• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 704
  • 5
  • Tagged with
  • 709
  • 350
  • 345
  • 217
  • 140
  • 136
  • 116
  • 111
  • 108
  • 106
  • 102
  • 101
  • 101
  • 100
  • 94
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Hiv-positiva individers upplevelser i mötet med vårdpersonal - En litteraturstudie

Johansson, Tanja, Sundh, Malin January 2015 (has links)
Bakgrund: Hiv (humant immunbristvirus) är ett obotligt kroniskt virus som angriper och försämrar kroppens immunförsvar. Att leva med hiv i dagens samhälle kan innebära fördomar och negativa attityder från allmänheten. De negativa attityderna kan bidra till att många hiv-positiva individer känner utanförskap och bortstötning. För att hiv-positiva individer ska känna en trygghet i vården har vårdpersonalen en viktig roll i mötet. De har som mål att ge vård och behandling med respekt för människors lika värde. Det är därför av intresse att undersöka hiv-positivas upplevelser i mötet med vårdpersonal. Syfte: Beskriva hiv-positiva individers upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys som beskrivits av Graneheim och Lundmans (2004). Resultat: Studiens resultat utgjordes av två huvudkategorier som resulterade i både positiva och negativa upplevelser i mötet med vårdpersonal. Det framkom även sex underkategorier där det påvisades att diskriminering var förekommande i vården. Många hiv-positiva individer upplevde bristande kunskap och fördomar bland vårdpersonal. Detta resulterade i utebliven vård och negativa attityder i mötet mellan hiv-positiva individer och vårdpersonal. I resultatet framkom det även att somliga hiv-positiva individer upplevde bra bemötande samt en jämställd behandling från vårdpersonalen. Hiv-positiva individer kände större förtroende för vårdpersonal som var specialiserade på omhändertagande av individer med hiv. Somliga vände sig därför till specialist kliniker där vårdpersonal besatt kunskap kring hiv för att få ett bättre bemötande. Slutsats: Studiens resultat visade att medparten av de negativa attityderna uppkom från vårdpersonalens bristande kunskap kring hiv. Den vårdpersonal som erhöll specialist kunskap om hiv upplevdes ha ett bättre bemötande. Därför är det av stor vikt att vårdpersonal får utbildning om hiv och därmed öka förståelsen gentemot hiv-positiva individers livssituation, vilket bidrar till ett bättre bemötande i vården.
22

Hur HIV-positiva individer upplever kommunikationen med vårdpersonal : En litteraturöversikt

Trossö, Annie, Svensson, Camilla January 2015 (has links)
Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] är en pandemi och ett växande folkhälsoproblem. Vidare är HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva individer är i behov av regelbundna kontroller under en längre livsperiod. Kommunikationen mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer är en viktig aspekt för att främja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva individer upplever ett bristande stöd från vårdpersonal. Ett omvårdnadsproblem i form av bristande patientsäkerhet kan uppstå vid bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur HIV-positiva individer upplever kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Metoden som användes bestod av en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och latenta inslag. Analysmetoden som valdes var en innehållsananlys som utgick ifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorrfs modell. Resultat: Litteraturöversikten grundades av två patografier. Kommunikationen med vårdpersonal upplevdes av HIV-postitiva individer som en viktig aspekt gällande HIV-vården. Kommunikationen med vårdpersonalen beskrevs vara präglad av attityder så som rädsla och okunskap relaterat till HIV-diagnosen, vilket var avgörande för hur kommunikationen tolkades och huruvida denna upplevdes som positiv eller negativ. Det framgick önskemål om en kommunikation som var mindre påverkad av vårdpersonalens attityder samt att vårdpersonal skulle visa sympati till HIV-postitiva individer. Slutsats: Då HIV-postitiva individer i flera fall upplevt att kommunikationen från vårdpersonal påverkas av de förekommande attityderna till HIV är även dessa upplevelser i behov av vidare forskning. En ökad medvetenhet och kunskap om hur HIV-positiva individer upplever kommunikationen med vårdpersonal kan således medföra en djupare förståelse för dessa personers tillstånd och kan därmed omvandlas till en resurs i omvårdnadsarbetet.
23

Vårdpersonals uppfattning om munvård – Litteraturstudie –

Rasmussen, Daniel, Robé, Marie January 2007 (has links)
Bakgrund: Munvård är en viktig del av omvårdanden för patienters välbefinnande. Daglig rengöring av tänder och munhåla är grunden till att förebygga olika sjukdomstillstånd. Undersökningar visar att kunskapen om munvård är låg hos vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonals uppfattning om munvård. Metod: En litteraturstudie har gjorts där fem artiklar ingår. En kvalitativ analysmetod har använts. Resultat: Resultatet visar på att vårdpersonal har uppfattningen att de fått för lite utbildning i munvård men att de ändå prioriterar munvård högt. Vårdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvård. Slutsats: Det behövs mer utbildning för vårdpersonal i området munvård och en manual för hur de ska utföra munvård.
24

Attityder hos vårdpersonal inom sluten- och öppenvården till personer med schizofreni : En litteraturstudie

Schinkler, Mattias, Zetterman, Minna January 2015 (has links)
Bakgrund: Schizofreni är den allvarligaste formen av psykossjukdomar. Tidigare forskning har visat att personer med schizofreni upplever stigmatisering från vårdpersonal och allmänheten. En bidragande orsak till negativa attityder hos vårdpersonal och allmänheten är brist på kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva attityder hos vårdpersonal inom sluten- och öppenvården till personer med schizofreni samt att beskriva valda artiklars design. Metod: Studien har en deskriptiv design och innehåller både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar. Totalt har 13 stycken artiklar inkluderats i föreliggande studie. Resultat: Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att det finns både negativa och positiva attityder gentemot personer med schizofreni hos vårdpersonal inom sluten- och öppenvården. Negativa attityder som framkom var att vårdpersonal ansåg att personer med schizofreni var farliga och oförutsägbara, positiva attityder hos vårdpersonalen yttrade sig i social acceptans. Inom slutenvården hade majoriteten av vårdpersonalen negativa attityder medan personalen i öppenvården hade mer positiva attityder gentemot personer med schizofreni. Resultatet visade även att vårdpersonal som var äldre och hade mer erfarenhet av personer med schizofreni hade mer positiva attityder. I föreliggande studie hade tre av de inkluderade artiklarna kvasi-experimentell design och resterande tio inkluderade artiklar hade icke-experimentell design. Slutsats: Negativa attityder till personer med schizofreni förekommer både inom sluten- och öppenvården. Genom att uppmärksamma negativa attityder genom olika undersökningar har det visat sig att kunskapen ökar och att attityder går att förändra.
25

Vårdpersonalens psykiska hälsa på arbetet inom äldreomsorgen

Bohlin, Johanna, Krüger, Merle, Larsson, Sofie January 2014 (has links)
Syftet med undersökningen var att kartlägga om och i så fall hur vårdpersonalen inom äldreomsorgen i Örnsköldsviks kommun upplevde att deras trivsel samt eventuella utsatthet för hot och våld från de äldre på arbetsplatsen påverkade deras psykiska hälsa. Forskning visar att vårdpersonalens arbete inom äldreomsorgen har påverkan på deras psykiska hälsa. Faktorer såsom hot och våld, vantrivsel, arbetsbelastning och relation till de äldre är av stor vikt att uppmärksamma när det gäller förebyggande arbete för psykisk ohälsa. Det kan innebära stora kostnader för individen, organisationen och samhället om vårdpersonalen är drabbade av psykisk ohälsa. En tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. 150 stycken av vårdpersonalen i Örnsköldsviks kommun deltog i undersökningen. Resultatet analyserades utifrån socialpsykologi. Resultatet visade att vårdpersonalen trivdes mycket bra med vissa faktorer och inte alls med andra. Majoriteten av vårdpersonalen upplevde sig ha blivit utsatt för hot och våld, cirka hälften av dessa kände behov av hjälp och stöd. Det framkom att vårdpersonal som trivdes mindre bra, upplevde oftare symtom på psykisk ohälsa. Även utsattheten för hot och våld visade sig kunna vara en orsak till psykisk ohälsa.
26

Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner : Faktorer som hindrar och möjliggör

Frövall, Marlene, Rolandsdotter, Kajsa January 2013 (has links)
Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som hindrar och möjliggör följsamhet till handhygienrutiner hos vårdpersonal inom slutenvården. Vidare var syftet att utreda hur urvalen och bortfallen beskrevs i litteraturen. Metoden som användes var beskrivande litteraturstudie. Datainsamlingen gjordes via databaserna: PubMed, Chinal och PsycINFO och gav 15 artiklar som resultatet byggdes på. Resultatet sammanställdes och gav de sex rubrikerna: Tidsaspekt; personalens kunskap och attityder; miljö och tillgång till material; hudkondition; vanor och kollegors inflytande. Tidsbrist, hudirritationer och bristande kunskap hade stor inverkan till att hygienrutinerna inte efterföljdes som de skulle. Däremot framkom det att tillgång till material och uppdaterad information bidrog till att hygienrutinerna förbättrades. I kvalitetsgranskning av den metodologiska aspekten urval och bortfall redovisades att sex av artiklarna beskrev vilken urvalsmetod som använts och i åtta artiklar beskrevs eventuella bortfall. Slutsatsen som drogs var att allmänsjuksköterskan och omvårdnadsledaren i sin yrkesroll behöver mer kunskap om vad som bidrar till att handhygienrutinerna inte efterföljs. Samt att mer tillgängligt material och bättre produkter skulle öka tillämpningen av hygienrutinerna.
27

Handhygien inom akutsjukvård / Hand hygiene in emergency care

Ager, Emily, Sevelin, Lisa January 2013 (has links)
SAMMANFATTNING Inledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien. Forskning visar att det kan innebära hög arbetsbelastning både psykiskt och fysiskt att arbeta som sjuksköterska inom akutsjukvård på grund av den stressiga miljön. Denna studie avser att undersöka hur följsamheten av handhygienrutiner hos sjuksköterskor inom akutsjukvård ser ut, vilka faktorer som kan påverka följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård samt vilka förbättringsåtgärder som prövats inom området. Syfte Syftet med studien var att belysa följsamheten av handhygienrutiner hos vårdpersonal inom akutsjukvård. Metod Litteraturstudie valdes som metod för studien. Metoden valdes för att undersöka det nuvarande kunskapsläget inom det valda området. Resultatet i studien är baserat på vetenskapliga artiklar som noga valts ut från databaserna Pubmed och Cinahl där sökningarna gjordes. Till resultatet valdes och sammanställdes 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar. ResultatI resultatet framkom det att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt var låg bland vårdpersonal. Flera faktorer påverkade följsamheten av handhygien inom akutsjukvård, en del positivt och andra negativt. Faktorer som ledde till ökad följsamhet var aktiv utbildning, ökad kunskap och återkoppling. Faktorer som påverkade följsamheten negativt var tidsbrist, ömma och torra händer och att handskar användes. Förbättringsarbeten under längre tid med återkoppling visade sig ha bäst effekt i form av ökad och kvarstående följsamhet av handhygienrutiner inom akutsjukvård. Slutsats Studien har visat att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt är låg då enbart en studie visade på hög följsamhet. Det framkom att flera faktorer påverkar följsamheten av handhygien inom akutsjukvård. Återkommande utbildning med fokus på återkoppling hade betydande positiv påverkan på följsamheten. Omfattande förbättringsarbeten under lång tid har visat sig öka följsamheten.
28

Straffansvaret för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården / Penalty responsibility for health care professionals

Ceder, Cecilia, Berggren, Camilla January 2014 (has links)
No description available.
29

Personers upplevelser av att leva med urininkontinens : en allmän litteraturstudie

Appelgren, Louise, Mladin Radosavlevici, Silvana January 2015 (has links)
Urininkontinens beskrivs som ett stort folkhälsoproblem eftersom över 50 miljoner personer i världen är berörda, varav en halv miljon är svenskar. Urininkontinens kan ses som tabubelagt där många med besvär väljer att inte söka hjälp och har svårt att prata om det. Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökorden som användes var incontinence, urinary incontinence, experience*, nurse*, quality of life*, life purpose* och grounded theory. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. I resultatet framkom fyra huvudkategorier: upplevelsen av levd kropp, upplevelsen av levd tid, upplevelsen av levt rum och upplevelsen av levda relationer. Sju subkategorier framkom: ett begränsat liv, en förlorad kroppskontroll, en förlorad spontanitet, den förgångna tiden/nutiden/framtiden, någon att räkna med och upplevelser i möten med vården. Att leva med urininkontinens kan innebära begränsningar i vardagen så som fysiskt, socialt som sexuellt vilket vårdpersonal bör ha förståelse för eftersom det är ett stort problem för personer.
30

Att möta det outtalade svåra : Inställningar hos vårdpersonal mot personer med självskadebeteende

Bylander, Mårten, Duphorn, Elvira January 2015 (has links)
För att vården ska bli optimal för personer med självskadebeteende krävs adekvat bemötande från vårdpersonal. Bemötande påverkas av vilka inställningar vårdpersonal har mot patientgruppen. För att förbättra vården för personer med självskadebeteende är det av betydelse att undersöka vilka faktorer som påverkar inställningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar inställningar hos vårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende. Metoden var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar vilka analyserades, bearbetades och sammanställdes. Resultatet visade att inställningar hos vårdpersonal mot personer med självskadebeteende påverkades av olika bakomliggande faktorer. Fem teman framkom vid bearbetning av artiklarna och representerar studiernas viktigaste resultat: kunskap, rutin och praktisk möjlighet, upplevd förmåga att vårda, ålder och kön samt personen bakom beteendet. Den faktor som i högst utsträckning gick att påverka var kunskap, det visade sig att god kunskap om självskadebeteende ledde till en mer positiv inställning. Inlärningstillfällen inom självskadebeteende bör erbjudas vårdpersonal samt ingå i alla vårdprofessioners utbildningar. Vidare forskning om betydelsen av vårdpersonals bemötande mot personer med självskadebeteende behövs för att främja omvårdnadsprocessen.

Page generated in 0.0692 seconds