<p>Rätten till hälsa regleras i en mängd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna för alla individer. Rätten till hälsa är en förutsättning för ett åtnjutande av andra rättigheter. Det är ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem är en tillgång till hälso- och sjukvård. En stat kan aldrig åläggas att tillförsäkra människor att få vara friska, men däremot en möjlighet att på lika villkor få ta del av de resurser som finns att tillgå för att kunna uppnå en bästa möjliga hälsa. I de flesta internationella konventionerna, är det inte en rättighet endast förbehållen medborgare i ett land utan en mänsklig rättighet som skall realiseras på lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.</p><p>Papperslösa barn saknar tillstånd att vistas i den staten de befinner sig i. De tillhör en särskilt utsatt grupp av barn, sårbara och marginaliserade, och därmed en kategori av människor som internationella mänskliga rättighetsfördrag är till för att skydda. I Sverige uppskattas att det lever uppemot 20 000 papperslösa individer, både vuxna och barn. De lever under svåra förhållanden och papperslösa barn och kvinnor befinner sig i synnerhet i en situation där deras hälsa är utsatt för stora påfrestningar och riskerna att drabbas av sjukdom är större än hos andra grupper. I dagens Sverige saknar dessa individer, nästintill helt, en tillgång till en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna, nämligen rätten till hälso- och sjukvård.</p><p>Sverige har genom att ratificera ett antal internationella konventioner förbundit sig att tillförsäkra samtliga barn inom Sveriges jurisdiktion en rätt till bästa uppnåeliga hälsa samt en tillgång till hälso- och sjukvård utan hänsyn tagen till barnets nationalitet eller legala status.</p><p>Sveriges reglering angående papperslösa barns tillgång till hälso- och sjukvård idag gäller endast omedelbar vård och detta till ett fullt pris. Den svenska lagstiftningen särbehandlar och utestänger vissa grupper av barn i deras tillgång till hälso- och sjukvård och är inte förenlig med grundläggande mänskliga rättigheter om människors lika värde, anti-diskrimineringsprincipen eller rätten till bästa uppnåeliga hälsa. Sveriges har antagit lagstiftning där tillgången till hälso- och sjukvård har direkt samband med barnets legala status.</p><p>Ett barns hälsotillstånd har ett nära samband med moderns tillgång till hälso- och sjukvård, särskilt i samband med graviditet och förlossning. Genom internationella åtaganden har Sverige även en förpliktelse att tillförsäkra samtliga kvinnor en tryggad vård i samband havandeskap och förlossning. Omedelbar vård till ett fullt pris är dock den enda vård Sverige lagligen erbjuder papperslösa gravida kvinnor. Genom att endast erbjuda dessa kvinnor omedelbar vård till ett pris de flesta av dem inte har någon möjlighet att betala strider även denna reglering mot de internationella förpliktelser som binder Sverige.</p><p> </p>

Rätten till hälsa regleras i en mängd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna för alla individer. Rätten till hälsa är en förutsättning för ett åtnjutande av andra rättigheter. Det är ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem är en tillgång till hälso- och sjukvård. En stat kan aldrig åläggas att tillförsäkra människor att få vara friska, men däremot en möjlighet att på lika villkor få ta del av de resurser som finns att tillgå för att kunna uppnå en bästa möjliga hälsa. I de flesta internationella konventionerna, är det inte en rättighet endast förbehållen medborgare i ett land utan en mänsklig rättighet som skall realiseras på lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion. Papperslösa barn saknar tillstånd att vistas i den staten de befinner sig i. De tillhör en särskilt utsatt grupp av barn, sårbara och marginaliserade, och därmed en kategori av människor som internationella mänskliga rättighetsfördrag är till för att skydda. I Sverige uppskattas att det lever uppemot 20 000 papperslösa individer, både vuxna och barn. De lever under svåra förhållanden och papperslösa barn och kvinnor befinner sig i synnerhet i en situation där deras hälsa är utsatt för stora påfrestningar och riskerna att drabbas av sjukdom är större än hos andra grupper. I dagens Sverige saknar dessa individer, nästintill helt, en tillgång till en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna, nämligen rätten till hälso- och sjukvård. Sverige har genom att ratificera ett antal internationella konventioner förbundit sig att tillförsäkra samtliga barn inom Sveriges jurisdiktion en rätt till bästa uppnåeliga hälsa samt en tillgång till hälso- och sjukvård utan hänsyn tagen till barnets nationalitet eller legala status. Sveriges reglering angående papperslösa barns tillgång till hälso- och sjukvård idag gäller endast omedelbar vård och detta till ett fullt pris. Den svenska lagstiftningen särbehandlar och utestänger vissa grupper av barn i deras tillgång till hälso- och sjukvård och är inte förenlig med grundläggande mänskliga rättigheter om människors lika värde, anti-diskrimineringsprincipen eller rätten till bästa uppnåeliga hälsa. Sveriges har antagit lagstiftning där tillgången till hälso- och sjukvård har direkt samband med barnets legala status. Ett barns hälsotillstånd har ett nära samband med moderns tillgång till hälso- och sjukvård, särskilt i samband med graviditet och förlossning. Genom internationella åtaganden har Sverige även en förpliktelse att tillförsäkra samtliga kvinnor en tryggad vård i samband havandeskap och förlossning. Omedelbar vård till ett fullt pris är dock den enda vård Sverige lagligen erbjuder papperslösa gravida kvinnor. Genom att endast erbjuda dessa kvinnor omedelbar vård till ett pris de flesta av dem inte har någon möjlighet att betala strider även denna reglering mot de internationella förpliktelser som binder Sverige.

The right to health is perceived by most as a matter of course and a right. In my study, I have examined that right with the help of the UN Declaration of Human Rights, which clearly highlights the equal value of human beings, that rights should apply to everyone and that no one should be discriminated against. The purpose of the study was to investigate whether the right to health is a human right regardless of background. The study was a systematic literature study. Five articles were included in the sample and analyzed with qualitative content analysis. The results show that there are societal and individual factors that govern the right to health. It is not a matter of course, nor is it an absolute right. Inequality is a fact, socioeconomics, education, and ethnicity have a major impact on health, and who has access to good health care. Social factors are important and play an important role, eg: allocation of resources, priorities, etc. The conclusion is: The right to health is governed by who you are and where you live and the governments responsible for the UN Declaration of Human Rights fail a large group in society. / Rätten till hälsa uppfattas av de flesta som en självklarhet och en rättighet. I min studie har jag undersökt den rättigheten med hjälp av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som belyser tydligt människans lika värde, att rättigheterna skall gälla alla och att ingen får diskrimineras. Syftet med studien var att undersöka om rätten till hälsa är en mänsklig rättighet oavsett bakgrund. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Fem artiklar ingick i urvalet och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det finns samhälleliga och individuella faktorer som styr rätten till hälsa. Det är inte en självklarhet och inte heller en absolut rättighet. Ojämlikhet är ett faktum och socioekonomi, utbildning, och etnicitet har stor påverkan på hälsan och vem som har tillgång till god vård. Samhälleliga faktorer är betydelsefulla och spelar en viktig roll, ex: tilldelning av resurser, prioriteringar etc. Slutsatsen blir: Rätten till hälsa styrs av vem du är och var du bor och regeringarna, som är ansvariga för tillämpningen av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, sviker en stor grupp i samhället

In March 2020 WHO classified the coronavirus Covid-19 as a pandemic. Sweden took a different approach than most countries and let most parts of society stay open. This has gotten much criticism around the world. The main purpose of this essay is to examine to which degree this strategy took health aspects, such as psychical health, mental health, social health and domestic violence, into consideration. A theory of Sweden’s strategy as an individualistic approach will be applied and set against WHO’s definition of health as ”a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. A qualitative literature review of Sweden’s strategy indicated that different health aspects have been taken into consideration, especially regarding what measures have not been done or measures which have been removed. It’s also been clear that different groups received different amounts of consideration. The most distinct difference was between different age-groups.

No description available.