Abstract Aging - a journey thru time and space. To be a human being is to age. Time is the the dimension that makes us experience aging. We count the time with instruments that we attach to our bodies and in the space that we inhibit. We all have to live with the reality of death. We make strategies for how to postpone it. To be healthy and young is what we all want. That is what media tells us. To get old is something we try to avoid. We want to be young all our life. Old people are marginalized in our society. The stigma about the elderly is profound. We have to work against the ageism and look at eachother as individual human beings, not as representations of a cetrain age. Aging is the base of my research, the physical and psychological transformations that are happening over a lifetime. The cells in our bodies are set on a clock, they can not get reproduced forever. Time is the foundation of our history and our future. Time is what makes us old and young. In modern society we have organised the human beings in different age categories. You share the history events with your cohorts, but that doesn ́t say anything about you as a person or that you are alike. I think that is a big misstake. In our dreams we can be any age and any place. Sleep makes up a third of our life and it is the only time spent unaware of time. I wish that age was something we didn ́t use as a discriminating tool but unfortunately it is and also the most common one. I want to give a medal to those who doesn ́t give in to ageism. I have created a series of jewelry and corpus that I hope will inbody some questions about aging and ageism that I think we need to be aware of.

Aid administrators meet many elderlies in their professional role. The aim was with an from a theoretical perspective on ageism study aid administrator's experiences of discrimination against older people. In this study, the question was asked how they feel about discrimination of older people in society and what they think can strengthen the position for elderly as a group. In this study five aid administrators were interviewed about their experiences of elderly people’s discrimination. The results were analyzed using an ageism perspective with a qualitative content analysis. The result shows that aid administrators see ageism in society by meeting with older people and through social perception. They stated that discrimination, prejudice and stereotypes in society that cause problems for older people like, exclusion, poor treatment and a contributor to a negative self-image. Older becomes less represented than other groups, overrides and availability in society is not adapted to their needs and abilities. Aid administrators argue that the perception of the elderly is an area for improvement. To succeed aid administrators, see the need for knowledge about ageism and that society listens to what older people want and need. It is society's duty to combat discrimination and protect human equivalence.

Denna studie ämnar beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i två svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de äldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor om vilken kunskap som finns gällande deprimerade äldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmärksamma denna problematik. De fick också reflektera kring vilket ansvar de själva upplever att de har för hur depression bland de äldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgångspunkt analyserats med hjälp av en abduktiv metod där Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Butlers teori om ålderism fått bidra med viktiga infallsvinklar. Likaså har tidigare forskning på området tagits i beaktning. Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gällande depression hos äldre i de besökta verksamheterna är mycket låg. Vi upplever oss också se att det finns en önskan att lägga över ansvaret på andra yrkeskategorier, och att det i samband med detta tycks finnas en övertro till andras kunskap i ämnet. Utöver detta har vi också upplevt en brist på framförhållning och förståelse för att det behöver finnas utarbetade strategier för att hantera denna problematik redan innan den är ett faktum.

<p>Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionärslivet sett ut. Det undersöks även om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ålderspensionärer. Tre kvinnor och tre män. Frågeställningar var följande: Hur upplevs övergången från yrkesrollen till pensionärsrollen? Kan det vara så att övergången har olika stor betydelse för män och kvinnor?</p><p>Som teoretisk grund till analysen har symboliska interaktionism och rollteorin använts. Vidare användes även ett genusperspektiv. Resultatet i studien visade att pensionären mestadels längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och familj. Resultatet visade även att det fanns omställningssvårigheter för några av pensionärerna. Tolkningen är att själva pensioneringsprocessen kan vara ett trauma för vissa personer. Det finns däremot inte belägg för att övergången ska ha olika betydelse för kvinnor och män.</p>

Syftet med denna studie är att belysa hur äldre ser på och beskriver sina vardagsmiljöer, samt vilka möjligheter äldre upplever sig ha att påverka den egna vardagen. På en träffpunkt för äldre har deltagande observation med tematiskt öppna intervjuer genomförts under två veckor. Studien har resulterat i följande huvudteman: mötesplatser, gemenskap, beroende av andra, äldre och samhället, teknik samt dövgruppen. Dessa teman återger centrala element ur de äldres dagliga liv. Analysen av den insamlade empirin har gjorts utifrån två socialgerontologiska teorier, politisk ekonomi och åldrande samt livsloppsteorin. Dessutom har begrepp som ålderism, tunna band och dövkultur använts. Studien har visat att träffpunkten som mötesplats för äldre kompenserar när det sociala nätverket minskar. Att ha något att göra, ge en känsla av gemenskap och struktur åt vardagen. För äldre döva är rätten till teckenspråket och möjlighet att träffa andra döva mycket centralt. Dessutom är åldrandet och medföljande funktionsnedsättning något som präglar besökarnas vardag. Att behöva andras hjälp och olika samhälls insatser när orken avtar, är något som tvingar den enskilda att accepterar att egna val och önskemål försvåras, exempelvis gällande mat och tidsplanering eller valet av bostad. När allt kommer omkring bestäms samhällets insatser utifrån politiska och ekonomiska ramar. I de tematiskt öppna intervjuerna blir det tydligt att dessa ramar, under vilka olika insatser verkar, har en märkbar påverkan på äldres vardag.

Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionärslivet sett ut. Det undersöks även om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ålderspensionärer. Tre kvinnor och tre män. Frågeställningar var följande: Hur upplevs övergången från yrkesrollen till pensionärsrollen? Kan det vara så att övergången har olika stor betydelse för män och kvinnor? Som teoretisk grund till analysen har symboliska interaktionism och rollteorin använts. Vidare användes även ett genusperspektiv. Resultatet i studien visade att pensionären mestadels längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och familj. Resultatet visade även att det fanns omställningssvårigheter för några av pensionärerna. Tolkningen är att själva pensioneringsprocessen kan vara ett trauma för vissa personer. Det finns däremot inte belägg för att övergången ska ha olika betydelse för kvinnor och män.

The aim of this master thesis is to create an understanding of what it can be like to grow older as a homosexual man in Sweden today. The study has an intersectional and queer theoretical approach and is based on eight in depth interviews with men who are aged between 68 and 82 years old. In the analysis I deal with the problem of how sexuality can be inter- preted with the experience of aging. Central to the analysis is the criticism of norms connected to age, sexuality, social- and family life and gay culture. The results show that the norm-breaking sexual orientation of the men affects their life path in terms of how to organize social life, where friends often replace the traditional family. New ways of forming relationships and living their lives imply other obligations rather than the traditional for significant others, which was shown to influence the expectations and outcome of old age in terms of care and support. The results also show what terms are required for participating in gay culture and that economic resources and age affect the opportunities of such participation, which can influ- ence the experience of aging. The men in the study are aging under different conditions to the het- erosexual men of the same age since they are not only confronted with ageism but also with being different from the heterosexual norm. This combination of power structures affects the experience and also the expectations of aging and it’s effects are strongest in vulnerable situations.

Ålder är en diskrimineringsgrund som inte fått lika mycket uppmärksamhet som exempelvis etnicitet och kön. När åldersdiskriminering uppmärksammas är det ofta fokus på hur äldre drabbas och inte yngre. Denna uppsats har därför som syfte att ta reda på hur unga med högre utbildning upplever att deras ålder påverkar dem i arbetslivet, samt om vissa upplevelser kan ses som ålderistiska. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Resultatet från intervjuerna har förklarats med hjälp av de teoretiska perspektiven ålderskodning, ålderism och intersektionalitet. Det som framkommit är att ungas ålder påverka dem i arbetslivet på många olika vis. Påverkan har både framförts som positiv och negativ. Ibland upplever också intervjupersonerna sig diskriminerade och orättvist behandlade. Några exempel på detta är att inte väljas vid anställning, att det finns skillnad i yrken/arbetsuppgifter och negativt bemötande. En diskussion om när skillnad utifrån ålder kan bedömas vara ålderism förs i samband med detta. I upplevelserna framkommer det också hur ålder samverkar med andra aspekter. De tre aspekter som lyfts fram är kön, erfarenhet och arbetsroll. De som utövar skillnad utifrån ålder har framförts vara chefer, klienter/kunder och äldre kollegor.

Bakgrund Ålderdomen som fenomen är i samhället förenad med myter kring hur den äldre personen bör vara och bete sig. Ålderistiska attityder förekommer inom vård och omsorg vilket påverkar kvalitén på den omvårdnad som ges till äldre. Syfte Syftet var att beskriva hur ålderism påverkar omhändertagandet av personer över 65 år inom vård och omsorg. Metod Arbetet utfördes i form av en allmän litteraturöversikt. Totalt inkluderades 13 artiklar i resultatet. Samtliga var publicerade mellan år 2007 och 2016. Kvalitativa, kvantitativa, mixade samt retrospektiva artiklar analyserades och sammanställdes i en matris. Utifrån matrisen bearbetades artiklarnas resultat till ett för litteraturöversikten övergripande resultat. Resultat Resultatet redovisades i form av tre huvudteman: vårdpersonal och studenters syn på äldre personer, att främja positiva tankar kring åldrandet samt omvårdnadsmiljön understödjer ålderism och upplevd diskriminering. Det övergripande resultatet tyder på att främjande av positiva attityder i kombination med ökad geriatrisk kunskap hos vårdpersonal kan bidra till att minska diskrimineringen av personer över 65 år. Slutsats En ökande andel patienter över 65 år inom vård och omsorg innebär att det blir viktigt att förmedla kunskap till vårdpersonalen om hur de i sitt arbete kan skapa förutsättningar för att ge god omvårdnad till den äldre generationen. En minskning av diskrimineringen skulle på längre sikt kunna öka äldre personers trygghet och välbefinnande när de befinner sig inom vård och omsorg.

Ämnet för denna studie är den subjektiva upplevelsen av ålderism inom arbetslivet, det vill säga upplevelserna av stereotyper, fördomar och diskriminering grundat på ens ålder. Tidigare forskning har mestadels studerat i vilka former som ålderism kan förekomma inom arbetslivet och vilka föreställningar som finns om äldre arbetstagare och arbetssökande. Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen av ålderism utifrån dem som utsatts och hur det upplevs påverka identiteten. Identitet har i denna studie definierats utifrån teoretiker från symbolisk interaktionism och innebär således att identitet inte är en intern definition isolerat från andra människor utan befinner sig i en extern-intern dialektik. För att besvara syftet har studien haft en fenomenologisk metodansats som bidragit till att den subjektiva upplevelsen av fenomenet kunde nås. Utifrån den fenomenologiska ansatsen har sju semistrukturerade intervjuer med äldre arbetstagare och arbetssökande från 50 års ålder genomförts vilka sedan har analyserats med hjälp av studiens teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket består av Blumers (1986/1969) symboliska interaktionism, Jenkins (2008) teori om identiteten som en social process, Burkes (1991) reflekterade bedömningar och identitetstandard, Goffmans (2020/1963) teori om stigma samt Link &amp; Phelans (2001) teori om strukturellt stigma. Resultatet och analysen visar att ålderism upplevs genom motstånd i ansökningsprocesser och genom omstruktureringar på arbetsplatsen som leder till förlust av arbetet. Ålder upplevs som negativt synligt och som överskuggar kompetenser och erfarenhet vilket leder till känslor av osynlighet inom arbetslivet. Äldre arbetstagare/arbetssökande upplever en maktlöshet över att kunna göra något åt situationen vilket förstärks på grund av det bristande stödet från facket. Identiteten påverkas genom att en inre ambivalens uppstår på grund av skillnaderna mellan synen på sig själv jämfört med andras syn. Identiteten upplevs därför vara i social förhandling med andra där äldre arbetstagare/arbetssökande tenderar att utföra strategier för att åtgärda detta. Identiteten förändrades också i form av att de äldre arbetstagarna/arbetssökande förändrade sin syn på sig själva eller på grund av ålderismen blev arbetslösa.