Full-time as norm, lifequality for who? A qualitative study of the transition of female employees from part-time to full-time in elderlycare and its impact on psychosocial work environment Several municipalities in Sweden have started to implement the Full-time journey or in otherwords full-time as the norm in a number of care and nursing homes. With intentions to meetthe future recruitment challenges welfare faces. The purpose of the study is to increase theunderstanding of how the implementation of the Full-time journey affects the psychosocialwork environment of the working women, limited to a selected nursing home for the elderlyin southern Sweden. The gender orientation was chosen because the gender equality issue ispartly a reason why the project, The Full-time Journey, started and partly because there is aproblem regarding the role division between women and men that affects women's well-beingand ability to work full time.The study has been based on three problem statements tocapture: the transition from part-time work to full-time work, the balance between work andprivate life and psychosocial aspects among the respondents.The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a sampleof six assistant nurses and a care assistant who worked up to twenty years at theaccommodation. To the material, three theories have been hand-picked to support theempirical data in this qualitative study. The results of the study show that the experiences ofThe Full-time Journey implementation are both positive and negative with a strongconnection to employees' family situation. It can be concluded that women enter full-timeemployment with quality of life as a contribution. / Heltid som norm, livskvalité för vem? En kvalitativ studie om kvinnliga medarbetares övergång från deltid till heltid inomäldreomsorgen och dess påverkan på den psykosociala arbetsmiljön Ett flertal kommuner i Sverige har påbörjat implementeringen av Heltidsresan eller iklarspråk infört heltid som norm på sina vårdboenden. Detta för att möta de framtidarekryteringsutmaningarna välfärden står inför. Syftet med studien är att öka förståelsen för hurimplementeringen av Heltidsresan inverkat på den psykosociala arbetsmiljön hos de arbetandekvinnorna, avgränsat till ett utvalt vårdboende för äldre i södra Sverige. Könsinriktningenvaldes för att jämställdhetsfrågan dels är en grund till varför projektet, Heltidsresan, startadeoch dels för att det finns en problematik rörande rollfördelning av kvinnor och män sominverkar på kvinnors välmående samt förmåga att arbeta heltid. Studien har tagit utgångspunktfrån tre frågeställningar för att fånga in: övergången från deltidsarbete till heltidsarbete,balansen mellan arbetsliv och privatliv samt psykosociala aspekter hos respondenterna.Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med ett urval avsex undersköterskor och ett vårdbiträde som arbetat upp till tjugo år på boendet. Tillmaterialet har tre teorier handplockats för att stödja empirin i denna kvalitativa studie.Resultatet i studien visar på att upplevelserna av Heltidsresans implementering är bådepositiva och negativa med ett starkt samband till medarbetarnas familjesituation. Slutsatsensom dras är att kvinnor går in i heltidsanställningar med livskvalité som insats.

Studiens syfte var att att undersöka om och på vilket sätt utbildningsnivå påverkar föräldrars beslut att arbeta deltid. I Sverige har det sedan 1979 funnits möjlighet för både män och kvinnor att arbeta deltid när barnen är under åtta år gamla. Möjligheten är en del av ett flertal politiska beslut som syftade till att öka jämställdheten och få ut kvinnor i arbetslivet. Tidigare forskning pekade på att ett flertal faktorer påverkar beslutet att arbeta deltid och att utbildningsnivå är en av de faktorerna. Eftersom lagar, regler, normer och villkor kring deltidsarbete skiljer sig åt mellan länder finns inget entydigt samband mellan utbildningsnivå och deltidsarbete. Tendensen för länder liknande Sverige är dock att högutbildade arbetar deltid i mindre utsträckning än de med lägre utbildning för kvinnor. En svensk studie visade att bland svenska män är det framförallt medelklassmän med högre utbildning som bryter heltidsnormen som finns i manligt dominerade branscher genom att välja att arbeta deltid för att ta hand om barn. Studiens teoretiska ram utgjordes av teorin om rationella val, Beckers ekonomiska teori om familjen, preferensteori och teori om förhandlingar inom familjen. Då den beroende variabeln deltidsarbete var dikotom valdes logistisk regressionsanalys som analysmetod. Studien baseras på data från Gender and Generations Programme och urvalet bestod av 655 personer. Resultatet visade att utbildningsnivå i sig inte påverkade deltidsarbete, men det gjorde variablerna kön, preferenser och sektor. Dessutom visade sig att interaktionen mellan kön och utbildningsnivå är viktigt vad det gäller valet att arbeta deltidsarbete för kvinnor.

The main purpose of this thesis is to analyze why or why not Swedish municipalities implement the gender equality policy – ”right to work fulltime”. In order to understand this institutional change, the analysis is based on a theoretical framework consisting of two fields: political representation and feminist institutionalism. The study is divided into two empirical inquiries. The first part is based on a quantitative survey that describes the casual relationship between two independent variables; women´s political representation and party ideology, and the dependent variable; political decision about “right to work fulltime”. The findings are that women´s representation does not explain the existence of political decision. Rather, political ideology has a higher explanatory factor. The second inquiry is divided into two single-case studies; Nynäshamn, a municipality that has implemented the policy, and Eskilstuna, that failed the implementation process. Four theoretical concepts are developed and one analytical model is used to understand institutional change in these cases. The study concludes that in order to understand the implementation process in these municipalities, local and contextual institutions must be emphasized; both formal and informal institutions need to be in favor for the agents promoting change. However, to fully understand these processes, focus should be directed towards the ways in which gendered power relations shape the construction of new institutions.