Mellan 2002 och 2003 efter ett politiskt beslut genomför Norrköpings kommun önskad sysselsättningsgrad till sina medarbetare inom kommunens vårdenheter. I den här studien beskrivs och analyseras strukturförändringen och dess konsekvenser samt ifall hypotesen om komplexiteten kring att genomföra organisationsförändringar är sann. Vid genomförandet ställde kommunen kravet att förändringen till önskad sysselsättningsgrad inte fick kosta något utöver enheternas ordinarie budget. För att få en förståelse av strategin och förändringen samt hur det påverkar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö genomfördes en fallstudie. Sammanlagt genomfördes 5 intervjuer med både personalansvarig, enhetschefer och medarbetare för att få perspektiv från olika delar av organisationen. Följande frågor studerades: Vilken eller vilka strategier har kommunen använt sig av i förändringsarbetet och varför? Hur såg arbetsprocessen ut under förändringen och hur har det påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö? Hur har resultatet av förändringen påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö. Det framkom att Norrköping skapat ett poolsystem där den extratid som skapats när medarbetare väljer att gå upp i arbetstid kunde fördelas ut på flera enheter. Den lösningen uppfyllde organisationens krav på ekonomi och flexibilitet men var inte populär bland personalen. Resultatet visade att den strategiska lösningen till önskad sysselsättningsgrad påverkade hur villig personalen var att öka sin arbetstid.