Ageism theory explains how the creation of “old” as different from non-old includesexpectations from people identified as of age as having other needs and desires than non-old.Expectations from the surrounding society project the needs of “old” as being more basic,simpler, less refined and culturally demanding as those of non-old, which potentially causediscrimination towards people of age - especially if identified as the stereotypical “seniorcitizen”, which is associated with fragility, loneliness, resignation, passivity and worries.“Senior citizens” are expected to have numerous basic needs such as home service includingcooking and cleaning, personal care related to hygiene and moveability, social stimulationrelated to isolation and loneliness, and protection against loss of security. At the same time,they are not expected to have needs related to culture, lifestyle, sports, activity, addictions,learning, crime, or sexuality. This study examines if, and how, such expectations influence theguidelines for needs assessment in elderly care in Swedish municipalities. Such guidelines arelikely to exist in most municipal elderly care administrations; out of the examined 11 towns, 9had formally established such guidelines. The method used was text analysis, and results showthat needs that may be regarded as ageist expectations make up more than 93% of the contents,while less than 7% can be classified as non-ageist or neutral. The essay highlights theshortcomings of the elderly care in providing adequate interventions as possibly connected toageist prejudice in the municipal guidelines document through three individual cases.

Syftet med studien är att undersöka och belysa vilken teoretisk kunskap biståndshandläggare samt enhetschefer som arbetar med äldre har kring våld mot äldre. Studien ämnar även att undersöka hur kunskap används i det praktiska arbetet i situationer där våld mot äldre kan förekomma. Trots att våld mot äldre är globalt erkänt som ett socialt problem är det tämligen outforskat. Yrkesverksamma som arbetar med målgruppen utgör en viktig roll i att uppmärksamma våldsutsatta äldre där kunskap om våld och dess konsekvenser är en förutsättning för möjlighet till stöd. Datainsamlingen består av sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare samt enhetschefer. Analys av studien har genomförts genom att tillämpa ett teoretiskt ramverk bestående av socialkonstruktionism och ålderism. Resultat från studien visar att det saknas specifikt inriktad utbildning kring våld mot äldre samt brister i kunskap kring riktlinjer och rutiner inom aktuella verksamheter. Resultatet visar även på att erfarenhet och samverkan har betydelse i att synliggöra våldet.  Nyckelord: äldre, våld mot äldre, kunskap, yrkesverksamma, socialkonstruktionism, ålderism / The purpose of the study is to investigate and highlight what theoretical knowledge aid managers and unit managers who work with elderly have about violence against elderly. The study also aims to investigate how knowledge is used in practical work in situations where violence against elderly may occur. Although violence against elderly is globally recognized as a social problem, it is rather unexplored. Professionals working with the target group play an important role in drawing attention to elderly people exposed to violence, where knowledge of violence and its consequences is a prerequisite for the possibility of support. The data collection consists of six semi-structured interviews with aid managers and heads of unit. Analysis of the study has been carried out by applying a theoretical framework consisting of social construction and ageism. Results from the study show that there is a lack of specifically focused education on violence against elderly and lack of knowledge about guidelines and routines within current activities. The results also show that experience and collaboration are important in making violence visible.    Keywords: elderly, violence against elderly, knowledge, professionals, social constructionism, ageism

Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd och vilka insatser som i dagsläget finns för äldre personer, 65+, som är utsatta för våld i nära relation och som har vård- och omsorgsbehov. För att kunna besvara studien har vi tagit kontakt med socialtjänstens äldreomsorg, relationsvåldsteamet samt relationsvåldscentrum i Stockholms stad och genomfört semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare samt socialsekreterare. Studiens resultat visar att det finns tillgängliga insatser för äldre personer som utsätts för våld i nära relation, men att insatserna är inte anpassade för de äldre som har särskilda omvårdnadsbehov. Resultatet visar på brister i utbudet av insatser utformade efter äldres behov av stöd i våldsutsatthet och på bristande kunskap och osäkerhet bland socialarbetare och biståndshandläggare när det gäller problematiken äldre och våld i nära relation samt vilka insatser som i dagsläget finns tillgängliga för äldre med vård- och omsorgsbehov som utsätts för våld i nära relation. Äldre personer tillhör en målgrupp som kan vara särskilt sårbar i samhället och riskerar att utsättas för ålderism. De teorier som vi har utgått ifrån i vår studie är ålderism samt empowerment och företrädarskap. Studien har gjorts för att uppmärksamma och belysa äldres utsatthet vid våld i nära relation då äldre personer med vård- och omsorgsbehov riskerar att hamna i skymundan när fokus för våld i nära relation främst läggs på yngre kvinnor. Detsamma gäller forskningen inom detta område. Våld kan se annorlunda ut bland de yngre och äldre personer och även orsaker till våldshandlingar kan ha olika grunder. Äldre kan till exempel ha andra stöd-, hjälp- och vårdbehov. Dessa behov bör därför uppmärksammas och anpassas med de insatser som äldre kan vara i behov av när de utsätts förvåld i nära relation. Med anledning av detta tycker vi att det är viktigt att ta reda på hur arbetssätt/rutiner och insatserna för äldre är utformade i nuläget samt hur man arbetar med denna fråga/problematik inom Socialtjänsten i Stockholms stad. / The purpose of this study is to investigate what support and interventions that currently exist for older people, 65+, who are exposed to domestic violence and who have care- and nursing needs. In order to be able to answer the study, we have contacted the social services' elderly care, the relationship violence team and the relationship violence center in the city of Stockholm and have conducted semistructured interviews with assistance officers and social workers. The results of the study show that there are available interventions for older people who are exposed to domestic violence but that the interventions are not adapted for the elderly who have special nursing needs. The results show shortcomings in the range of interventions designed according to the elderly's need for support in victims of violence and a lack of knowledge and insecurity among social workers and assistance officers regarding the problems of the elderly and domestic violence, as well as what interventions are currently available for elderly care needs that are exposed to domestic violence. Older people belong to a target group that can be particularly vulnerable in society and risk being exposed to ageism. The theories we have used in our study are ageism as well as empowerment and advocacy. The study has been done to draw attention to and highlight the elderly's vulnerability to domestic violence as older people with care and nursing needs risk being overshadowed when the focus for domestic violence is mainly on younger women. The same applies to research in this area. Violence can look different among younger and older people and also causes of acts of violence can have different grounds. The elderly may, for example, have other support, help and care needs. These needs should therefore be addressed and adapted with the efforts that older people may need when they are exposed to domestic violence. Due to this, we think it is important to find out how working methods and routines and initiatives for the elderly are designed in the current situation and how to work with this problem within the Social Services in the city of Stockholm.

Hotell Romantik is a new reality dating show in Sweden where people aged 65 or above seek love. The TV program has gained a lot of media attention and raised voices about the way in which the elderly are represented in light of their sexuality. Therefore, the aim of this study is to examine how the sexuality of elderly is represented in the TV program Hotell Romantik, as well as how this representation relates to stereotypes about older people. In order to answer this, we conducted a MCDA with semiotic tools on the TV program, and analyzed the results using a theoretical framework based on Stuart Hall’s Representation Theory, stereotypes and ageism. Three overarching themes of representation could be revealed: verbalized desires, tenderness and romance and cheeky banter and ironic distance. Our findings show that the sexuality of elderly is represented, but in two separate ways. On the one hand it is daring and cheeky in its expression, but on the other hand it is more gentle and thoughtful. In terms of how the representation relates to stereotypes about the elderly, contradictions can be discerned in the material, where the representation mostly reinforces prevailing stereotypes, but to some extent also fights against stereotypes. The study has contributed to a greater understanding of how older peoples’ sexuality is represented in the context of Swedish reality dating shows, and the ways in which this representation relates to stereotypes about elderly.

The study aims to examine the staff`s experiences, how they act and what knowledge and information they receive about domestic violence among elderly in elder care. Five participants from nursing home and home care service were studied with semi-structured interviews. The interviews were analyzed thematically and applied on theories about ageism and stigma.   Results show four themes: Experiences and handling, Experiences – Factors that increase vulnerability, Information about domestic violence and Hidden problem. Findings indicate that ageism could be linked to lack of information about domestic violence among elderly and low level of further education in workplaces in elder care. Findings also indicate that there are several hidden cases of domestic violence staff in elder care fail to recognize partly because of the stigma and shame that is attached to the problem.

Bakgrund: Antalet äldre i Sverige ökar. Det finns en tendens i dagens samhälle att generalisera och betrakta äldre människor som en homogen grupp istället för som individer. Detta kan i sin tur leda till negativa attityder mot äldre. Ett samlingsnamn för de negativa attityderna är begreppet ålderism som inkluderar det faktum att äldre människor kan komma att behandlas utan respekt på grund av sin ålder.Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre patienter och till att arbeta med dem.Metod: En litteraturstudie har utförts där tolv artiklar från tio olika länder har granskats.Resultat: Sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre påverkas av: genus, ålder, utbildning, stöd under klinisk träning, tidigare erfarenhet och intresse av att arbeta med äldre.Konklusion: Ålderdom, fysiologiskt och patologiskt, kan behöva utvecklas och attityder till äldre behöver diskuteras under sjuksköterskeutbildningen i ett försök att belysa, förändra alternativt förbättra attityder mot äldre. Studenternas attityder kan förslagsvis följas upp med en studie i början samt i slutet av sjuksköterskeutbildningen. / Background: The number of elderly in Sweden is increasing. There is a tendency in modern society to generalize and consider older people as a homogeneous group rather than as individuals. This in turn can lead to negative attitudes towards older people. A collective name for the negative attitudes is the concept of ageism and that includes the fact that older people may be treated with no respect because of their age.Purpose: The aim is to examine the factors that affect nursing students and newly graduated nurses’ attitudes to older patients and to work with them.Method: A literature review has been conducted in which twelve articles from ten different countries have been reviewed.Results: Nursing students and newly registered nurses’ attitudes towards older people is affected by: gender, age, education, support during clinical training, previous experience and interest in working with older people.Conclusion: Ageing, physiological and pathological, maybe needs to be developed and attitudes towards older people maybe needs to be discussed during nursing education in an attempt to elucidate, modify or improve attitudes towards older people. Students’ attitudes can tentatively be followed up with a study at the beginning and at the end of nursing education.

Abstract The concept of a woman's value, possibilities and visibility within the world being linked to youthfulness and fertility, is widely discussed in various contexts. This thesis seeks to focus on female aging specifically within lesbian communities, and thus in contrast investigate whether heterosexuality, a heteronormative lifestyle and the male gaze are determining factors in women socio-culturally turning "invisible" after middle age. While there is research done on LGBTQ aging, mainly highlighting vulnerabilites and marginalization, there seems to be a lack of explorations on whether there may be socio-cultural advantages to living a queer, older life. Focusing on how the subject positions are fleeting and ever-changing in time and space, I wish to shed light upon the complex lived experience of being woman, old(er) and LGBTQ.  My research indicates that there are indeed several strengths and advantages related to the quality of life in the generation of current older lesbians. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with seven lesbian women aged between 53 and 78.  Keywords: ageism, lhbtq, lesbianism, intersectionality, queer ageing, male gaze

In recent years, it has been reported about an increasingly large aging population and that the substance abuse problem has increased for people over the age of 65. Despite this, there are no specific guidelines for older people with addiction problems. Society may face a major challenge where an increasingly large aging population with social problems risks being left without help. This study therefore aims to investigate what kind of help older people with alcohol abuse receive and what advantages and obstacles there are for treatment.  With the aim of getting an overview of the field, a scoping review was used to collect data. Thematic analysis was used to analyze the data, with the hope of seeing a new angle in the articles. The results show that there is a lack of research in ​​older people with substance abuse and also a lack of knowledge to design adequate help. It also appears that professionals believe that their work with elderly people can be compared to working in a gray area, where their responsibilities often become vague. The gray area is largely since the social service's care for the elderly, welfare officers and individual and family care are lacking in their cooperation. Although the results also show that there are some ways of working is better than others, the importance of new research is emphasized to provide the right help. / De senaste åren har det rapporterats om en allt större åldrande befolkning och att missbruksproblem hos personer över 65 år har ökat. Trots detta saknas det specifika riktlinjer för äldre med missbruksproblem. Samhället kan stå inför en stor utmaning där en allt större åldrande befolkning med sociala problem riskerar att bli utan hjälp. Den här studien syftar därför till att undersöka vilken typ av hjälp äldre med alkoholmissbruk får och vilka fördelar respektive hinder det finns för behandling. Med syftet att få en översikt över området används vid datainsamling en scoping review. Vid analys av materialet användes tematisk analys, med förhoppningen att se de insamlade artiklarna ur nya perspektiv. I resultatet framkommer det att det är brist på forskning i området för äldre personer med missbruksproblematik och att det därför saknas kunskap för att utforma adekvat hjälp. Det framkommer även att professionella anser att deras arbete med äldre i alkoholmissbruk kan liknas vid att arbeta i en gråzon där deras ansvar många gånger blir otydligt. Gråzonen beror till stor del på att socialtjänstens äldreomsorg, biståndshandläggare och individ- och familjeomsorg brister i sin samverkan. Trots att resultatet också visar på att det finns arbetssätt som verkar fungera bättre än andra betonas vikten av ny forskning för att säkerställa rätt hjälp.

Denna studie undersöker enhetschefers handlingsutrymme vid våld i nära relation hos äldremed beviljade insatser inom ordinärt boende. För att undersöka handlingsutrymmet har vi ävenställt frågor om hur enhetscheferna själva beskriver våld i nära relation. De har fått svara på frågor om vad de ser som våld, vilka typer av våld det finns och om de anser att någonvåldshandling är vanligare än andra. Det diskuteras även tankar om varför våld uppstår. En stor del av handlingsutrymmet utspelar sig genom förtroendet mellan enhetschef och personal, man lägger stor vikt vid att om personalen blir bekräftade av sin chef och att det finns ett etablerat förtroende. Studien undersöker även hur andra aktörer agerar samt samspelar med enhetscheferna, hur man arbetar med orosanmälningar samt förebyggande arbete. Huvudfokus i studien hamnar på vad enhetscheferna själva anser om det sociala problemet, finns nog med kunskap och när började kommunerna uppmärksamma problemet samt arbete framåt. Till studiens analys har vi även tittat på resultatet ur relevanta teorier som ålderism, könsmaktsordning, socioekonomisk status samt Riches triangel om våldets mönster. Resultatet betonar vikten av fortsatt forskning och utbildning för enhetschefer inom ordinärt boende, för att öka kunskapen och möjligheten att arbeta mer medvetet med relevanta åtgärder i framtiden.

Sverige har en växande äldre population och med det ett växande behov av kompetenta socialarbetare som vill och kan arbeta med äldre. Idag råder bemanningsbrist på äldreenheter och motivationen till att arbeta med målgruppen är låg. Det finns ett flertal orsaker till att få socionomer vill arbeta med äldre, det är tidigare kartlagt att det handlar om fördomar kring arbetet och gentemot äldre. Fler socionomer behövs i arbetet med äldre för att motsvara det växande behovet av medarbetare. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för socionomstudenters föreställningar kring målgruppen äldre samt studenternas inställning till framtida socialt arbete riktat till målgruppen. Studien har en kvalitativ metod och fyra semistrukturerade intervjuer har utförts för att samla in det empiriska datamaterialet. En konventionell innehållsanalys har använts för attanalysera resultatet. För att skapa en ökad förståelse för det empiriska datamaterialet har de teoretiska perspektiven ålderism och fördomar används. Resultatet visar att motivationen förframtida arbete med målgruppen äldre skiljer sig åt mellan de socionomstudenter som har tidigare erfarenhet av arbete med målgruppen äldre och de som inte har liknande erfarenhet. Även utvecklad kunskap och reflektion gällande fördomar om målgruppen noteras som faktorer bidragande tillm otivationen att arbeta med äldre i framtiden. Sammantaget är studiens resultat att erfarenhet av attinteragera med äldre påverkar socionomstudenters motivation till att vilja arbeta med äldre.Ytterligare ett slutresultat är att studenternas egna beskrivningar om sina föreställningar kring äldre skildes sinsemellan, däremot beskrev de en gemensam bild av äldre ur ett samhällsperspektiv. Där beskriver studenterna att i samhället framställs äldre som lägre värderade på grund av sin ålder samtatt de i samband med sin ålder även exkluderas ur samhället. Ett mönster som visar på att det finnsåldersdiskriminering i samhället.