No description available.

<p>QC 20110525</p>

Thesis (doctoral)--Universität, Frankfurt. / Description based on print version record. Includes bibliographical references (p. [263]-286) and index.

En vanligt förekommande uppfattning är att den svenska industrin tvingades tillämpa miljövänligare produktionstekniker först i och med den moderna miljölagstiftningen under senare hälften av 1900-talet. Det övergripande syftet med denna uppsats är dock att studera hur en miljökonflikt, dess förlopp och resultat, kom att påverka teknikvalet inom ett svenskt pappers- och massaproducerande företag redan under tidigt 1900-tal. Fallstudien utgörs av en konflikt mellan Örebro Pappersbruk och en lokal opinion i Örebro, som pågick under perioden 1904-1911. Massaindustrin stod för några av de mest debatterade industriella föroreningsproblemen vid sekelskiftet 1900, och Örebro-konflikten fick extra stor uppmärksamhet, inte minst inom den egna branschen. Den lämpar sig således väl för att studera dåtidens föroreningsmotstånd och den relaterade tekniska utvecklingen. Uppsatsen redovisar de klagomål och rättsliga åberopanden som förekom under konfliktens gång, samt analyserar vad som kännetecknade brukets sökande efter tekniska lösningar. Klagomålen fokuserades på brukets förorening av vattnet i Svartån och Hjälmaren, och det därmed hotade fisket, samt på den "hälsovådliga" sulfatlukten. Konflikten upphörde, åtminstone tillfälligt, när Regeringsrättens dom föll 1911. Då ålades pappersbruket bl. a att uppföra en hög skorsten som skulle föra de illaluktande gaserna bort från staden, samt att investera i olika anordningar som bidrog till att minska fibermängden i brukets avfallsvatten. Nathan Rosenbergs analys av teknisk utveckling utgör den centrala teoretiska utgångspunkten i uppsatsen. Enligt Rosenberg kännetecknas teknikval av sökandet efter tekniska kunskaper för att kunna tillämpa ej ännu utvecklade tekniska möjligheter snarare än av ett val mellan färdigställda tekniska lösningar. Uppsatsen visar att detta fenomen blir speciellt tydligt då ett företag tvingas anpassa sin teknik för att lösa miljöproblem som det tidigare inte behövt ta hänsyn till. Örebro Pappersbruk hade, liksom branschen i stort, mycket magra kunskaper om vad som orsakade dess vatten- och luftföroreningar och om hur problemet kunde lösas. Trots ett ihärdigt sökande fann det inga färdiga tekniska lösningar och ej heller någon djupare förståelse för problemets natur. Pappersbruket blev därför nödgat att tillsammans med andra företag söka hjälp av vetenskaplig expertis och initiera ren grundforskning. / <p>Godkänd; 2001; 20070313 (ysko)</p>

I detta arbete redovisas en fallstudie från Nynäshamns kommun. En process för Sveriges första litteraturhus med anknytning till orten, genom författare som har levt och verkat i kommunen. Kommunen arbetar för att närma sig Stockholms läns bostads- och arbetsmarknadsregion genom förbättrad infrastruktur. I sin målsättning att attrahera intressegrupper har olika områden identifierats som viktiga. Ett av dessa områden är kultur.   Processen startade med ett initiativ från en invånare och utvecklades till ett samarbete mellan en ideell förening och kommunen, men projektet mötte motstånd. Kommunen har under processens gång beslutat att bygga om och hyra ut en av kommunens fastigheter till den ideella föreningen. Innan ombyggnad kan starta behöver vänföreningen visa att de har den ekonomiska styrkan att driva verksamheten. Med tiden kommer en förfrågan till kommunen från vänföreningen om ett djupare samarbete tillsammans med dem och några ytterligare aktörer för ett litteraturhus. Processen hamnar i en låst situation i väntan på att kommunen ska ta ställning för eller emot ett partnerskap och att detaljplanen ska bli klar för området.   Det insamlade materialet om fallstudien är från åren 2006-2009. I studien framkommer de olika parternas drivkrafter och möjligheter, men även stora problem i processarbetet. För att kunna förbättra framtida processer förs viktig erfarenhet fram i analys och diskussion av intervjuer, dokument och observationer från fallstudien tillsammans med utförd litteraturstudie.

<p> This dissertation examines the art and material culture of the Anglo-American cotton trade in the nineteenth century to consider how these transnational processes influenced different modes of production: artistic, industrial and textile. The Anglo-American cotton trade's importance in the nineteenth century rested on the Atlantic slave trade and its aftereffects. Therefore this study foregrounds the centrality of African American history and culture to the trade's structures of exchange, encounter and transmission as they inflected nineteenth-century British and American artistic production and industrial expansion. In four chapters beginning in 1840 and ending at the beginning of the twentieth century, I juxtapose the work of contemporary artists with historical case studies. I argue that these contemporary artists &ndash; Leonardo Drew, Lubaina Himid and Yinka Shonibare &ndash; offer new interpretive frameworks for approaching the transactional and transnational contexts of nineteenth-century British, American and African American art and material culture.</p><p> Chapter one focuses on the relationship between plantations in the American South and New England, using prints, paintings and textiles that reveal the plantation and factory to be connected landscape. I trace how cotton's movement shaped constructions around place, and materialized connections between communities of labor in antebellum America. Chapter two opens with Lubaina Himid's <i> Cotton.com</i> (2002) and expands the historical relationship of plantation and factory out across the Atlantic. Centralizing Eyre Crowe's <i>Slaves Waiting for Sale, Richmond, Virginia</i> (1861) and the export of printed cotton from Manchester, it examines the convergence of the trade in cotton with the trade in slaves. It considers how these market relations shaped the commodification of the enslaved body, British experiences of factory labor, and Manchester production of printed cloth for consumers across the globe. Chapter three begins with Leonardo Drew's <i>Number 25</i> to consider the tensions between materiality and abstraction in the production and commodification of cotton and art objects. I then examine paintings by Edgar Degas, <i> A Cotton Office in New Orleans</i> (1873), and Winslow Homer, <i> The Cotton Pickers</i>, (1876) to explore how these artists negotiated the status of cotton as a global commodity and grappled with the changing networks, of labor, production and commerce in postbellum America. Eyre Crowe's painting of factory workers in Lancashire, <i>The Dinner Hour, Wigan </i> (1874) concludes this section, which examines how the international market for cotton was influencing the representation and experience of industry in north west England. My final chapter, commencing with an installation by Yinka Shonibare MBE <i>Scramble for Africa</i> (2003), focuses on the commercial logic and visual rhetoric of three Southern international exhibitions. I examine how these exhibitions constructed the South &ndash; through visions of cotton plantations and black cotton pickers &ndash; as a space for domestic colonial expansion. Alongside this I look at the ways Africa was being constructed as a new cotton market &ndash; both as a site of cultivation and a site of consumption. In both sections I underscore how the language of commerce, colonialism and cotton shaped particular constructions of space and meanings around the African, and African American body. I conclude with the work of Meta Warrick Fuller to briefly examine how black Americans dismantled these tropes of exclusion, signified by cotton, to project claims for equality.</p><p> The project argues that the art works under examination here draw on an economic language to visualize particular ideas and constructions around labor, production and race in three ways. It traces the contours of a market-driven aesthetic in the ways cotton was used to illustrate or materialize connections to a circulating economy of goods. It describes how cotton's movement shaped the construction of imagined geographies around sites of labor and spaces of consumption. And it sketches out the speculative vision that emerged throughout the nineteenth century in the material and metaphorical associations of cotton, commerce and African American identity. In revealing the representational possibilities of cotton in this way, this dissertation looks at understudied objects to consider the nuanced ways that local cultural forms have, historically, intersected with global processes in the Atlantic world. It centralizes the experience of African Americans, within an Anglo-American culture of exchange and its relationship to a global network of trade and transmission. In doing so it seeks to reframe the ways we might approach historical processes of visuality and perception in the long nineteenth century in order to create a more global, or at least transnational, perspective on the art of this period. </p>

<p> This historical content analysis study examined portable responsive instructional materials used by United States teachers and students in primary, secondary, and higher education instructional settings for the period of 1957 through 1982&mdash;the beginning of the space race with the stimulus of educational funding from the National Defense Education Act (NDEA) to the introduction of classroom computers into the mainstream education population. During this period, a plethora of instructional materials was implemented in classrooms, which supported the audiovisual movement to improve performance and knowledge. This study focused on the pedagogical and functional uses of instructional materials from the specified period of history.</p><p> Instructional materials included in this qualitative study provided a response from or feedback to the participant through some form of communication&mdash;a screen, display, or other mode of communication. The physical nature of the studied instructional materials was small, lightweight, and portable, and each was used collaboratively or individually for instructional purposes in an educational environment. With this definition in mind, certain materials that were important to the audiovisual movement, such as movie projectors and cameras, were not included in this study. Instructional materials from corporate training were not included in this study with the exception of materials that crossed over from the corporate arena to the educational environment. </p><p> Pedagogical and functional frameworks of identified instructional materials from 1957 to 1982 provided a foundation from which to compare contemporary instructional materials and devices to those of the past, to predict pedagogical purposes, and to support current integration of instructional materials such as handheld devices into the classroom based on historical information gathered in this study.</p><p> Analysis of the instructional materials was based on audiovisual codes found in the literature of the time. To further analyze the data gathered, a failure mode and effect analysis (FMEA) method was adapted and applied to determine the success or failure of specified functionality of the identified instructional materials.</p>

Det är ett grundläggande krav på dagens svenska försvar att det ska kunna anpassa sig till nya förhållanden. Här finns en parallell med mellankrigstiden (1919-1939). Under den perioden fanns först behov av nedskärningar från första världskrigets beredskapsnivå och därefter behov av förstärkningar i samband med de tyska rustningarna och aggressionen på 1930-talet. Både nedskärnings- och förstärnkningsbehoven innebar ett förändringstryck på den militära organisationen. I avhandlingen analyseras några av de förändringar och utvecklingsvägar som uppstod genom detta yttre tryck. De jämförs med hur ett anpassningsbart eller elastiskt försvar förväntas fungera. Eftersom kravet på förändring var starkast för arméns del så fokuseras avhandlingen på utvecklingen där. En serie problem studeras: Hur upptäcktes teknikmöjligheter i utlandet? Hur testades ny teknik? Hur reagerade man när den säkerhetspolitiska situationen blev hotfull? / <p>QC 20220207</p>

<p>Uppsatsens syfte och tema var att undersöka cykelrelaterat företagande utifrån ettschumpeterianskt synsätt. Metoden var longitudinell och materialet utgick både frånuppgifter från Sveriges Handelskalender 1889/90 – 1965 och annan litteratur.Undersökningen följde Lennart Schöns referenscykel för historiska förlopp. Cykelnkunde kategoriseras som en konsumtionsvara i utvecklingsblocket för transporter.Materialet visade hur cykeln som innovation fick ett mycket snabbt spridningsförloppi Sverige. Den introducerades av några få entreprenörer, som följdes av en hel svärmav tillverkare - imitatörer. Världsutställningen i Paris 1867 fick stor betydelse förvelocipedens spridning. I Sverige uppstod snart agglomerationer av cykelföretagandesom utgick från Stockholm och det mellansvenska industridistriktet runt Uppsala ochGävle. Föredagsdöden visade sig vara högre hos nya företag, Liability of Newness,och mindre företag, Liability of Smallness. Ett ökat strukturellt tryck medförde flerafusioner från och med 1932. Bilismen åstadkom ett förändrat efterfrågemönster runt1955, vilket inledde cykelbranschens nedgång. Importens frisläppande 1960 innebaren dramatisk överlevnadskamp för företagen. År 1996 fanns det bara tre svenskaföretag kvar i branschen av totalt 185 gjorda etableringar under perioden 1867-1965.</p>

Syftet med arbetet är att få kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen från 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som användes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta är att här finns flera olika energikällor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan på 1200 talet och har därför satt sin prägel på det samhälle som växte fram runt gruvhanteringen. Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen. Främst beroende på, att då schakten blev djupare, ökade vattentillrinningen. Detta krävde allt effektivare pumpar för vattenuppfordringen. Utvecklingen har gått från att muskelkraft varit den största energikällan till att vattenkraft, ångkraft, turbiner och elektricitet utnyttjats för det ökade behovet av energi.