Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen. Undersökningen har en kvalitativ ansats och deltagarna har valts utifrån bekvämlighets – och strategiskt urval. Deltagarna har intervjuats utifrån etiska aspekter och frågorna har varit semistrukturerade. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att friskvårdsbidrag är en aktivitet som är mest vanlig på de arbetsplatserna som deltagit i undersökningen. Andra hälsofrämjande aktiviteter genomförs men det prioriteras olika på varje arbetsplats. Tid, resurser och utbildning är tre aspekter som intervjupersonerna uppfattar som hinder för arbetet med friskvård. Grunden i friskvårdsarbete är delaktighet, ledarskap, utbildning, tid, resurser och kommunikation. Vår slutsats är att dessa aspekter utgör en modell som kan vara en viktig förutsättning för att bedriva hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Ett gott ledarskap och en god kommunikation ökar medarbetarnas möjlighet till att vara delaktiga. Det kan öka anställdas motivation till att vilja vara aktiva och kan bidra till en förbättrad självkänsla samt ökad hälsa. Undersökningen kan förhoppningsvis bidra till en diskussion inom hälsofrämjande arbete på arbetsplatser.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter och hur det som fanns tillgängligt på arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lärare. I studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare, tre kvinnor från en skola och två män och en kvinna från en annan skola, intervjuades för att få ta reda på deras inställningar och uppfattningar om hälsofrämjande aktiviteter. Skolorna ligger i Skåne och erbjuder olika hälsofrämjande aktiviteter för lärarna. Resultatet av studien visar att lärare är positivt inställda till hälsofrämjande aktiviteter och att uppfattningen om dessa aktiviteter är ganska likartade. Resultatet visar också att motiveringen till att syssla med hälsofrämjande aktiviteter ofta är av sociala skäl, att umgås och träffa vänner/kollegor. / The purpose of this study was to examine middle-class attitude and perception towards health beneficial activities and how the available activities in the workplace were used. As representatives of the middle class, I have chosen people from the profession of teacher. The study used a qualitative approach through interviews. Six teachers, three women from one school and two men and a woman from another school, were interviewed to determine their attitudes and perceptions of health beneficial activities. The schools are located in southern Sweden and offer different health beneficial activities for the teachers. The result of this study show that teachers are receptive to health beneficial activities and the perception of these activities are quite similar. The results also show that the justification for engaging in health beneficial activities is often for social reasons, to socialize and meet friends/colleagues.

Satsningar för att skapa en god hälsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension på arbetsplatsen. På Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvårdssatsningen Qom i Gong som är till för att inspirera arbetstagarna till ett hälsosammare liv. Deras hälsofrämjande aktiviteter har visat sig ha främst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en språngbräda för att de anställda ska få upp ögonen för hälsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hälsoarbete även en positiv effekt ute på arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet. För det tredje kan Qom i Gong dessutom hjälpa de anställda att sätta upp och genomföra mål rörande det personliga välbefinnandet. Viljan att delta i hälsofrämjande arbete som anordnas av arbetsplatsen ser olika ut och det är viktigt för arbetsgivare att acceptera arbetstagarnas olika förutsättningar för att kunna motivera till ett deltagande. Resultatet visar på fyra primära faktorer som är viktiga för att få de anställda motiverade; sociala faktorer, utvecklingsfaktorer, hälsofrämjande faktorer samt intresseinriktade faktorer. Alla faktorerna är relaterade till inre motivation vilket innebär att personerna väljer att delta i Qom i Gongs aktiviteter för att de vill, inte för att de måste. Det innebär även att motivationsfaktorerna först blir relevanta när de som deltar är medvetna om vad Qom i Gongs verksamhet handlar om. De främsta hindren för att inte delta i hälsofrämjande aktiviteter är de ökade kraven i dagens arbetsliv, vilket dels gör att tiden inte alltid räcker till samt att de ökar stresspåslaget hos de anställda. Det påverkar gränsen mellan arbete och privatliv vilket innebär att en del av arbetstagarna tar med sig arbetet hem när dagen är slut. Det leder i sin tur till att tiden inte finns över till att träna på egen hand utan energin läggs på arbetsuppgifterna. För att förstå vad de hälsofrämjande aktiviteterna kan ha för positiva effekter på den egna prestationen och välbefinnandet är det viktigt att det finns en ledare som kan förmedla den medvetenheten. Oavsett om ledarrollen tas av chefen eller flyttas längre ner i organisationen är det genom den som nyttan kan förmedlas för att öka ett intresse. Hos Qom i Gong är det främst inspiratörerna som tar rollen som en bra ledare och inspirerar och informerar kollegor om deras verksamhet. Det måste finnas en förståelse för att alla på företaget tjänar på att ha en god arbetsmiljö.

Människor blir äldre och friskare upp i åldrarna, på grund av förbättrade levnadsvillkor. En ökad äldre befolkning ökar behovet av resurser och aktiviteter som riktas mot den äldre målgruppen. Denna studie fokuserar främst på fysisk aktivitet och sociala nätverk, som är en del av hälsans bestämningsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka hur äldre upplever att deras fysiska och sociala hälsa påverkas av fysisk aktivitet i grupp. För att besvara syftet har en kvalitativ studiedesign använts och det målstyrda urvalet bestod av åtta personer. Datainsamlingen skedde genom sex, fyra enskilda och två i par, semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet visade att då gruppträningen riktar sig till äldre upplevs nivån vara på en lagom nivå och det finns en ökad samhörighet av att endast seniorer är med. Den sociala miljön upplevs vara av vikt, speciellt för motionärer som ger uttryck i att inte ha samma omfång av sociala relationer som intervjupersonerna. Slutsatsen är att äldre upplever att den fysiska hälsan har förbättrats med gruppträningen, och gett uttryck i ökad styrka och bättre balans. Den sociala hälsan upplevs få effekt av fysisk aktivitet i grupp, men inte i samma utsträckning som den fysiska hälsan.

Since the entrance of the covid-19 pandemic in Sweden, Swedish upper secondary schools have partly or fully passed on to distance studies. The aim of this study is to find out what social support and health-promoting activities the pupils wish to participate in during distance studies. Quantitative methods have been used by carrying out online surveys among students in upper secondary schools. The data consists of 273 respondents from 14 different schools in Sweden. Social capital theories have been used to interpret the collected data. The results show that pupils' experiences of distance studies during the pandemics are overall negative. The three aspects that are reported most negatively by the pupils themselves, are their school motivation, their sense of fellowship and their physical activity. Concerning social support, the results show that pupils born in Sweden feel they have a broader social support network than pupils born elsewhere. The results also display that one out of three pupils probably would participate in conversational support with the school counselor during distance studies. The need for motivational and advisory conversations are the highest. Ultimately the results demonstrate that support and health-promoting activities are most wanted within the topics mental health, eating habits and physical activity. Examples of support and activities that are highly in demand are workshops about handling stress and anxiety, collective lunches with peers and physical activity in small groups. The analysis show that factors such as gender and ethnical background affect the pupils’ choices of support and activity. / Sedan covid19-pandemins intåg i Sverige har de svenska gymnasieskolorna helt eller delvis övergått till distansstudier. Syftet med denna studie är att ta reda på vilken typ av psykosocialt stöd samt vilka hälsofrämjande aktiviteter eleverna önskar att ta del av under distansstudier. Kvantitativ metod har använts genom att genomföra webbenkäter bland gymnasieelever. 273 respondenter från 14 skolor i Sverige utgör datat. Teorier inom socialt kapital har använts för att tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att elevernas upplevelse av distansstudier under pandemin är övergripande negativ. De tre livsaspekter som påverkats mest negativt enligt eleverna är deras skolmotivation, känsla av gemenskap och deras fysiska aktivitet. Vad gäller socialt stöd visar resultatet att inrikesfödda upplever att de har ett bredare socialt stöd än utrikesfödda. Resultatet visar att en av tre elever troligtvis skulle ta del av samtalsstöd under distansstudier och det råder mest behov av motivations- och rådgivningssamtal. Slutligen visar resultatet att eleverna önskar mest stöd och hälsofrämjande aktiviteter inom teman psykisk hälsa, matvanor och fysisk aktivitet. Exempel på stöd och aktiviteter som är eftertraktade är workshops om stress och ångesthantering, gemensamma luncher och fysisk aktivitet i liten grupp. Analysen visar att faktorer som kön och etnisk bakgrund påverkar elevernas val av stöd och aktiviteter.

Bakgrund: På senare år har bilden av hälsa förändrats och fått ett större genomslag för individer och på arbetsplatser. Det blir vanligare att hälsa uppfattas som en del av företagets sociala ansvar då arbetsplatsen har stor möjlighet att påverka individens hälsa. Samtidigt ställs det idag höga krav på att anställda ska prestera och det läggs större vikt i att ha en hälsosam livsstil för att i arbetet kunna prestera till sin fulla kapacitet. Ett hälsofokus på arbetsplatsen har visat ge effekter utöver de direkta hälsofördelarna, där tidigare forskning fokuserat på effekterna utifrån bland annat fysiologiskt/psykologiskt-, socialt- och organisatoriskt styrningsperspektiv. Många organisationer väljer att investera i hälsa på arbetsplatsen då det antas vara gynnsamt för organisationen, men det uppfattas vara få studier som undersöker och belyser komplexiteten i detta på individnivå.  Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur hälsofrämjande aktiviteter upplevs av individer. Syftet besvaras utifrån följande forskningsfrågor; Hur upplever individerna fysiologiska/psykologiska effekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen? Hur upplever individerna sociala effekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen? Hur upplever individerna styrningseffekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen?  Metod: Studien har utförts med en kvalitativ forskningsstrategi, en iterativ forskningsansats och utgår ifrån ett hermeneutisk-fenomenologiskt perspektiv. En fallstudie har genomförts med semistrukturerade intervjuer och i viss mån observationer, för att samla in studiens empiriska data.  Slutsats och kunskapsbidrag: Studien resulterar i att hur individer upplever organisatoriska hälsofrämjande aktiviteter är komplext och kan inte simpelt klassificeras som exempelvis positivt eller negativt, utan beror på olika villkor och viljor. Individers upplevelser i studien stämmer delvis överens med tidigare forskning, men med vissa motsägande resultat. Studien visar även att de huvudsakliga perspektiven inom tidigare forskning; fysiologiskt/psykologiskt, socialt samt organisatoriskt styrningsperspektiv samspelar och är alla viktiga för att få en uppfattning för hur individer i sin helhet upplever organisatoriska hälsofrämjande aktiviteter. För att förstå hälsofrämjandets betydelse för organisationer, är det således avgörande att kritiskt undersöka fenomenet och djupgående studera individerna, vilka är de som exponeras för fenomenet. / Background: In recent years, the perception of health has changed and plays a more significant role for individuals and in the workplace. It has become more common to perceive health as a corporate social responsibility as the workplace is one of many places where an individual’s health can be influenced. Simultaneously, there are today high demands on employees’ performance at work, where it becomes more important to live a healthy lifestyle to deliver at full capacity. A healthy focus at the workplace has shown to be effective beyond the immediate health benefits, where previous research has focused on the effects from physiological/psychological-, social- and managerial perspectives, among others. Numerous organizations choose to invest in workplace health since it is perceived to be beneficial for the organization, but few studies examine and highlight the complexity of it at the individual level.  Aim and research questions: The study’s aim is to gain a greater knowledge of how health promotion activities are perceived by individuals. The aim will be answered through the following research questions; How do individuals experience physiological/psychological effects from health promoting activities in the organization? How do individuals experience social effects from health promoting activities in the organization? How do individuals experience managerial effects of health promoting activities in the organization?  Methodology: The study has a qualitative research strategy, an iterative research approach and is based on a hermeneutic-phenomenological perspective. Through semi- structured interviews and to some extent observations, a case study has been performed to gather the study’s empirical data. Conclusion: The study shows that the way in which individuals experience organizational health promotion is complex and cannot be classified as positive or negative, since it depends on different circumstances and wills. The experiences of the individuals studied are partly aligned with previous research, but with some contradictory results. Additionally, the study shows that the main perspectives within previous research; physiological/psychological effects, social and managerial effects interact and are all important for the comprehension of how individuals as a whole experience health promotion at the workplace. To understand the impact of health promotion for an organization, it is essential to critically examine the phenomenon and deeply study the individuals exposed to it.

På grund av oroligheter i världen skedde under år 2015 en kraftig ökning av asylsökande, där ibland även ensamkommande barn. Ökning av ensamkommande barn medförde en boendeproblematik för Sveriges kommuner, vilket lett till behov av flertalet nyuppstartade HVB-hem. Det fanns ett intresse av att studerades hälsofrämjande aktiviteter i kontexten, detta för att förstå dem som en del av en hälsodiskursiv praktik. Detta gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, diskurs analys samt ett helhetsperspektiv på hälsa. Därav har studien genomförts som kvalitativ studie med inspiration ifrån etnografisk forskning. Deltagande observationer utfördes vid tre tillfällen. Observationerna utfördes på två olika avdelningar på ett HVB- hem för ensamkommande pojkar. Genom ett hälsopedagogiskt perspektiv var avsikten med studien att synliggöra hälsodiskurser och dess betydelse för ungdomarnas lärande och skapande av hälsa. Kategorierna för studiens analyserade resultat återspeglar de hälsofrämjande aktiviteter som observerades. Teman för diskussionsdelen framanalyserats med utgångspunkt i studiens valda teorier och utföll i följande sex kategorier: Tidspassning, Vi och dem, Laganda och att ha trevligt ihop, Minskad förtäring av sötsaker, Regelföljning och självständighet samt Dubbla budskap. Av resultatet framkom det att den rådande hälsodiskursen tycks bygga på ett omedvetet helhetsperspektiv på hälsa. Det framkommer genom personalens utsagor att en strävans finns mot att skapa förutsättningar för att ungdomarna att utvecklas till självständiga individer, dock strider detta mot vad som kan ses i den hälsodiskursiva praktiken. Därav kan det tänkas att hälsa är ett ämne som kan behöva lyftas i praktiken. Då det var svårt att hitta relevant forskning i ämnet tycks även behov finnas av att bedriva forskning kring hur insatser på HVB-hem bör utformas för att uppnå ökad självständighet hos ungdomarna. / 2015 saw a sharp rise in unaccompanied children seeking asylum. This is due to turmoil in many parts of the world. The rise has brought housing problems for Sweden’s municipalities, with more housing and treatment facilities started as a result. A study was conducted, motivated by ethnography research. Participants were observed on three occasions, in two separate wards in a HVB resident for unaccompanied boys. Health promoting activities were observed, to gain an understanding of them for use from a pedagogic perspective. This was done using a sociocultural perspective in teaching, study analysis, as well as health in general. Through a health discourse perspective, the purpose of the study was to analyze health awareness in the children. The categories for the analysed results reflected the health promoting activities that were encouraged during the study. The study was analysed using the following six categories Punctuality, Us and them, Team spirit and getting along, Reduced sugar consumption, Following rules and independence, as well as Double standards. The results showed that the current health discourse is founded on a subconsciously overall perspective on health. Housing and HVB resident staff have the aim to create possibilities for the children to develop into independent individuals. It can be seen as a field that needs to be improved in practice, through staff education. Relevant data is lacking, further research is needed into what action is required to help the children reach independence.