Since the entrance of the covid-19 pandemic in Sweden, Swedish upper secondary schools have partly or fully passed on to distance studies. The aim of this study is to find out what social support and health-promoting activities the pupils wish to participate in during distance studies. Quantitative methods have been used by carrying out online surveys among students in upper secondary schools. The data consists of 273 respondents from 14 different schools in Sweden. Social capital theories have been used to interpret the collected data. The results show that pupils' experiences of distance studies during the pandemics are overall negative. The three aspects that are reported most negatively by the pupils themselves, are their school motivation, their sense of fellowship and their physical activity. Concerning social support, the results show that pupils born in Sweden feel they have a broader social support network than pupils born elsewhere. The results also display that one out of three pupils probably would participate in conversational support with the school counselor during distance studies. The need for motivational and advisory conversations are the highest. Ultimately the results demonstrate that support and health-promoting activities are most wanted within the topics mental health, eating habits and physical activity. Examples of support and activities that are highly in demand are workshops about handling stress and anxiety, collective lunches with peers and physical activity in small groups. The analysis show that factors such as gender and ethnical background affect the pupils’ choices of support and activity. / Sedan covid19-pandemins intåg i Sverige har de svenska gymnasieskolorna helt eller delvis övergått till distansstudier. Syftet med denna studie är att ta reda på vilken typ av psykosocialt stöd samt vilka hälsofrämjande aktiviteter eleverna önskar att ta del av under distansstudier. Kvantitativ metod har använts genom att genomföra webbenkäter bland gymnasieelever. 273 respondenter från 14 skolor i Sverige utgör datat. Teorier inom socialt kapital har använts för att tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att elevernas upplevelse av distansstudier under pandemin är övergripande negativ. De tre livsaspekter som påverkats mest negativt enligt eleverna är deras skolmotivation, känsla av gemenskap och deras fysiska aktivitet. Vad gäller socialt stöd visar resultatet att inrikesfödda upplever att de har ett bredare socialt stöd än utrikesfödda. Resultatet visar att en av tre elever troligtvis skulle ta del av samtalsstöd under distansstudier och det råder mest behov av motivations- och rådgivningssamtal. Slutligen visar resultatet att eleverna önskar mest stöd och hälsofrämjande aktiviteter inom teman psykisk hälsa, matvanor och fysisk aktivitet. Exempel på stöd och aktiviteter som är eftertraktade är workshops om stress och ångesthantering, gemensamma luncher och fysisk aktivitet i liten grupp. Analysen visar att faktorer som kön och etnisk bakgrund påverkar elevernas val av stöd och aktiviteter.

Bakgrund: På senare år har bilden av hälsa förändrats och fått ett större genomslag för individer och på arbetsplatser. Det blir vanligare att hälsa uppfattas som en del av företagets sociala ansvar då arbetsplatsen har stor möjlighet att påverka individens hälsa. Samtidigt ställs det idag höga krav på att anställda ska prestera och det läggs större vikt i att ha en hälsosam livsstil för att i arbetet kunna prestera till sin fulla kapacitet. Ett hälsofokus på arbetsplatsen har visat ge effekter utöver de direkta hälsofördelarna, där tidigare forskning fokuserat på effekterna utifrån bland annat fysiologiskt/psykologiskt-, socialt- och organisatoriskt styrningsperspektiv. Många organisationer väljer att investera i hälsa på arbetsplatsen då det antas vara gynnsamt för organisationen, men det uppfattas vara få studier som undersöker och belyser komplexiteten i detta på individnivå.  Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur hälsofrämjande aktiviteter upplevs av individer. Syftet besvaras utifrån följande forskningsfrågor; Hur upplever individerna fysiologiska/psykologiska effekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen? Hur upplever individerna sociala effekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen? Hur upplever individerna styrningseffekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen?  Metod: Studien har utförts med en kvalitativ forskningsstrategi, en iterativ forskningsansats och utgår ifrån ett hermeneutisk-fenomenologiskt perspektiv. En fallstudie har genomförts med semistrukturerade intervjuer och i viss mån observationer, för att samla in studiens empiriska data.  Slutsats och kunskapsbidrag: Studien resulterar i att hur individer upplever organisatoriska hälsofrämjande aktiviteter är komplext och kan inte simpelt klassificeras som exempelvis positivt eller negativt, utan beror på olika villkor och viljor. Individers upplevelser i studien stämmer delvis överens med tidigare forskning, men med vissa motsägande resultat. Studien visar även att de huvudsakliga perspektiven inom tidigare forskning; fysiologiskt/psykologiskt, socialt samt organisatoriskt styrningsperspektiv samspelar och är alla viktiga för att få en uppfattning för hur individer i sin helhet upplever organisatoriska hälsofrämjande aktiviteter. För att förstå hälsofrämjandets betydelse för organisationer, är det således avgörande att kritiskt undersöka fenomenet och djupgående studera individerna, vilka är de som exponeras för fenomenet. / Background: In recent years, the perception of health has changed and plays a more significant role for individuals and in the workplace. It has become more common to perceive health as a corporate social responsibility as the workplace is one of many places where an individual’s health can be influenced. Simultaneously, there are today high demands on employees’ performance at work, where it becomes more important to live a healthy lifestyle to deliver at full capacity. A healthy focus at the workplace has shown to be effective beyond the immediate health benefits, where previous research has focused on the effects from physiological/psychological-, social- and managerial perspectives, among others. Numerous organizations choose to invest in workplace health since it is perceived to be beneficial for the organization, but few studies examine and highlight the complexity of it at the individual level.  Aim and research questions: The study’s aim is to gain a greater knowledge of how health promotion activities are perceived by individuals. The aim will be answered through the following research questions; How do individuals experience physiological/psychological effects from health promoting activities in the organization? How do individuals experience social effects from health promoting activities in the organization? How do individuals experience managerial effects of health promoting activities in the organization?  Methodology: The study has a qualitative research strategy, an iterative research approach and is based on a hermeneutic-phenomenological perspective. Through semi- structured interviews and to some extent observations, a case study has been performed to gather the study’s empirical data. Conclusion: The study shows that the way in which individuals experience organizational health promotion is complex and cannot be classified as positive or negative, since it depends on different circumstances and wills. The experiences of the individuals studied are partly aligned with previous research, but with some contradictory results. Additionally, the study shows that the main perspectives within previous research; physiological/psychological effects, social and managerial effects interact and are all important for the comprehension of how individuals as a whole experience health promotion at the workplace. To understand the impact of health promotion for an organization, it is essential to critically examine the phenomenon and deeply study the individuals exposed to it.

På grund av oroligheter i världen skedde under år 2015 en kraftig ökning av asylsökande, där ibland även ensamkommande barn. Ökning av ensamkommande barn medförde en boendeproblematik för Sveriges kommuner, vilket lett till behov av flertalet nyuppstartade HVB-hem. Det fanns ett intresse av att studerades hälsofrämjande aktiviteter i kontexten, detta för att förstå dem som en del av en hälsodiskursiv praktik. Detta gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, diskurs analys samt ett helhetsperspektiv på hälsa. Därav har studien genomförts som kvalitativ studie med inspiration ifrån etnografisk forskning. Deltagande observationer utfördes vid tre tillfällen. Observationerna utfördes på två olika avdelningar på ett HVB- hem för ensamkommande pojkar. Genom ett hälsopedagogiskt perspektiv var avsikten med studien att synliggöra hälsodiskurser och dess betydelse för ungdomarnas lärande och skapande av hälsa. Kategorierna för studiens analyserade resultat återspeglar de hälsofrämjande aktiviteter som observerades. Teman för diskussionsdelen framanalyserats med utgångspunkt i studiens valda teorier och utföll i följande sex kategorier: Tidspassning, Vi och dem, Laganda och att ha trevligt ihop, Minskad förtäring av sötsaker, Regelföljning och självständighet samt Dubbla budskap. Av resultatet framkom det att den rådande hälsodiskursen tycks bygga på ett omedvetet helhetsperspektiv på hälsa. Det framkommer genom personalens utsagor att en strävans finns mot att skapa förutsättningar för att ungdomarna att utvecklas till självständiga individer, dock strider detta mot vad som kan ses i den hälsodiskursiva praktiken. Därav kan det tänkas att hälsa är ett ämne som kan behöva lyftas i praktiken. Då det var svårt att hitta relevant forskning i ämnet tycks även behov finnas av att bedriva forskning kring hur insatser på HVB-hem bör utformas för att uppnå ökad självständighet hos ungdomarna. / 2015 saw a sharp rise in unaccompanied children seeking asylum. This is due to turmoil in many parts of the world. The rise has brought housing problems for Sweden’s municipalities, with more housing and treatment facilities started as a result. A study was conducted, motivated by ethnography research. Participants were observed on three occasions, in two separate wards in a HVB resident for unaccompanied boys. Health promoting activities were observed, to gain an understanding of them for use from a pedagogic perspective. This was done using a sociocultural perspective in teaching, study analysis, as well as health in general. Through a health discourse perspective, the purpose of the study was to analyze health awareness in the children. The categories for the analysed results reflected the health promoting activities that were encouraged during the study. The study was analysed using the following six categories Punctuality, Us and them, Team spirit and getting along, Reduced sugar consumption, Following rules and independence, as well as Double standards. The results showed that the current health discourse is founded on a subconsciously overall perspective on health. Housing and HVB resident staff have the aim to create possibilities for the children to develop into independent individuals. It can be seen as a field that needs to be improved in practice, through staff education. Relevant data is lacking, further research is needed into what action is required to help the children reach independence.