<p>Syftet var att undersöka om föräldrars förutsättningar för att utöva sitt föräldraskap förändrades efter behandling för missbruksproblem. Ett delsyfte var att analysera hur dessa föräldrars uppväxtvillkor sett ut och om förutsättningarna i föräldraskapet skilde sig beroende av om man var mamma eller pappa. Metod: via kvantitativ forskningsmetod har ett DOK-material (utvärderings- och dokumentationssystem inom missbruks- och beroendevården) från ett behandlingshem statistiskt analyserats. Resultatet: visade att föräldrarnas faktiska situation inte hade förändrats men att upplevelsen av föräldrarollen stärktes. Mellan könen uppvisades mer likheter än skillnader avseende förutsättningarna i föräldraskapet. Omständigheter i föräldrarnas uppväxtmiljö tyder på att de varit utsatta för svårigheter tidigt i livet. Slutsats: En förstärkt föräldraidentitet i samband med behandling leder till ökad drogfrihet, vilket innebär vinster ur både barn- och vuxenperspektiv.</p>

Det är inte ovanligt att sjuksköterskor inom den somatiska vården möter patienter med missbruksproblematik i det dagliga arbetet. Det innebär att sjuksköterskor behöver besitta kunskap och kompetens för att kunna tillämpa en god vård till dessa människor. Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors attityder, förhållningssätt och upplevelser av kunskap i relation till patienter med missbruksproblematik inom den somatiska vården. Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och studiens resultat är en sammanställning av resultaten från 11 vetenskapliga studier. Resultaten beskrivs utifrån teman och subteman enligt följande rubriker: sjuksköterskors attityder och förhållningssätt i vårdandet av patienter med missbruksproblematik, sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser i vårdandet och utbildningens värde genom kunskap och stöd. Resultatet visar att vårdrelationen mellan sjuksköterskor med negativa attityder och patienter med missbruksproblematik kan präglas av misstänksamhet vilket inverkar negativt på vårdrelationen. Bristande attityder från sjuksköterskor, till följd av kunskapsbrist kan påverka vården av patienter med missbruksproblematik negativt. Sjuksköterskor ansåg sig vara i behov av mer utbildning samt stöd i sin yrkesroll. Mer kunskaper skulle kunna påverka sjuksköterskors attityder och förhållningssätt till det bättre och på så vis bidra till god kvalitet i vårdandet. Med ökad kunskap och kvalitet i vårdandet skulle hållbar utveckling kunna gynnas genom tillvaratagande av ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner.

The aim of this study was to examine how the experiences of having one or more parents with substance abuse issues is presented in autobiographies written by children to individuals with substance abuse issues. Furthermore, the aim was to examine which coping strategies could be identified. The study was conducted through a thematic analysis of five autobiographies written by children to one or more parents with substance abuse issues. The depiction of the authors experiences as presented in the autobiographies was analyzed with the use of three theories, which were Scheff’s theory regarding shame and pride, Goffman’s theory of stigma and Lazarus and Folkman’s theory of coping strategies. Our study finds that five themes could be identified in the autobiographies. These are: self esteem, violence, protection, betrayal and silence. Moreover different coping strategies used by the authors could be identified. The most common category of coping strategies being emotional focused strategies, including avoidance and using fantasy as a form of coping. Our study also finds that feelings regarding shame and stigma were prevalent in the autobiographies, which were expressed in an array of different ways.

<p>Föreliggande studie redogör för en undersökning av en behandlingsinstitution för kvinnor med missbruksproblematik. Behandlingsinstitutionen tillämpar tolvstegsmodellen som en behandlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka klienters åsikter och synpunkter kring tolvstegsmodellen. Arbetet har vidare som syfte att redogöra för eventuella påverkan klienter i inlednings- och slutskedet av behandlingen upplever att behandlingen på behandlingsinstitutionen har/haft på dem. Metoden jag valde var kvalitativaforskningsintervjuer.</p><p>Jag har valt att analysera intervjuerna utifrån symbolisk interaktionism. Resultatet från intervjuerna påvisar att klienternas upplevelser skiljer sig i inlednings och slutskedet av behandlingen. Vårdade kvinnor i inledningsskedet av behandlingen upplever att det finns onödiga behandlingsarbeten i programmet. Däremot har vårdade kvinnorna i slutskedet skapat sig en helt annan uppfattning av metoden än vad de hade i början av behandlingen.</p>

Bakgrund: Missbruk av alkohol och droger är ett samhälleligt och globalt problem. År 2012 levde 29 miljoner människor med ett missbruk. I kontakt med vården har personer med missbruksproblematik beskrivit negativa erfarenheter och attityder från sjukvårdspersonal. Stigma gentemot personer med missbruksproblematik är förekommande vilket kan komma att påverka den vård de får. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans attityder och erfarenheter i mötet med personer med alkohol- och drogmissbruk i somatisk vård. Metod: För att svara på syftet genomfördes en litteraturöversikt där nio artiklar genomförda med kvalitativ metod och en artikel med kvantitativ metod analyserades. Resultat: Denna litteraturöversikt framställs i fem huvudteman där tre huvudteman har ett tillhörande subtema: Det första temat är sjuksköterskans rädsla och personer med missbruksproblematiks livsstil med tillhörande subtema sjuksköterskors ambivalens. Det andra temat är ansvarig eller inte ansvarig för sitt missbruk. Det tredje temat utgörs av att inte ha kunskap och fjärde temat består av sjuksköterskors misstro med tillhörande subtema misstrons konsekvenser. Det sista temat är utagerande och våldsamhet skapar stress och oro med tillhörande subtema konsekvenser av utagerande och våldsamhet. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Erikssons caritativa vårdteori med fokus på begreppet vårdlidande. De sjuksköterskor som hade negativa erfarenheter av personer med missbruksproblematik fick ofta negativa attityder gentemot dessa personer. De negativa attityder som en del sjuksköterskor hade gav i sin tur konsekvenser för vården de gav. Vissa sjuksköterskor kände misstro gentemot personer med missbruksproblematik något som kunde drabba vårdrelationen. Brist på kunskap blev ett hinder för att vårda dessa patienter och sjuksköterskornas utsatta position ledde till ett distanserat förhållningssätt. / Background: Misuse of alcohol and narcotics is a socially and global problem. In the year of 2012, 29 million people suffered from an addiction of alcohol and narcotics. In contact with care, people with addiction has described negative experiences and attitudes of health care professionals. Stigma against people with addiction is occurring which may influence the care they receive. Aim: To describe nurses' attitudes and experiences in meeting with people with alcohol and drug abuse in somatic care. Method: To answer the aim of the study the authors conducted a literature review where nine articles of qualitative approach and one article of quantitative approach were analysed. Results: This literature review is presented in five main themes where three main themes have associated subtheme: The first theme is Nurses fear and substance misuser’s lifestyle with associated subtheme nurses' ambivalence. The second theme is responsible or not responsible for their addiction. The third theme consists of not having the knowledge and fourth theme consists of nurse’s mistrust with associated subtheme consequences of mistrust. The last theme is acting out and violence creates stress and anxiety associated with subtheme consequences of acting out and violence. Discussion: The result has been discussed from Erikssons caritative theory with focus on the concept of suffer of care. The nurses who had negative experiences of people with addiction problems often had negative attitudes towards these people. The negative attitudes that some nurses had yielded in turn implications for the care they gave. Nurses felt mistrust in the meeting with people who had an addiction which affected the therapeutic relationship. Lack of knowledge was an impediment to care for these patients and the nurses vulnerable position led to a detached approach.

Föreliggande studie redogör för en undersökning av en behandlingsinstitution för kvinnor med missbruksproblematik. Behandlingsinstitutionen tillämpar tolvstegsmodellen som en behandlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka klienters åsikter och synpunkter kring tolvstegsmodellen. Arbetet har vidare som syfte att redogöra för eventuella påverkan klienter i inlednings- och slutskedet av behandlingen upplever att behandlingen på behandlingsinstitutionen har/haft på dem. Metoden jag valde var kvalitativaforskningsintervjuer. Jag har valt att analysera intervjuerna utifrån symbolisk interaktionism. Resultatet från intervjuerna påvisar att klienternas upplevelser skiljer sig i inlednings och slutskedet av behandlingen. Vårdade kvinnor i inledningsskedet av behandlingen upplever att det finns onödiga behandlingsarbeten i programmet. Däremot har vårdade kvinnorna i slutskedet skapat sig en helt annan uppfattning av metoden än vad de hade i början av behandlingen.

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat ämne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom är diffusa och svåretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som används är otillräckligt utvärderade. Syftet med uppsatsen är att ge en god bild av det internationella forskningsläget inom området samt att visa vilken bild samtal på internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, främst ur missbrukssynpunkt. En forumtråd på Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar. Detta speglas i viss mån av internetkommunikationerna som också visar upp ett brett spektrum av attityder, åsikter och beteenden. Metoder för att få ut bästa ruseffekt ur  mediciner är möjligen mer kreativa än forskare föreställer sig. Forskningsresultat rörande olika mediciners missbrukspotential och tillgänglighet stöds i viss mån av Flashbackdiskurserna. AD/HD som koncept och rutiner kring diagnostisering och behandling ger upphov till många dilemman ur både medicinsk, social och samhällelig synvinkel.

Den här kvalitativa studien belyser hur socialarbetare beskriver barn till föräldrar med missbruksproblematik, hinder och utmaningar i arbetet med dessa barn och samverkan mellan de olika yrkesgrupperna i arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblematik. Ytterligare belyser studien de stöd och insatser som de olika verksamheterna erbjuder för dessa barn. Undersökningen utfördes i två olika kommuner i södra Sverige. Utifrån den valda kvalitativa metoden nåddes ett resultat från informanternas berättelser. Resultatet påvisar att det finns en mängd olika orsaker till varför det finns svårigheter i att upptäcka barn till föräldrar med missbruksproblematik. En återkommande orsak i resultatet är föräldrarnas förnekelse om sitt missbruksproblematik. I resultatet framkommer det att alla barn påverkas av föräldrarnas missbruksproblematik, dock är påverkas barnen individuellt. Det påvisas att ett samarbete sker mellan de olika yrkesgrupper dock kan samverkan förbättras. Slutsatsen är att samhället behöver mer kunskap om barn i missbruksfamiljer och att fler skall våga anmäla.

I tidigare forskning framhålls att missbruksproblematik bland äldre personer ökar, samtidigt som de i låg utsträckning bereds vård för problematiken. Enligt svensk lag har socialtjänsten ansvaret för att individer som har missbruksproblematik ska få stöd för att bli fri sitt missbruk. När hjälpen inte kan tillgodoses via frivillighet övergår stödet till tvångsvård. I avgörandet om tvångsvård är nödvändigt blir frågan en rättslig process där förvaltningsrätten fattar beslut om vårdens utformning. Beslutet grundas i socialtjänstens utredning och läkarutlåtande. Syftet med studien är att undersöka förvaltningsrättens skriftliga dokument vid beslut gällande tvångsvård för missbruksproblematik, grundat i lag om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. Granskningen utgår från ett åldersperspektiv med ett huvudsakligt fokus på äldre personer. Studien har en kvalitativ ansats där datamaterialet granskats genom en konventionell innehållsanalys. Datamaterialet utgår från 26 beviljade LVM-domar från Umeå- och Härnösands förvaltningsrätt. Domarna har delats upp i två åldersgrupper, varav den ena 21–30 år och den andra 60 år och äldre. Resultatet visar att skillnader och likheter mellan de olika åldersgrupperna finns i förvaltningsrättens resonemang, där skillnader är mest framträdande. Skillnaderna förstås genom ett ålderismteoretiskt- och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Den yngre åldersgruppen beskrivs vara i behov av skydd och stöd för att säkerställa deras framtidsutveckling. Den äldre gruppen framställs som skör och dess framtid uttalas inte i bedömningarna. Istället resonerar förvaltningsrätten i termer av att begränsa missbrukets omfattning och skador för individerna. I dagsläget inkluderas inte samtliga åldersgrupper i lika stor utsträckning eller på samma villkor inom LVM-lagstiftningen. Det behövs en granskning av lagen för att se hur den egentligen är anpassad för att samtliga åldersgrupper ska inkluderas.

No description available.