• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 537
  • 5
  • Tagged with
  • 542
  • 234
  • 229
  • 166
  • 107
  • 103
  • 80
  • 79
  • 76
  • 75
  • 75
  • 75
  • 74
  • 70
  • 65
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Förutsättningar för att kunna hantera akuta situationer / Conditions in order to deal with emergy

Larsson, Matilda, Pihl, Amanda January 2013 (has links)
Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vårdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror på förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kännedom om hur akuta situationer bör hanteras på bästa sätt för att uppnå en säker vård. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som gör att vårdpersonal känner sig förberedda på att kunna hantera akuta situationer. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att förberedelser är av stor vikt inför akuta situationer. Fyra teman framkom vilka belyste betydelsen av att uppleva akuta situationer ett flertal gånger, betydelsen av att samarbeta i team vid akuta situationer, betydelsen av att känna trygghet med tekniska moment i akuta situationer och betydelsen av god kännedom om personliga egenskaper vid akuta situationer. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv ses det som angeläget att lägga in mer om förberedelser inför akuta situationer i utbildningen till sjuksköterska.
2

Handhygien inom akutsjukvård / Hand hygiene in emergency care

Ager, Emily, Sevelin, Lisa January 2013 (has links)
SAMMANFATTNING Inledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien. Forskning visar att det kan innebära hög arbetsbelastning både psykiskt och fysiskt att arbeta som sjuksköterska inom akutsjukvård på grund av den stressiga miljön. Denna studie avser att undersöka hur följsamheten av handhygienrutiner hos sjuksköterskor inom akutsjukvård ser ut, vilka faktorer som kan påverka följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård samt vilka förbättringsåtgärder som prövats inom området. Syfte Syftet med studien var att belysa följsamheten av handhygienrutiner hos vårdpersonal inom akutsjukvård. Metod Litteraturstudie valdes som metod för studien. Metoden valdes för att undersöka det nuvarande kunskapsläget inom det valda området. Resultatet i studien är baserat på vetenskapliga artiklar som noga valts ut från databaserna Pubmed och Cinahl där sökningarna gjordes. Till resultatet valdes och sammanställdes 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar. ResultatI resultatet framkom det att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt var låg bland vårdpersonal. Flera faktorer påverkade följsamheten av handhygien inom akutsjukvård, en del positivt och andra negativt. Faktorer som ledde till ökad följsamhet var aktiv utbildning, ökad kunskap och återkoppling. Faktorer som påverkade följsamheten negativt var tidsbrist, ömma och torra händer och att handskar användes. Förbättringsarbeten under längre tid med återkoppling visade sig ha bäst effekt i form av ökad och kvarstående följsamhet av handhygienrutiner inom akutsjukvård. Slutsats Studien har visat att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt är låg då enbart en studie visade på hög följsamhet. Det framkom att flera faktorer påverkar följsamheten av handhygien inom akutsjukvård. Återkommande utbildning med fokus på återkoppling hade betydande positiv påverkan på följsamheten. Omfattande förbättringsarbeten under lång tid har visat sig öka följsamheten.
3

Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner : Faktorer som hindrar och möjliggör

Frövall, Marlene, Rolandsdotter, Kajsa January 2013 (has links)
Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som hindrar och möjliggör följsamhet till handhygienrutiner hos vårdpersonal inom slutenvården. Vidare var syftet att utreda hur urvalen och bortfallen beskrevs i litteraturen. Metoden som användes var beskrivande litteraturstudie. Datainsamlingen gjordes via databaserna: PubMed, Chinal och PsycINFO och gav 15 artiklar som resultatet byggdes på. Resultatet sammanställdes och gav de sex rubrikerna: Tidsaspekt; personalens kunskap och attityder; miljö och tillgång till material; hudkondition; vanor och kollegors inflytande. Tidsbrist, hudirritationer och bristande kunskap hade stor inverkan till att hygienrutinerna inte efterföljdes som de skulle. Däremot framkom det att tillgång till material och uppdaterad information bidrog till att hygienrutinerna förbättrades. I kvalitetsgranskning av den metodologiska aspekten urval och bortfall redovisades att sex av artiklarna beskrev vilken urvalsmetod som använts och i åtta artiklar beskrevs eventuella bortfall. Slutsatsen som drogs var att allmänsjuksköterskan och omvårdnadsledaren i sin yrkesroll behöver mer kunskap om vad som bidrar till att handhygienrutinerna inte efterföljs. Samt att mer tillgängligt material och bättre produkter skulle öka tillämpningen av hygienrutinerna.
4

Att vara förälder till ett barn med ADHD : i mötet med vårdpersonal

Fridlund, Jenny, Hurst Tillman, Rebecka January 2013 (has links)
Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder är den vanligaste diagnosen hos barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föräldrar till barn med ADHD lever med dagliga utmaningar, de behöver stöd och information. En förutsättning för detta är att vårdpersonalen har kunskaper om ADHD. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar till barn och ungdomar med ADHD upplevde mötet med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och nio artiklar granskades, analyserades och inkluderades i studien. Resultat: Föräldrar upplevde bristande kommunikation, och en okunskap om ADHD hos vårdpersonalen. De kände sig frustrerade och misstrodda, och upplevde att de behövde kämpa för att få stöd. En del förälder kände sig avfärdade av personalen, och saknade information. Andra föräldrar kände att vårdpersonalens kunskaper skapade ett lugn och de blev styrkta i sin föräldraroll. Diskussion: Vårdpersonalens brist på kunskap, kommunikation och stöd orsakade ett lidande för hela familjen som redan befann sig i en pressad situation. Genom att inta en stödjande roll kan sjuksköterskan minska oro och stress och därmed öka välbefinnandet hos föräldrarna. Slutsats: Kunskaperna om ADHD är bristfälliga både inom vården och i samhället, de attityder som finns påverkar familjer negativt. Det finns lite forskning inom området, behovet av ytterligare forskning och utbildning är stort.
5

Hur HIV-positiva individer upplever kommunikationen med vårdpersonal : En litteraturöversikt

Trossö, Annie, Svensson, Camilla January 2015 (has links)
Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] är en pandemi och ett växande folkhälsoproblem. Vidare är HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva individer är i behov av regelbundna kontroller under en längre livsperiod. Kommunikationen mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer är en viktig aspekt för att främja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva individer upplever ett bristande stöd från vårdpersonal. Ett omvårdnadsproblem i form av bristande patientsäkerhet kan uppstå vid bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur HIV-positiva individer upplever kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Metoden som användes bestod av en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och latenta inslag. Analysmetoden som valdes var en innehållsananlys som utgick ifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorrfs modell. Resultat: Litteraturöversikten grundades av två patografier. Kommunikationen med vårdpersonal upplevdes av HIV-postitiva individer som en viktig aspekt gällande HIV-vården. Kommunikationen med vårdpersonalen beskrevs vara präglad av attityder så som rädsla och okunskap relaterat till HIV-diagnosen, vilket var avgörande för hur kommunikationen tolkades och huruvida denna upplevdes som positiv eller negativ. Det framgick önskemål om en kommunikation som var mindre påverkad av vårdpersonalens attityder samt att vårdpersonal skulle visa sympati till HIV-postitiva individer. Slutsats: Då HIV-postitiva individer i flera fall upplevt att kommunikationen från vårdpersonal påverkas av de förekommande attityderna till HIV är även dessa upplevelser i behov av vidare forskning. En ökad medvetenhet och kunskap om hur HIV-positiva individer upplever kommunikationen med vårdpersonal kan således medföra en djupare förståelse för dessa personers tillstånd och kan därmed omvandlas till en resurs i omvårdnadsarbetet.
6

Vårdpersonals uppfattning om munvård – Litteraturstudie –

Rasmussen, Daniel, Robé, Marie January 2007 (has links)
Bakgrund: Munvård är en viktig del av omvårdanden för patienters välbefinnande. Daglig rengöring av tänder och munhåla är grunden till att förebygga olika sjukdomstillstånd. Undersökningar visar att kunskapen om munvård är låg hos vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonals uppfattning om munvård. Metod: En litteraturstudie har gjorts där fem artiklar ingår. En kvalitativ analysmetod har använts. Resultat: Resultatet visar på att vårdpersonal har uppfattningen att de fått för lite utbildning i munvård men att de ändå prioriterar munvård högt. Vårdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvård. Slutsats: Det behövs mer utbildning för vårdpersonal i området munvård och en manual för hur de ska utföra munvård.
7

Personers upplevelser av att leva med urininkontinens : en allmän litteraturstudie

Appelgren, Louise, Mladin Radosavlevici, Silvana January 2015 (has links)
Urininkontinens beskrivs som ett stort folkhälsoproblem eftersom över 50 miljoner personer i världen är berörda, varav en halv miljon är svenskar. Urininkontinens kan ses som tabubelagt där många med besvär väljer att inte söka hjälp och har svårt att prata om det. Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökorden som användes var incontinence, urinary incontinence, experience*, nurse*, quality of life*, life purpose* och grounded theory. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. I resultatet framkom fyra huvudkategorier: upplevelsen av levd kropp, upplevelsen av levd tid, upplevelsen av levt rum och upplevelsen av levda relationer. Sju subkategorier framkom: ett begränsat liv, en förlorad kroppskontroll, en förlorad spontanitet, den förgångna tiden/nutiden/framtiden, någon att räkna med och upplevelser i möten med vården. Att leva med urininkontinens kan innebära begränsningar i vardagen så som fysiskt, socialt som sexuellt vilket vårdpersonal bör ha förståelse för eftersom det är ett stort problem för personer.
8

Alfons på besök : - en intervjustudie om vårdpersonalens upplevelse av ett vårdhundsbesök på ett demensboende.

Dahlberg, Johanna, Gustavsson, Emelie January 2013 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdomar kan drabba vem som helst. Antalet insjuknade förväntas öka världen över inom 50 år. Då medicinska behandlingsmöjligheter är få anses god omvårdnad och förbättrat välbefinnande vara bästa behandlingen. Vårdhunden har blivit ett begrepp inom vården av människor med demens då tidigare forskning visat att vårdhunden på ett positivt sätt bidragit med fysiska och psykiska förbättringar samt ökat välbefinnande hos människor med demens. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonalen upplever att en vårdhund påverkar välbefinnandet hos de boende på ett demensboende. Metod: Studien är en sammanställning av intervjuer med informanter utvalda med snöbollsmetoden. Genom att jämföra likheter och skillnader mellan intervjuerna utvecklades fem olika kategorier. Resultat: Resultatet visade att en vårdhund upplevdes frambringa mycket glädje och en förbättrad social samvaro för de boende på demensboendet. Vårdhunden bidrog även med ökad rörlighet och aktivitet hos de boende samt minnesstimulering som ledde till fler diskussioner sinsemellan. Nackdelarna med vårdhunden upplevdes vara få men hundrädsla och allergi nämndes. Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund upplevs bidra med glädje och positiv energi. Vårdhunden upplevs påverka de som möter den både på ett fysiskt och psykiskt plan. Vårdhunden frambringar minnen, känslor och rörelse och upplevs kunna främja välbefinnandet i vardagen hos den demensdrabbade.
9

Personals upplevelser av arbetsglädje genom att arbeta med musik och sång för äldre / Staff perceptions of job satisfaction by working with music andsong for the elderly

Osmanagic, Amra, Litz, Sofie, Zirk, Maja January 2013 (has links)
Sammanfattning                        Introduktion: Musiken används inom omvårdnad och forskning har visat positiva effekter på patienterna men även personalens åsikter av att ha musik och sång på arbetsplatsen är positiv. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens arbetsglädje med att arbeta med sång och musik för äldre. Metod: För att få syftet besvarat användes kvalitativa intervjuer och enkäter. En frågeguide formades utefter syftet och användes sedan vid fem intervjuer. Data sammanställdes genom en temaanalys och resulterade i tre teman. Sammanställning av enkätsvar resulterade i två teman.  Resultaten från kvalitativa intervjuerna och enkäterna överensstämde med varandra. Resultat: Glädje och Stress, Skapar gemenskap samt Utöver ordinarie vardagsrutiner är de tre teman som hittades vid intervjuerna. Roande aktivitet och Givande att delta togs ut som teman från enkätsvaren. Implikation: Denna studie visar att projekt med musik påverkar stämningen på en arbetsplats bland personal. Vidare forskning krävs för att öka kunskapen om musik som ett medel för att skapa gemenskap och öka den sociala samvaron mellan vårdpersonal och kunder, och även kunderna emellan.
10

Betydelsen av debriefing för vårdpersonal efter en traumatisk händelse.

Edlund, Maria January 2011 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0832 seconds