The aim of this study was to examine if a student's experience as a student or lack thereof, have an effect on their resilience level. Furthermore if students resilience level affect their stress level while undergoing distance learning. A questionnaire was used consisting of seven control variables and two scales, Brief Resilience Scale (BRS) and Perceived Stress Scale (PSS). The questionnaire was completed by randomly selecting students from a university in Sweden. The sample consisted of 92 individuals that were divided into two university grades (53 first years 39 second years). The results of the study showed that a medium to strong negative relationship existed between the students resilience level and stress level (r = -.34, N = 92). It also showed that there was no significant difference between first-year students' resilience level (M = 3.39, SD =.80) compared to second-year students (M = 3.39, SD = .58). Nor in the stress level for students in their first year (M = 22.11, SD = 10.60) compared to students in their second year (M = 24.95, SD = 11.65). The conclusion of the study emphasizes that despite thel ack of a significant difference between the participants in the study, the need to keep the students stress level and resilience level in mind is important for students' health, when organising distance studies. / Denna uppsats syfte var att undersöka om studenters tidigare uppbyggda erfarenhet eller brist på erfarenhet som studenter, påverkar deras resiliensnivå. Samt om resiliensnivå påverkar upplevd stressnivå under distansundervisning. En enkät användes som bestod av sju kontrollvariabler och två skalor, Brief Resilience Scale (BRS) och Perceived Stress Scale (PSS). Enkäten utfördes av studenter som slumpmässigt valdes från en högskola i Sverige. Urvalet bestod av 92 individer som indelades i två årskurser (53 förstaårsstudenter 39 andraårsstudenter). Resultaten av studien visade att det fanns ett medel till starkt negativt samband mellan studenternas resiliensnivå och stressnivå (r =-.34, N = 92). Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan förstaårsstudenters resiliensnivå (M = 3,39, SD = .80) jämfört med andraårsstudenterna (M = 3,39, SD = .58). Det fanns inte någon skillnad i stressnivån för studenter i förstaåret (M = 22,11, SD = 10,60) jämfört med studenter i andra året (M = 24,95, SD =11,65). Slutsatsen av studien betonar att trots bristen på en signifikant skillnad mellan deltagarna i studien, är behovet att hålla studenternas stressnivå och resiliensnivå i åtanke viktigt för deras hälsa i anordning av distansundervisning.

Matematinio ugdymo valdymas, panaudojant nuotolines studijas dar visai naujas reiškinys tiek švietimo vadyboje, tiek pedagogikoje tiek ir kituose moksluose. Šiame magistriniame darbe pristatoma, kaip muotolinės studijos yra panaudojamos ugdant ketvirtų klasių mokinius bei mokant juos matematikos. Taip pat apibrėžiama, kaip nuotolinių studijų panaudojimas matematinio ugdymo valdyme veikia mokinių sugebėjimus, pasiekimus, motyvaciją, pateikiama, kokios strategijos, metodai bei metodikos efektyviausiai veikia vaikų mąstymą, įgūdžius ir t.t. Pirmąjame magistrinio darbo skyriuje išskiriama ugdymo, matematinio ugdymo ir matematinio ugdymo valdymo sampratos, kurias skirtingai aiškina įvairių mokslų krypčių atstovai. Šiuolaikinėje pedagogikoje ugdymas dažnai apibūdinamas kaip žmogaus pilnutinio gyvenimo kūryba jo paties jėgomis, aprūpinant jį saviraiškos priemonėmis. Matematnis ugdymas plėtoja vaikams tam tikras vertybes, tokias kaip kūrybiškumas, atvirumas naujoms idėjoms, sąžiningumas, tiesos siekimas, smalsumas, išradingumas ir darbštumas, kai tinkamai parenkamas matematinio ugdymo turinys bei metodai. Matematinio ugdymo valdyme svarbiausia yra tam tikrų ugdymo metodų, strategijų, būdų parinkimas mokant matematikos, pedagoginio darbo planavimas ir mokėjimas vadovauti matematikos pamokose. Antrajame skyriuje pateikiami nuotolinių studijų ypatumai bei tam tikrų technologijų integravimas į ugdymą, ugdymo procesą bei matematinį ugdymą. Naujų technologijų plėtra ir gebėjimo... [toliau žr. visą tekstą] / It is a new concept in education management, paedagogics and other sciences training ruling on mathematics, when there is used distance studies. There is delivered distance studies using on mathematics training among presecondary 4th class children in this master work. Also there is defined how distance studies using on mathematics training influences on children motivation, achievements, abilities and which strategies, methods and methodics are the most effective influencing children‘s skills and thinking. There is marked out conception of training, training on mathematics and training ruling on mathematics in first chapter of this master work. Different researcers explains these conceptions differently. It is often described training as a man‘s full creative work, when he use hisself powers, providing him with meassurments of selfexpression. Training on mathematics spread children‘s corresponding values, such as creativness, frankness on new notion, honesty, aspiration to truth, curiosity, cotrivness and diligence, when there is picked positive strategies and methods on mathematics training. It is important to choose corresponding methods, strategies and ways when teaching mathematics and to know how to plan and organize yourself paedagogical work in training rulling on mathematics. There is presented the features of distance studies and implemention of corresponding technologies on training and training on mathematics in second chapterr of this master work. An expansion... [to full text]

Det övergripande syftet med denna studie var att beskriva, tolka och förstå vårdlärares upplevelse av att arbeta med distansundervisning på vård- och omsorgsprogrammets vuxenutbildning. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med hermeneutiskt perspektiv. I resultatet framkom nio metaforer som konkretiserar vårdlärarnas upplevelse av arbetet. Metaforerna gestaltar distansformens betydelse för vårdlärarna och visade att vårdlärarna upplevde den egna erfarenheten som ett oumbärligt didaktiskt verktyg. Vårdlärarnas personliga egenskaper var av större betydelse än de tekniska hjälpmedlen. Vikten av att etablera en personlig relation med den studerande och att stötta och stärka den studerandes självkänsla förstods som centralt i vårdlärarnas arbete. Både det webbaserade samtalet och det fysiska mötet samt snabb återkoppling bidrog till att etablera en personlig relation, vilket främjar lärandet. Svagheter med distansformen var när språket inte räckte till, när den studerande hade begränsad studievana, brist på erfarenhet av vård- och omsorgsarbete samt tidsbrist. De flesta av vårdlärarna hade genomfört sina egna vårdlärarstudier på distans. Vårdlärarnas förförståelse, kompetens i flera ämnen med lång och bred yrkeserfarenhet, ett tydligt mål i form av en hög vård- och omsorgskvalitet, samt ett starkt intresse för att den studerande skulle lyckas, gjorde arbetet som distanslärare meningsfullt och betydelsefullt för de studerandes kunskapsutveckling. / The overall aim of this study was to describe, interpret and understand nursing assistant teachers’ experience of working with distance learning for adult students within health and social care education. The study was conducted as qualitative interviews with hermeneutic theoretical perspective. The result indicated nine metaphors that concretize nursing assistant teachers’ perception of their work. The metaphors show the meaning of the distance learning for the teachers and that they regarded their own experience as an indispensable didactic tool. Nursing assistant teachers’ personal characteristics were more important than the technical aids. The importance of establishing a personal relationship with the student, to support and enhance the student's self-esteem were understood as central to the teachers work. Both the web-based conversation and the physical meeting along with rapid feedback helped establish a personal relationship, which promotes learning. Weaknesses in the distance form was when the language was insufficient, when students had limited study habits, lack of experience of care work and lack of time. Most of the nursing assistant teachers had themselves experience of distance learning from their own studies. Nursing assistant teachers’ pre-understanding, expertise in several subjects with extensive professional experience, a distinct aim to higher health-care quality, as well as a strong interest to see the students succeed, made the distance teacher role meaningful and important for the development of the students’ knowledge.

Since the entrance of the covid-19 pandemic in Sweden, Swedish upper secondary schools have partly or fully passed on to distance studies. The aim of this study is to find out what social support and health-promoting activities the pupils wish to participate in during distance studies. Quantitative methods have been used by carrying out online surveys among students in upper secondary schools. The data consists of 273 respondents from 14 different schools in Sweden. Social capital theories have been used to interpret the collected data. The results show that pupils' experiences of distance studies during the pandemics are overall negative. The three aspects that are reported most negatively by the pupils themselves, are their school motivation, their sense of fellowship and their physical activity. Concerning social support, the results show that pupils born in Sweden feel they have a broader social support network than pupils born elsewhere. The results also display that one out of three pupils probably would participate in conversational support with the school counselor during distance studies. The need for motivational and advisory conversations are the highest. Ultimately the results demonstrate that support and health-promoting activities are most wanted within the topics mental health, eating habits and physical activity. Examples of support and activities that are highly in demand are workshops about handling stress and anxiety, collective lunches with peers and physical activity in small groups. The analysis show that factors such as gender and ethnical background affect the pupils’ choices of support and activity. / Sedan covid19-pandemins intåg i Sverige har de svenska gymnasieskolorna helt eller delvis övergått till distansstudier. Syftet med denna studie är att ta reda på vilken typ av psykosocialt stöd samt vilka hälsofrämjande aktiviteter eleverna önskar att ta del av under distansstudier. Kvantitativ metod har använts genom att genomföra webbenkäter bland gymnasieelever. 273 respondenter från 14 skolor i Sverige utgör datat. Teorier inom socialt kapital har använts för att tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att elevernas upplevelse av distansstudier under pandemin är övergripande negativ. De tre livsaspekter som påverkats mest negativt enligt eleverna är deras skolmotivation, känsla av gemenskap och deras fysiska aktivitet. Vad gäller socialt stöd visar resultatet att inrikesfödda upplever att de har ett bredare socialt stöd än utrikesfödda. Resultatet visar att en av tre elever troligtvis skulle ta del av samtalsstöd under distansstudier och det råder mest behov av motivations- och rådgivningssamtal. Slutligen visar resultatet att eleverna önskar mest stöd och hälsofrämjande aktiviteter inom teman psykisk hälsa, matvanor och fysisk aktivitet. Exempel på stöd och aktiviteter som är eftertraktade är workshops om stress och ångesthantering, gemensamma luncher och fysisk aktivitet i liten grupp. Analysen visar att faktorer som kön och etnisk bakgrund påverkar elevernas val av stöd och aktiviteter.

Syftet med uppsatsen var att studera huruvida det går att sätta rättssäkra betyg på elever i idrott och hälsa under distansundervisning. Enkätundersökning var metoden för att besvara frågeställningen. 100 lärare deltog i undersökningen och besvarade tolv frågor om ämnets planering och bedömning i idrott och hälsa. Resultatet visade att 84 % av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande eller delvis utmanande att planera lektioner för elever på distansundervisning i ämnet idrott och hälsa. Resterande (16 %) ansåg det lätt eller delvis lätt att planera undervisning på distans. Gällande att bedöma elever under distansundervisning ansåg 87 % av de svarande att det är utmanande eller delvis utmanande att planera undervisning på distans. Resterande (13 %) ansåg det vara delvis lätt, men inga lärare ansåg det vara lätt. Resultatet visade på att det är en bred fördelning gällande de undervisningsmetoder lärare använde under distansundervisningen. Lärare använder kommunikation via videosamtal med eller utan kamera, mailkorrespondens eller kontakt via andra plattformar. Eleverna arbetar med “deadlines” och en del får disponera tiden fritt utifrån att de utför de uppgifter som de är tilldelade. Flera lärare svarade att de inte kan garantera att eleverna själva gör vad som förväntas av dem samt att det är ett problem. I slutsatsen kom vi fram till att det inte går att garantera rättssäkerhet vid betygsättning av distansundervisning i idrott och hälsa. Resultatet som presenteras visade att en majoritet av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande att både planera, genomföra samt bedöma idrott- och hälsaundervisningen. Det var för oss ett tecken på att rättssäkerheten vid betygssättningen bör ifrågasättas. För framtida studier presenterade vi flera förslag på vad vi ansåg vara relevant att studera vidare om.

The purpose of the study is to contribute to the understanding of Swedish distance high school students' experiences of distance studies and gender norms in distance studies. This is explained using performativity theory and theory of gendered spaces. Through qualitative semi-structured interviews with six students who study at high school remotely, the study aims to contribute to knowledge about distance high school students' experiences in permanent distance studies. The study's research question is: What experiences do distance students have of distance studies and gender norms in permanent distance studies? The findings suggest that during distance studies, students experience that gender norms become less prominent because the students are in a safe zone (at home) and a calm environment where they feel comfortable. This makes it easier for students to be themselves, resist limiting gender norms, and dare to stand up for their opinions, as they feel that they are not judged by other students or teachers based on gender or group affiliation. In this way, the creation and transformation of gender norms through performativity is not as prominent in distance studies, and distance studies is seen as a gendered-free space. Instead, students are seen as individuals and are evaluated as individuals based on their own academic performance. This allows students to focus on their academic performance without being judged according to stereotypical gender norms.

Abstrakt  Introduktion: Covid-19 pandemin påverkade många människors aktivitetsmönster, befintliga vanor och levnadssätt, däribland studenter som fick studera befintliga campusförlagda utbildningar på distans. Restriktioner medförde att studenter besökte färre platser och ägnade mindre tid åt sociala aktiviteter och fysiska aktiviteter. Samtidigt ägnades mer tid åt stillasittande aktiviteter, mediekonsumtion och vila. Studier visar att studenter under pandemin upplevde minskad livskvalitet, ökade stressnivåer och sämre psykisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva studenters upplevelse av aktivitetsbalans i relation till upplevd hälsa efter covid-19 pandemin. Metod: Studien använde en kvantitativ metod, enkätundersökning med 38 deltagare som rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av instrumenten the Occupational Balance Questionnarie (OBQ) och the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) samt egenkonstruerade frågor. Insamlad data analyserades genom en icke-parametrisk metod. Resultat: Resultatet visar att studenterna upplevde relativt god hälsa, men att aktivitetsbalansen skattades lägre efter pandemin. Positiva samband med högre nivåer av aktivitetsbalans och salutogen hälsa återfanns i stöd från studiekamrater och campusbaserade studier. Studenter som bodde tillsammans med någon skattade högre nivåer av aktivitetsbalans och hälsa, jämfört med ensamboende.  Slutsats: Pandemin har påverkat studenternas aktivitetsbalans och hälsa. Studien fann samband mellan aktivitetsbalans och hälsa i förhållande till studieform, boendeform och upplevt stöd från klasskamrater. / Abstract  Introduction: The covid-19 pandemic affected people’s occupational patterns, habits, and lifestyles, including students who had to study existing campus-based studies online. Restrictions meant that students visited fewer places and spent less time on social and physical activity. More time was spent on sedentary activities, media consumption and rest. Studies have shown that students experienced a reduced quality of life, increased stress levels and poorer mental health during the pandemic.  Aim: The aim of the study was to describe students’ experience of occupational balance in relation to perceived health after the covid-19 pandemic. Method: A quantitative and a non-parametric method was used. 38 participants were included. The questionnaire consisted of the Occupational Balance Questionnaire and The Salutogenic Health Indicator Scale, as well as self-constructed questions.  Results: Students experienced relatively good health, but the occupational balance was possibly lower. Positive associations with higher levels of occupational balance and salutogenic health were found in support from classmates, campus-based studies and living together. Conclusions: Students' occupational balance and health was possibly affected after the pandemic. The study found relationships between occupational balance and health in relation to education form, living situation and their sense of support from classmates.