Vår studie undersöker hur negativ stress hos förskolebarn kan yttra sig, hur pedagogers kunskap och förhållningssätt kan påverka barns hälsa, samt hur förskolans verksamhet och miljö kan utformas för att öka barns välmående och hälsa. En kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning har varit vår huvudmetod för studien, och syftade till att redogöra för hur anställda inom kommunala förskolor såg på barn och stress. Som kompletterande metod har vi genomfört två platsobservationer, där vi har studerat förskolemiljöns utformning. Resultatet av studien visar att vanliga tecken på negativ stress hos förskolebarn kan vara oro och nedstämdhet. Det är därför viktigt att vara medveten om att förskolans miljö och pedagogens förhållningssätt kan påverka barns välmående och hälsa. Det kan ske genom vila, fysisk aktivitet och att dela in barngruppen i mindre grupper, med hjälp av olika rum eller i olika aktiviteter. I vår studie kring negativ stress hos förskolebarn, har vi utgått från det psykosociala perspektivet som förespråkar vikten av att barn upplever och utvecklar sin tillit, självständighet samt initiativtagande för att kunna utvecklas. Vi vill därför med den här studien synliggöra hur vi kan arbeta för att motverka negativ stress och skapa en god lärmiljö, där barn ges möjlighet till utveckling och lärande.

No description available.

Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö? Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen. Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem. För eleverna är ljudnivån en bidragande orsak till stress medan pedagogerna anser föräldrarna som upphov till stress hos eleverna. Tidsbrist är det som framkallar stress hos pedagogerna där arbeten inte genomförs i tid. Som möjlighet att minimera stress i skolan har våra respondenter nämnt massage, struktur, samarbete och införning av mindre arbetsgrupper för eleverna.

<p>Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö?</p><p>Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.</p><p>Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem. För eleverna är ljudnivån en bidragande orsak till stress medan pedagogerna anser föräldrarna som upphov till stress hos eleverna. Tidsbrist är det som framkallar stress hos pedagogerna där arbeten inte genomförs i tid. Som möjlighet att minimera stress i skolan har våra respondenter nämnt massage, struktur, samarbete och införning av mindre arbetsgrupper för eleverna.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress.  Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.   Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa. Vid analysen lästes artiklarna ett flertal gånger och likheter och skillnader identifierades.  Resultat: Resultatet visade att det fanns många olika faktorer på sjuksköterskans arbete som kan leda till negativ stress. Dessa faktorer delades upp i tre huvudkategorier: Brister i organisationen och ledarskapet, med två underrubriker Underbemanning, tidsbrist och otillräckliga resurser och Långa arbetspass och växlande arbetstider, Att inte kunna tillgodose patienten med adekvat vård och Brister i den psykosociala miljön.  Diskussion: Resultatet diskuterades främst utifrån Aaron Antonovskys salutogena modell om Känsla av sammanhang (KASAM).  Resultatet visade sig stämma överens med tidigare utförd forskning inom området. Den negativa stressen påverkade inte enbart sjuksköterskan utan även omvårdnaden med en försämrad vårdkvalitet, försämrad patientsäkerhet och en ökad risk för att begå misstag.

Den negativa stressen ökar i dagens samhälle. Allt fler förskollärare inom förskolan rapporteras bli drabbade av utbrändhet och sjukskrivningar. Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om förskollärares erfarenheter och syn på negativ stress i förskolan. Bakgrunden baserades på tidigare forskning innefattande det valda området.Studien genomfördes med enkäter som därefter skickades ut till förskollärare i den valda kommunen. Enkäterna bygger på en kvalitativ undersökning och baserades på svar från trettio förskollärare. Resultatet vi fick var mer oroväckande än vad vi kunnat föreställa oss. Den negativa stressen är oerhört påtaglig inom förskolan och alla informanter hävdade känslan av stressen ofta framträder. De allra flesta förklarade att de mest stressiga i verksamheten är barngruppens storlek och ljudnivåerna som förekommer. Bilden vi erhöll av den negativa stressen innan arbetet har förändrats drastiskt, förståelsen för negativ stress har alltid funnits däremot hur påtaglig den verkligen är har överrumplat oss.Slutsatsen vi drar av detta arbete är att många förskollärare är drabbade av den negativa stressen, men få söker den hjälpen de egentligen har rätt till för att förskollärarna inte känner till att den hjälpen finns att tillgå.

Syftet med denna uppsats var att få mer kunskap om hur chefer arbetar, tänker och reflekterarkring anställdas psykosociala arbetsmiljö. De frågeställningar som användes var: Hur arbetarcheferna i den studerade organisationen för att främja en god psykosocial arbetsmiljö för deanställda? Hur arbetar cheferna i den studerade organisationen för att förebygga de anställdasnegativa stress? Vilka förhållanden i arbetet ingår i den psykosociala arbetsmiljön enligtcheferna i den studerade organisationen?För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av intervjueransikte mot ansikte med samtliga elva avdelningschefer, varav fem män och sex kvinnor. Denstuderade organisationen arbetar med finansiella tjänster.Resultatet visar att det finns en varierad bild av vad psykosocial arbetsmiljö är. Tydlighet ochdelaktighet var för samtliga chefer viktiga komponenter i arbetet med att främja en godpsykosocial arbetsmiljö. Den negativa stressen hanterade cheferna relativt likartat genom atttidigt avlasta och omfördela arbete. I diskussionen nämns att det bland cheferna fanns olikauppfattningar om vad psykosocial arbetsmiljö egentligen är, samt olikheter kring hur dearbetade med att främja en god psykosocial arbetsmiljö. Kring begreppet negativ stress fannsdock en mer konkret och samstämmig bild angående hur cheferna bäst förebygger ochminskar de anställdas negativa stress. / The purpose of this study is to gain an understanding of how managers work with theiremployee’s psychosocial work environment. The questions asked are: What are managers inthe studied organization doing actively to positively influence the psychosocial workingenvironment? What are managers in the studied organization doing actively to preventnegative stress? What conditions in the work included in the psychosocial work environmentaccording to the managers in the studied organization?To answer these question, we have applied a qualitative method consisting of face-to-faceinterviews with eleven subjects whereof five male and six female line managers in a FinancialServices company in the private sector.The study shows that there is some ambiguity as to what the definition of the psychosocialworking environment actually is. Clear communications and an inclusive workingenvironment were mentioned as key factors by all managers. In relation to preventingnegative stress, the consensus is that early detection to distribute workloads and tasks at anearly stage to be able to distribute work across the team when required. Our group showedvery differing views on the definition of the subject and applied differing methods andtheories on how to positively influence the psychosocial working environment. The definitionof negative stress is more clear and the opinions are more cohesive in relation to how toprevent and reduce negative stress.

Studier i Sverige har visat att skådespelare rapporterar högre nivåer av upplevd stress, ångest och fysisk smärta än generell population, men lägre nivåer av psykisk ohälsa och depression. Studiens syften var att undersöka upplevd stress, coping och personlighetsdrag hos teaterarbetare och jämföra med generell population, samt utreda betydelsen av anställningsförhållanden och yrkesutövning för upplevd stress och coping. Brief COPE, Perceived Stress Scale och Swedish universities Scales of Personality användes. De 304 respondenterna självskattade högre nivåer av upplevd stress och neuroticism än generell population, men lägre nivåer av aggression. Yrkesutövning, anställningsförhållanden och coping hade ingen effekt på upplevd stress. Signifikanta skillnader avseende copingstrategier upptäcktes, där frilansande scenartister i högre utsträckning använde sig av både dysfunktionella och funktionella copingstrategier. Vidare forskning behövs för att klargöra vilka faktorer som fungerar som skydd mot stress hos olika individer, och omvärdera vilka kombinationer av copingstrategier som skapar effektiv stresshantering bland teaterarbetare.

No description available.

Det pedagogiska uppdraget ökar och i takt med detta ökar även barngrupperna, men personal tätheten kvarstår. Förskolepersonalens stress i förskolan är inget som går att förbise. Både äldre och nyare statistik visar attförskolepersonalens stress fortsätter att öka. Vid långvarig stress och utanåterhämtning kan det leda till negativ stress. Negativ stress hosförskolepersonal har en negativ påverkan på förskolans verksamhet, förskolepersonal kan inte uppfylla barns omsorgsbehov och ge dem rätt verktyg till utveckling och lärande. I denna studie undersöks vilka faktorer som har störst påverkan på den negativa stressen hos förskolepersonal samt hur den negativa stressen påverkar förskolans verksamhet. Studien uppmärksammar att stora barngrupper och personaltätheten har en stark koppling till varför mental trötthet, känsla av otillräcklighet och uppgivenhet uppstår hos förskolepersonal. Förskolans verksamhet påverkasnegativt av förskolepersonalens stress då kvaliteten i verksamhetenförsämras.