences between the incentive work relationship for full-time and part-time employees. What this essay instead indicates is that individuals from different workplaces with different working hours are often motivated by similar incentives, where leadership and work relationships are of great importance. This result contributes to knowledge on what motivates employees regardless of work form or work tasks. This knowledge can contribute to companies being able to form a flexible motivational system in order to create good incentives for work.

Bakgrund: I samband med Covid-19 drastiska ökning under våren 2020 tvingades samhället genomgå stora förändringar för att minimera smittspridningen av den rådande pandemin. Försäkringsbranschen är en av de branscher som tvingats genomgå en omställning på arbetsplatsen. Omställningen på det svenskägda försäkringsaktiebolaget har lett till att majoriteten av de anställda tvingats arbeta hemifrån. Då försäkringsbranschen måste fungera väl oavsett samhällssituation är det av extra vikt att bolagets anställda känner sig motiverade till att prestera på arbetet. Eftersom motivation är ett styrmedel som stödjer prestation finner vi det intressant att studera hur ledningen aktivt arbetar med motivationsfrågor samt hur väl det fungerar hos anställda med olika anställningsform. Syfte: Syftet med studien är att studera hur cheferna upprätthåller motivationen på en avdelning inom ett svenskägt försäkringsaktiebolag i samband med en omställning till distansarbete som följd av pandemin. Metod: Studien präglas av en kvalitativ fallstudie där kvalitativa intervjuer har genomförts som metod för att bygga studiens empiriska material. Slutsats: De anställda känner sig mindre motiverade till arbetet i samband med omställningen. Vidare föreligger det skillnader mellan heltid- och deltidsanställda gällande motivation till arbetet, där deltidsanställda är mer motiverade till arbetet än heltidsanställda. Slutligen tillämpar cheferna digitala verktyg för att främja heltidsanställdas motivation. Arbetet med att främja deltidsanställdas motivation har således uteblivit. Cheferna medger att de hade kunnat arbeta mer med att främja motivationen hos heltid- och deltidsanställda. / Background: In connection to the drastic increase in Covid-19 during the spring of 2020, society was forced to undergo major changes to minimize the spread of the current pandemic. The insurance industry is one of the industries that has been forced to undergo a change in the workplace due to the current pandemic. Due to the adaption, the swedish insurance company forced the majority of employees to work from home. It's important that employees feel motivated to perform at work as the insurance industry must function well regardless of the societal situation. Due to the fact that motivation is a tool that supports performance, we find it interesting to study howmanagement actively works with motivation issues and how well it works with employees with different forms of employment.  Purpose: The purpose of the study is to analyze how managers maintain motivation of a department within a Swedish-owned insurance company, in connection with a transition to telework as a result of the pandemic.  Completion: The study is characterized by a qualitative case study where qualitative interviews have been conducted as a method for building the study's empirical material.  Conclusions: The employees feel less motivated to work in connection with the work change. Furthermore, there are differences between full-time and part-time employees regarding motivation for work, where part-time employees are more motivated to work than full-time employees. Finally, the management applies digital tools to promote the motivation of full-time employees. The work of promoting the motivation of part-time employees has thus failed. The management admits that they could have worked more to promote the motivation of the employees.

Att vara attraktiv som arbetsgivare på arbetsmarknaden är något som med tiden har blivit allt viktigare i och med den globaliserade arbetsmarknaden. Detta attraktivitetsarbete drivs till stor del av de chefer närmast organisationens kärnverksamhet – enhetscheferna. Då dessa sitter på positioner nära verksamheterna finns det en ökad risk för upplevelsen av rollkonflikter. Att undersöka hur upplevelsen av attraktivitet i förhållande till upplevelsen av rollkonflikt i arbetet samspelar, hos dem som befinner sig i mitten av organisationen, är något som inte tidigare har forskats på. Därav denna studies vetenskapliga relevans. Syftet med studien är att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen i en kommun i Västsverige upplever arbetsgivarens attraktivitet. Dessutom är syftet att undersöka hur enhetschefernas roll som både arbetstagare och arbetsgivare upplevs samspela av dem utifrån arbetet med attraktivitet. Metoden som har tillämpats för studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet av studien visar på att enhetschefernas upplevelse av kommunens attraktivitet som arbetsgivare generellt var god då det fanns en tillitsbaserad styrning inom organisationen, tydliga arbetskrav, rimlig arbetsbelastning samt påverkansmöjligheter. Dock visade resultatet att upplevelsen av kommunens attraktivitet hade påverkats negativt till följd av coronapandemin, men framförallt av införandet av insatsen Heltid som norm. Detta då de ovan fyra faktorerna, som annars upplevdes finnas inom organisationen och som var attraktivt, hade förändrats till det sämre. Vidare visade studiens resultat att enhetscheferna upplevde att samspelet mellan deras roll som både arbetstagare och arbetsgivare regelbundet upplevdes svåra att förena. Denna upplevelse av rollkonflikter hos enhetscheferna hänvisades i synnerhet till Heltid som norm då denna insats var svår för samtliga enhetschefer att företräda gentemot sina medarbetare då de själva inte ansåg sig kunna stå bakom den.

Författare: Julia Elfström &amp; Therese Kaneklev Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E  Titel: Heltid med livskvalité som insats  Forskningsfråga: Vilka utmaningar behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete?  Syfte: Syftet med studien är att identifiera svårigheter medarbetare inom vården upplever påverkar inställningen till heltidsarbete, vi vill således bidra med kunskap för framtida beslutsunderlag i Heltidsresans arbete att göra heltid till norm inom kommunal och regional vård.  Metod: Genomförandet av studien har skett genom en kvalitativ forskningsmetod med en in-duktiv ansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio arbetstagare som arbetar inom vården.  Slutsatser: I studien har vi hittat tre utmaningar som behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete: att skapa trygghet när flexibla arbetsformer tillämpas, att förebygga ohälsa genom hälsofrämjande åtgärder och att organisera för att möjliggöra balans mellan arbete, återhämtning och fritidsrelaterade behov. / Title: Full time at the expense of quality of life  Research question: What challenges need to be overcome in order for employees in healthcare to have a better attitude towards full-time work?  Purpose: The purpose of the study is to identify difficulties that employees in healthcare experience affect the approach towards full-time work, we with that want to contribute with knowledge for future decision-making for Heltidsresan that aim to make full-time the norm in municipal and regional healthcare.  Method: This study is conducted based on a qualitative research and inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 10 employees working in healthcare.  Conclusion: In the study, we found three challenges that need to be overcome to make the attitude towards full-time work more positive: to create security when flexible working methods are applied, to prevent ill-health through health promotion measures and to organize to enable balance between work, recovery and leisure-related needs.

Verksamheter inom den kommunala sektorn befinner sig i ständig förändring och måste hela tiden utvecklas för att anpassa sig till nya direktiv och förutsättningar. De flesta kommuner står inför utmaningen att införa heltid som norm inom bland annat vård och omsorg utan att försämra arbetsmiljön för undersköterskorna. Inom vård och omsorg är sjukfrånvaron ofta hög och möjligheten att få in nya vikarier minskar hela tiden. Heltid som norm är ett sätt att få de undersköterskor som arbetar att arbeta mer vilket löser en del av resursproblemet. En av orsakerna till ohälsa och sjukfrånvaro är höga krav i kombination med begränsade resurser. Syftet med studien är att belysa hur underskö­terskor i hemtjänsten upplever att med kort varsel byta enhet inom kommunen. En kva­litativ metod har använts och undersköterskor inom kommunal hemtjänst har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Författarna redovisar studiens resultat under de kategorier som utkristalliserats under studiens gång. Rubrikerna på kategorierna är följande: Organisering av arbetet, Förutsättningar, Tillräcklig kunskap och kompetens och Bekräftad genom samarbete. Resultatet visar att det finns både positiva och nega­tiva aspekter att ta hänsyn till när nya arbetssätt ska implementeras. Några av de förde­lar som framkommer i resultatet är ökad hjälpsamhet mellan undersköterskor och olika arbetsgrupper samt att lära av varandra. En av de negativa aspekterna är minskad konti­nuitet hos vårdtagarna och att det kan skapa stress hos undersköterskorna om det brister i informationsöverföring och introduktion. Resultatet visar också att underskö­terskorna kan ha olika personliga förutsättningar för att hantera ett förändrat arbetssätt även om utgångsläget inte skiljer sig åt.

The purpose of this study is to describe and analyze how actors linked to the care administration of Kalmar municipality relate to the introduction of “Right to full-time-employment” as an organizing strategy. The purpose is also to describe how the introduction of the political decision will affect actors linked to the care administration of Kalmar municipality. By interviewing actors linked to the care administration of Kalmar municipality, both actors from the field (care-workers), management representatives and trade union representatives the study explores how these different actors relate to the new political agreement. This essay analyses the interviewees' statements and opinions regarding the agreement's pros and cons based on several different theories, including John Atkinson’s concept of labour market flexibility. The main purpose of this study is to analyze how the practical operationalization of the new political agreement have been influenced by the modern catchword (“flexibility”). The results show how the care administration have conducted a form of “internal flexibility” which purpose is to create economic conditions giving a higher number of employees full-time work opportunities. Although the previous full-time work opportunities is described as a “secure form of employment”, the study show that it has resulted in an apprehension of insecurity within the majority of the workforce.

Individer skattar sin hälsa sämre i yrkesområdet vård och omsorg där även arbetsrelaterad stress kan förekomma i hög grad. Organisationsförändringar kan vara en bidragande faktor till oro och stress. Hälften av rapporterad sjukfrånvaro består av orsaken stress bland vårdpersonal i äldreomsorgen. Syftet med den aktuella studien är att undersöka vårdpersonalens självskattade hälsa och arbetsrelaterad stress i relation till förestående organisationsförändringar inom äldreomsorgen i Sörmland. En kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes av enkäter och 47 respondenter deltog från fyra olika arbetsplatser i Sörmland. Resultatet visar att förestående organisationsförändringen heltid som norm är sämre för vårdpersonalen men givande för brukarna och verksamheten. Vårdpersonalen skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra (64 procent) men de har lättare besvär av psykiska och fysiska symtom. Majoriteten (57 procent) anger även att arbetsrelaterad stress förekommer ibland. Det framkommer en negativ men svag korrelation mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Resultatet visar även en positiv men svag korrelation mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar. Slutsatserna är att heltid som norm är delvis bra och vårdpersonalen har en god hälsa samt att arbetsrelaterad stress förekommer. Det finns ett negativt samband mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Det framkommer även ett positivt samband mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar.