På grund av oroligheter i världen skedde under år 2015 en kraftig ökning av asylsökande, där ibland även ensamkommande barn. Ökning av ensamkommande barn medförde en boendeproblematik för Sveriges kommuner, vilket lett till behov av flertalet nyuppstartade HVB-hem. Det fanns ett intresse av att studerades hälsofrämjande aktiviteter i kontexten, detta för att förstå dem som en del av en hälsodiskursiv praktik. Detta gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, diskurs analys samt ett helhetsperspektiv på hälsa. Därav har studien genomförts som kvalitativ studie med inspiration ifrån etnografisk forskning. Deltagande observationer utfördes vid tre tillfällen. Observationerna utfördes på två olika avdelningar på ett HVB- hem för ensamkommande pojkar. Genom ett hälsopedagogiskt perspektiv var avsikten med studien att synliggöra hälsodiskurser och dess betydelse för ungdomarnas lärande och skapande av hälsa. Kategorierna för studiens analyserade resultat återspeglar de hälsofrämjande aktiviteter som observerades. Teman för diskussionsdelen framanalyserats med utgångspunkt i studiens valda teorier och utföll i följande sex kategorier: Tidspassning, Vi och dem, Laganda och att ha trevligt ihop, Minskad förtäring av sötsaker, Regelföljning och självständighet samt Dubbla budskap. Av resultatet framkom det att den rådande hälsodiskursen tycks bygga på ett omedvetet helhetsperspektiv på hälsa. Det framkommer genom personalens utsagor att en strävans finns mot att skapa förutsättningar för att ungdomarna att utvecklas till självständiga individer, dock strider detta mot vad som kan ses i den hälsodiskursiva praktiken. Därav kan det tänkas att hälsa är ett ämne som kan behöva lyftas i praktiken. Då det var svårt att hitta relevant forskning i ämnet tycks även behov finnas av att bedriva forskning kring hur insatser på HVB-hem bör utformas för att uppnå ökad självständighet hos ungdomarna. / 2015 saw a sharp rise in unaccompanied children seeking asylum. This is due to turmoil in many parts of the world. The rise has brought housing problems for Sweden’s municipalities, with more housing and treatment facilities started as a result. A study was conducted, motivated by ethnography research. Participants were observed on three occasions, in two separate wards in a HVB resident for unaccompanied boys. Health promoting activities were observed, to gain an understanding of them for use from a pedagogic perspective. This was done using a sociocultural perspective in teaching, study analysis, as well as health in general. Through a health discourse perspective, the purpose of the study was to analyze health awareness in the children. The categories for the analysed results reflected the health promoting activities that were encouraged during the study. The study was analysed using the following six categories Punctuality, Us and them, Team spirit and getting along, Reduced sugar consumption, Following rules and independence, as well as Double standards. The results showed that the current health discourse is founded on a subconsciously overall perspective on health. Housing and HVB resident staff have the aim to create possibilities for the children to develop into independent individuals. It can be seen as a field that needs to be improved in practice, through staff education. Relevant data is lacking, further research is needed into what action is required to help the children reach independence.