Introduktion/bakgrund: Ridterapi som behandlingsform har funnits sedan många år tillbaka i tiden, det har påvisats att ridterapi kan ge goda effekter. Trots att arbetsterapeuter använder ridterapi som intervention, finns det lite vetenskaplig litteratur om arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Författarna vill därför uppmärksamma och undersöka hur en arbetsterapeut kan använda behandlingsmetoden ridterapi. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Metod: I arbetet har författarna hämtat inspiration från Grundad teori eftersom det är en lämplig metod när man vill söka ny kunskap. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval och inkluderade två verksamheter i mellersta Sverige, där yrkeserfarna arbetsterapeuter använder ridterapi som behandlingsmetod för sina klienter. Datainsamling har skett genom ostrukturerade observationer, dokumenterade med videoinspelning, samt anteckningar. Sammanlagt har fem lektioner observerats fördelade på två dagar inom verksamheterna. I analysarbetet har metoden kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Utifrån analysen framkom det sex teman: ”Arbetsterapeutens roll vid behandlingstillfället kan se olika ut”, ”Arbetsterapeuten använder sig av stöd och hjälpmedel”, ”Genom sitt bemötande kan arbetsterapeuten påverka klienternas upplevelse av aktiviteten”, ”Tydliga förklaringar leder till förståelse”, ”Arbetsterapeuten utbildar medhjälpare”, ”Arbetsterapeuten kan följa upp och summera behandlingstillfället på olika sätt”. Slutsats: Arbetsterapeuter har olika sätt att påverka vad som händer under ett behandlingstillfälle med ridterapi. Verksamheterna vi observerade i denna studie skilde sig väldigt mycket åt både vad gäller både upplägg och i bemötande av sina klienter. Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade olika förhållningssätt och sätt att framföra instruktioner på, samt använde hjälpmedel och samarbetade med andra yrkesgrupper. Arbetsterapeutens val i alla dessa faktorer påverkade hur behandlingstillfället utformades.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en åldersrelaterad sjukdom och eftersom människor lever allt längre ökar förekomsten. Relaterat till detta kan behandlingsalternativ som en mekaniska hjärtpump i framtiden öka. För att kunna ge patienter med en mekanisk hjärtpump god vård, bör sjuksköterskan arbeta inom ramen för kärnkompetenserna, framför allt med evidensbaserad- och personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenheter av att leva med en mekanisk hjärtpump till följd av hjärtsvikt. Metod: Denna studie var en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på tio vetenskapliga artiklar. Databassökningarna utfördes i CINAHL och PubMed. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var Ny fas i livet och Anpassning i vardagen. Underkategorierna var livskvalitet, sexualitet och intimitet, förändringar i livet, socialt nätverk, hanteringsstrategier, rutiner och anpassning samt acceptans. Resultatet visade att majoriteten av patienterna upplevde en bättre livskvalitet efter att ha fått en mekanisk hjärtpump, dock kände de sig inte botade och nya utmaningar framkom i det nya livet med den mekaniska hjärtpumpen. Konklusion: Resultatet visade att patienternas erfarenheter av att ha en mekanisk hjärtpump var individuella. Majoriteten av patienterna fick en bättre livskvalitet, genom stöd från sjukhuset och ett bra socialt nätverk. Det är viktigt att sjukvården arbetar personcentrerat, för att kunna ge bästa möjliga vård till patienten. / Background: Heart failure is an age-related disese and while people geting older the incidence increases. Related to this a mechanical heart pump as treatment option may increase in the future. In order to give the patient with a mechanical heart assist device good care, the nurse should work within the framework of nurses core competencies, evidence-based and person-centred care. Aim: to illustrate what experiences patients have with the mechanical heart assist device related to their heart failure. Method: This study is a literature study with a qualitative design, based on ten articles. The searches was done in database, CINAHL and PubMed. The articles were analyzed to find relevant data of similarities and differences. Result: Two categories and seven subcategories where found. The categories was a new phase in life and adaption in life. The subcategories was quality of life, sexuality and intimacy, change in life, social network, managment strategies, routine and adjustments and accaptance. From these categories and subcategories it emerged that the majority of patients had a better quality of life, but that they did not feel cured, new challenges emerged in the new life with the mechanical heart assist device. Conclusion: The results of the literature study revealed that the patients’ experience of having a mechanical heart assist device was individual. The majority of patients had better quality of life through support from the healthcare staff and a good social network. It is important for the healthcare system to work person-centered, in order to provide the best possible care to the patient.

Det förekommer skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Skillnaderna kan ge negativa hälsokonsekvenser för de enskilda individerna och för samhället. Många unga, invandrare, personer med beroendeproblematik, bidragsberoende och personer med diagnoser står idag utanför arbetsmarknaden och löper större risk att hamna i utanförskap. Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan leda till negativa konsekvenser för hälsan som påverkar en individs livssituation. Att arbeta är en central del av individers liv som ger en känsla av sammanhang och meningsfullhet. Studiens syfte är undersöka kommunanställdas erfarenhet av att arbeta med utanförskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kommunanställda som arbetar med utanförskap i en kommun i Mellansverige. Det insamlade materialet har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att samverkan mellan olika aktörer underlättar kommunanställdas möjlighet att ge socialt stöd till individer som befinner sig i utanförskap. Att ge socialt stöd ansågs också vara viktigt i arbete med utanförskap eftersom utsatta människor kan sakna det. Deltagarna i studien har belyst att individer som har socialt sammanhang påverkar deras delaktighet i samhället. Att uppleva sammanhang kan skapa en meningsfullhet för utsatta individer som befinner sig i utanförskap. En rimlig slutsats av resultatet är att de kommunanställda arbetar med att öka det sociala sammanhanget bland utsatta personer som söker hjälp och kan hjälpa dem med att öka det sociala stödet. Deltagarna belyste även att deras arbete med att motverka utanförskap lyckas med hjälp av deras samverkan med aktörer och myndigheter. / There are differences in health between different groups in society. The differences can cause negative consequences for individuals and for the society. Young adults, immigrants, people with addiction problems, contributions dependent, people with diagnoses are currently outside the labor market who are more likely to end up in social exclusion. Individuals who are far from the labor market can affect their life situation, which usually has negative consequences. Work today is a central part of individuals lives that’s gives a sense of context and meaningfulness. The aim of the study is to analyse communal employees experience of work with exclusion. To answer the study’s purpose, a qualitative method was used, and semi-structured interviews were conducted with five communal employees who work with people in social exclusion in a communal in the middle of Sweden. The collected material has been analysed through a manifest content analysis. The results show that collaboration between different actors facilitates their ability to provide social support to individuals who are in exclusion. Social support was considered important in work with exclusion because it leads to positive factors. The communal employees highlighted that social context among vulnerable individuals is something that affects them to take part in the society and experience meaningfulness. A reasonable conclusion from the result is that communal employees work to increase the social context among vulnerable people who seek help thereby increasing social support. The participants have highlighted that their work with people is in social exclusion succeeds with the help of their collaboration with actors and authorities.

Människor blir äldre och friskare upp i åldrarna, på grund av förbättrade levnadsvillkor. En ökad äldre befolkning ökar behovet av resurser och aktiviteter som riktas mot den äldre målgruppen. Denna studie fokuserar främst på fysisk aktivitet och sociala nätverk, som är en del av hälsans bestämningsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka hur äldre upplever att deras fysiska och sociala hälsa påverkas av fysisk aktivitet i grupp. För att besvara syftet har en kvalitativ studiedesign använts och det målstyrda urvalet bestod av åtta personer. Datainsamlingen skedde genom sex, fyra enskilda och två i par, semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet visade att då gruppträningen riktar sig till äldre upplevs nivån vara på en lagom nivå och det finns en ökad samhörighet av att endast seniorer är med. Den sociala miljön upplevs vara av vikt, speciellt för motionärer som ger uttryck i att inte ha samma omfång av sociala relationer som intervjupersonerna. Slutsatsen är att äldre upplever att den fysiska hälsan har förbättrats med gruppträningen, och gett uttryck i ökad styrka och bättre balans. Den sociala hälsan upplevs få effekt av fysisk aktivitet i grupp, men inte i samma utsträckning som den fysiska hälsan.

Vi lever i ett samhälle som främjar ett mer stillasittande levnadssätt vilket bidrar till ökad risk för såväl fysisk som psykisk ohälsa bland befolkningen och framtida generationer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskolepedagogernas upplevelser, förhållningssätt och förutsättningar vad gäller att planera den dagliga verksamheten med syfte att främja den fysiska aktiviteten hos förskolebarnen. Studien är av kvalitativ karaktär där empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i datainsamlingen valdes ut genom ett målinriktat urval. Urvalet i föreliggande studie är förskolepedagoger som jobbar på en förskola inom Västerås stad. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med stöd av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att fysisk aktivitet [FA] kan vara av spontan karaktär eller planerad. I resultatet framkommer även att barnets intressen och förutsättningar är i fokus vid planeringen samt att pedagogens roll har en påverkan på barnets fysiska aktivitetsvanor. Det finns olika förutsättningar som fungerar som stöd för att bedriva den dagliga verksamheten i arbetet inom förskolan. Förutsättningarna inbegriper förskollärarnas planering, kommunikation, den fysiska miljön samt strategiska dokument och arbetssätt.