Sammanfattning   Då studier visat att det förekommer en ojämn fördelning av det obetalda arbetet mellan män och kvinnor är det relevant att undersöka faktorer som kan tänkas ge upphov till detta. Denna studie syftar därför till att undersöka sambandet mellan inkomst, arbetstid, utbildning och familjekonstellation (antal hemmavarande barn och småbarn) vid mängden hushållsarbete gifta/sammanboende män och kvinnor utför. Tidigare studier visar även att förekomsten av barn i hushållet ökar mängden hushållsarbete och att denna ökning främst gäller för kvinnor. Utifrån denna vetskap utformades studiens två frågeställningar där den första fokuserar på hushållsarbete kopplat till vardagliga sysslor och den andra på hushållsarbete kopplat till omsorg av barn. Studiens teoretiska ramverk bygger på specialiseringsteorin och autonomimodellen. Specialiseringsteorin är en ekonomisk teori som förklarar fördelningen av hushållsarbete genom att individen specialiserar sig på en syssla, om exempelvis mannen specialiserar sig på tid i betalt arbete är det rationellt att kvinnan specialiserar sig på obetalt arbete. Autonomimodellen förklarar istället fördelningen av hushållsarbete genom en individs individuella inkomst. Kvinnor med hög inkomst förväntas utföra mindre hushållsarbete än kvinnor med låg inkomst om de förvaltar sina resurser rätt och ”köper sig loss” från ansvaret i hemmet genom exempelvis hushållsnära tjänster i form av städhjälp. Mängden hushållsarbete som män utför påverkas enligt modellen inte av deras individuella inkomst. Utifrån teorin utformades fyra hypoteser som används vid tolkning av resultat och analys för att lättare besvara studiens centrala frågor. Datan är hämtad från Levnadsnivåundersökningen 2010 och studien tillämpar således kvantitativ metod för att besvara dess frågeställningar. Studiens beroendevariabel delas upp i två kategorier, en för hushållsarbete (vardagssysslor) och en för hushållsarbete (omsorg av barn) och testas i separata analyser för kvinnor och män med hjälp av multipel OLS regression. Resultaten visar att det finns ett samband mellan utbildningsnivå, antal barn och småbarn för både män och kvinnor vid mängden hushållsarbete (vardagssysslor och omsorg av barn) de utför, men att dessa samband varierar olika mycket för kvinnor och män. Resultaten indikerar även att det är relevant för vidare studier att särskilja hushållsarbete som syftar till vardagssysslor från hushållsarbete som berör omsorg av barn.

Syftet med denna studie var att undersöka om den relativa tiden i hushållsarbete för män och kvinnor i heterosexuella par samvarierar med båda parternas utbildningsnivå. Detta för att få en djupare förståelse för hur kvinnor och män i par med olika kombinationer av utbildningsnivå fördelar hushållsarbetet i relation till sin partner. Studien är en tvärsnittsstudie med data från Levnadsnivåundersökningen 2010. Urvalet består av 1905 heterosexuella respondenter som sambor med sin partner. De teoretiska ramverk som studien baserats på är perspektiv som kan belysa olika förklaringar till den fortsatt skeva fördelning av hushållsarbete. Dels från ett ekonomiskt perspektiv samt genusperspektiv men även från teoretiska utgångspunkter som sällan använts på området. De ekonomiska teorierna (specialiseringsteorin och teorin om relativa resurser) och teorin Doing gender kan endast delvis förklara studiens resultat medan Giddens begrepp om praktiskt och diskursivt medvetande samt socialiseringsteorin kan bidra med ytterligare förståelse och alternativa infallsvinklar till hur resultatet kan tolkas. Genom att applicera en kombination av både väl använda och mindre vanligt förekommande teoretiska utgångspunkter på området bidrar studien med en bredare förståelse för utbildningsnivåns betydelse för fördelningen av hushållsarbetet. För att besvara studiens frågeställningar och hypoteser genomfördes linjära regressionsanalyser med kombinationen av utbildningsnivå inom paret som oberoende variabel. Resultaten visade att både män och kvinnor i par där båda eller en av respondenterna har en hög utbildningsnivå uppvisar en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet jämfört med individer i par där båda har en låg utbildningsnivå. Det kunde i studien däremot inte bekräftas att det förekommer en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet i par där enbart kvinnan har en hög utbildningsnivå jämfört med par där enbart mannen har en hög utbildningsnivå. Däremot syns tendenser i studiens material som talar i denna riktning. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet.