Bakgrund: Narkotikamissbruk medför hälsoproblem och sjuksköterskan möter människor med missbruksproblematik inom alla vårdinrättningar. Bristande kunskap, fördomar och negativa attityder är något som förekommer mot dessa människor ute i samhället och kan påverka sjuksköterskans professionella förhållningssätt i vården av personer med missbruksproblematik. Rätten till en god omvårdnad skall inte tas bort på grund av ett missbruk. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder och erfarenheter till att vårda personer med missbruksproblematik inom slutenvården samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie där databaserna Cinahl och PsycINFO användes för att hitta vetenskapliga artiklar. 14 kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i studien och granskades och sammanställdes av författarna. Resultat: Resultatet i studien visade att sjuksköterskan i vården av personer med missbruksproblematik kan ha negativa attityder till denna patientgrupp. De negativa attityderna kan orsakas av samhällets stigmatisering mot missbruk, det oförutsägbara beteendet samt hotfulla situationer som kan uppstå i arbetssituationen. Attityderna sågs vara bättre hos de sjuksköterskor som hade längre erfarenhet och mer kunskap inom missbruksproblematik. Vid granskning av metodologiska aspekten framkom att alla de inkluderade artiklarna hade beskrivit datainsamlingsmetoden, dock med varierande noggrannhet. Majoriteten av de granskade artiklarna använde frågeformulär som datainsamlingsmetod. Slutsats: Vården av personer med missbruksproblematik skall ske på samma villkor som till andra patientgrupper. För att förbättra attityder och fördomar mot dessa personer krävs utbildning och kunskap.

<p>Syftet med studien var att undersöka vad som styr socialarbetares val av behandlingsmetod för klienter med missbruksproblematik. Som utgångspunkt användes Wallander & Blomqvist projekt; ”<em>Vem får vilken missbruksvård</em>”, som genom en vinjettmetodik utvärderade bedömningssituationer på missbruksenheter inom socialtjänsten i Stockholm. I projektet deltog 205 socialarbetare och åtta stycken av dessa har intervjuats i denna studie. En hermeneutisk metod har används för att tolka och öka förståelsen av vad som styr socialarbetarnas val. Utav analysen framkom det bland annat att socialarbetarna styrs av organisatoriska begränsningar såsom ekonomiska resurser, nationella riktlinjer och ramavtal som finns uppsatta för Stockholm stad. Vad som kan påverka att socialarbetaren har en känsla av frihet att välja behandlingsmetod för sina klienter trots dessa begränsningar, är om de har ett gott samarbete med sin chef. För att kvalitetssäkra vårdalternativen för klienterna så är ramavtal och nationella riktlinjer betydelsefulla. Om dessa får för stor inverkan på socialarbetarens bedömning kan detta påverka socialarbetaren negativt, då denna inte får uppleva handlingsfrihet och se till klienten som en unik individ med olika behov</p>

<p>Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med missbruksproblem upplever vårdpersonalens bemötande, samt hur de vill bli bemötta. Metod: Författarna har genomfört en intervjustudie med deskriptiv design, där undersökningsgruppen samlades in genom bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 7 personer, och semistrukturerade frågor användes vid intervjuerna. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning. Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna berättade om bristande kunskap hos personal, som visade sig genom fördomar, diskriminering och misstänksamhet. Flera av deltagarna ansåg att läkemedel ges ut alldeles för ofta och lätt, och att personalen är lätt att manipulera. Majoriteten av deltagarna berättade även om positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal, vilket innebar att personalen visade förståelse och hänsyn till deras problematik, hjälpte till, och var lite tuffare och vågade ta upp deras problem. Slutsats: Bristande utbildning leder till oförståelse och inkompetens bland vårdpersonal, vilket påverkar bemötandet och vården av personer med missbruksproblematik. Detta visar sig genom fördomar och diskriminerande bemötande samt bristande läkemedelshantering som kan ge konsekvenser för patienterna. Studier har visat på att utbildning tillsammans med stöd i yrkesrollen förbättrar bemötandet och vården av denna patientgrupp, samt personalens attityder.</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med missbruksproblem upplever vårdpersonalens bemötande, samt hur de vill bli bemötta. Metod: Författarna har genomfört en intervjustudie med deskriptiv design, där undersökningsgruppen samlades in genom bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 7 personer, och semistrukturerade frågor användes vid intervjuerna. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning. Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna berättade om bristande kunskap hos personal, som visade sig genom fördomar, diskriminering och misstänksamhet. Flera av deltagarna ansåg att läkemedel ges ut alldeles för ofta och lätt, och att personalen är lätt att manipulera. Majoriteten av deltagarna berättade även om positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal, vilket innebar att personalen visade förståelse och hänsyn till deras problematik, hjälpte till, och var lite tuffare och vågade ta upp deras problem. Slutsats: Bristande utbildning leder till oförståelse och inkompetens bland vårdpersonal, vilket påverkar bemötandet och vården av personer med missbruksproblematik. Detta visar sig genom fördomar och diskriminerande bemötande samt bristande läkemedelshantering som kan ge konsekvenser för patienterna. Studier har visat på att utbildning tillsammans med stöd i yrkesrollen förbättrar bemötandet och vården av denna patientgrupp, samt personalens attityder.

Syftet med studien var att undersöka vad som styr socialarbetares val av behandlingsmetod för klienter med missbruksproblematik. Som utgångspunkt användes Wallander &amp; Blomqvist projekt; ”Vem får vilken missbruksvård”, som genom en vinjettmetodik utvärderade bedömningssituationer på missbruksenheter inom socialtjänsten i Stockholm. I projektet deltog 205 socialarbetare och åtta stycken av dessa har intervjuats i denna studie. En hermeneutisk metod har används för att tolka och öka förståelsen av vad som styr socialarbetarnas val. Utav analysen framkom det bland annat att socialarbetarna styrs av organisatoriska begränsningar såsom ekonomiska resurser, nationella riktlinjer och ramavtal som finns uppsatta för Stockholm stad. Vad som kan påverka att socialarbetaren har en känsla av frihet att välja behandlingsmetod för sina klienter trots dessa begränsningar, är om de har ett gott samarbete med sin chef. För att kvalitetssäkra vårdalternativen för klienterna så är ramavtal och nationella riktlinjer betydelsefulla. Om dessa får för stor inverkan på socialarbetarens bedömning kan detta påverka socialarbetaren negativt, då denna inte får uppleva handlingsfrihet och se till klienten som en unik individ med olika behov

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och känslor kring hög respektive låg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav två är med klienter och en är med behandlare, samtliga kommer från samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nämnare i sina berättelser. Exempelvis hade de båda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin ångest. Båda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvåra behandlingen. Behandlaren vi intervjuade var av den uppfattningen att tidigare anknytningserfarenheter hos klienten kunde spela in för hur lätt eller svårt en relation mellan behandlare och klient kunde etableras. Det mest intressanta i vårt tycke var att alla intervjuerna vi genomförde hade gemensamt att alla tyckte tilliten mellan behandlare och klient var viktigt för en bra behandling. / This thesis is a qualitative study with the intent to examine how a number of clients and counselors describe their experiences and impressions of the importance of high-level trust vs. low-level trust relationships between the client and the counselor. We have separately interviewed two clients and one counselor from an addiction treatment center (HVB-home). We found several similarities in the clients´ stories. Both had, for example, experienced weak attachment during their childhood and their addictions were about ridding anxiety. Both clients have had prior experiences of low-level trust relationship with counselor which has led to a negative impact on their treatment. The counselor we interviewed believed that a client’s earlier attachment experiences can influence whether or not a new relationship between a client and a counselor will be successful. That which we have found most interesting in the interviews is that all three interviewees agree that a high-level trust relationship between the client and the counselor is of high importance for the outcome of the treatment.

I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi är intresserade av är de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebära. Frågeställningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende på (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehåll samt på (3) insatsens betydelse. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade. Oavsett boendestödets utformning är innehållet riktat till klientens behov, där relationsskapande och tillit är grundläggande faktorer. Boendestödet kombinerat med andra typer av insatser krävs för att klienten ska kunna nå förändring. I och med att innehållet är baserat på individens behov så vittnar flera av respondenterna om att boendestödet har positiv betydelse för klienterna. I många fall handlar det om att klienten ska få ett kvalitativt liv som inte alltid behöver innebära drogfrihet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom Socialtjänsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var även att se om projektet kan ha påverkat synen på hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick från en hermeneutisk utgångspunkt som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var människovårdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar på att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhället är orsaker till hemlöshet. Det urval som görs av klienter till Bostad först bygger på att klienten inte har tillgång till den vanliga bostadsmarknaden, ett aktivt missbruk och har haft många insatser från Socialtjänsten. Det framkom även hos personalen att de klienter som väljs ut är de som anses kunna lyckas i projektet. Inom de professionellas verksamhet kan en förändrad syn på hemlöshet ha skett, i och med att personer som bor i träningslägenheter får bo kvar vid återfall i missbruk.

Patienter med missbruksproblematik är en av de grupper som förekommer frekvent på akutmottagningen. Patientgruppen riskerar ofullständig eller utebliven vård och omvårdnad. Mötet med patienten ställer krav på akutsjuksköterskors kompetens och förmåga att vårda personcentrerat. Studiens syfte var att undersöka tillgänglig evidens gällande akutsjuksköterskors förhållningssätt till patienter med missbruksproblematik på akutmottagningen. Metoden som valdes är en systematisk och integrativ litteraturstudie bestående av 14 artiklar hämtade från Cinahl, Pubmed och Medline. Den tematiska analysen ledde till två teman: Inställning till kunskap och Förutsättning till vård. Resultatet påvisar ett stort behov av utbildning och erfarenhet hos akutsjuksköterskor i vården av patienter med missbruk på akutmottagningen. Akutsjuksköterskor anser att patienten ska behandlas med respekt samtidigt som akutsjuksköterskor upplever rädsla för hot och våldssituationer i vården. Frustration förekommer hos akutsjuksköterskor över att patientgruppen inte accepterar erbjuden vård och behandling, något som fick akutsjuksköterskor att känna hopplöshet inför patienten. Tidigare rapporter har visat att patienten i många fall saknar förmågan och de förutsättningar som behövs för en livsstilsförändring. Akutsjuksköterskor behöver i vårdmötet med den missbrukande patienten skapa en relation och ett förtroende, då vården för patienter med missbruksproblematik behöver vara personcentrerad. Personer med missbruk eller beroende har ökad frekvens av allvarliga sjukdomar och förhöjd mortalitet. Studien har påvisat akutsjuksköterskors upplevelser av bristande kunskap i vården kring patienterna. Författarna ser här vikten av att kunskap sprids till akutsjuksköterskor samt övriga kollegor inom akutsjukvården för ökad förståelse samt bättre vård och bemötande av en redan utsatt person som lever med ett missbruk och söker somatisk akutsjukvård.

Syftet var att undersöka om föräldrars förutsättningar för att utöva sitt föräldraskap förändrades efter behandling för missbruksproblem. Ett delsyfte var att analysera hur dessa föräldrars uppväxtvillkor sett ut och om förutsättningarna i föräldraskapet skilde sig beroende av om man var mamma eller pappa. Metod: via kvantitativ forskningsmetod har ett DOK-material (utvärderings- och dokumentationssystem inom missbruks- och beroendevården) från ett behandlingshem statistiskt analyserats. Resultatet: visade att föräldrarnas faktiska situation inte hade förändrats men att upplevelsen av föräldrarollen stärktes. Mellan könen uppvisades mer likheter än skillnader avseende förutsättningarna i föräldraskapet. Omständigheter i föräldrarnas uppväxtmiljö tyder på att de varit utsatta för svårigheter tidigt i livet. Slutsats: En förstärkt föräldraidentitet i samband med behandling leder till ökad drogfrihet, vilket innebär vinster ur både barn- och vuxenperspektiv.