Bakgrund och problem: Av de svenska privata skogsägarna är mer än en tredjedel äldre än 65 år, därmed står den svenska skogen inför ett generationsskifte. Undersökningar indikerar på att endast en låg andel av skogsägare planerar inför det. Med hänsyn till skogens betydelse för svensk ekonomi är det viktigt att framtida generationsskiften sker på ett ansvarsfullt sätt. Om ingen planering sker riskerar många skogsfastigheter att resultera i samägande via den legala arvsordningen, vilket kan missgynna den svenska skogen i ett nationellt perspektiv. Därför är planerade generationsskiften och ett ansvarsfullt ägande av den svenska skogen viktigt för att säkerställa arbetstillfällen och industrins behov av kvalitativ råvara. Syfte: Syftet med studien är att förklara graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter. Metod: Studien baseras på en kvantitativ undersökningsmetod för att finna en förklararing till graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter. I studien har även förstudier genomförts som bestod av två intervjuer med generationsskifteskonsulter. Dessa intervjuer skapade, tillsammans med litteratur, studiens hypoteser. Empiriskt material samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 229 skogsägare.  Slutsats: Studiens resultat visar på att det finns positiva samband mellan graden av generationsskiftesplanering och arvtagares vilja att ta över, överlåtares förmåga att överföra kunskap till arvtagare och överlåtares kompetens inom ekonomi och juridik. Slutsatsen är därför att i ju högre grad skogsägare innehar någon eller några av dessa egenskaper, i desto högre grad planeras generationsskiftet. Egenskapen överföring av kunskap framstår, genom socialisering, som den mest betydande faktorn för graden av generationsskiftesplanering.

Bakgrund: Sverige står inför en stor generationsväxling i familjeföretagen, då många av ägarna har uppnått eller inom en snar framtid når pensionsåldern (Linder S. 2003). De privata skogsägarna har en hög medelålder och generationsskiften kommer även där att eskalera (Nordlund & Westin 2011). Ca 4000 överlåtelser sker årligen, men det väntas öka till minst 5000 (LRF konsults fastighetsrapport 2012). Familjeföretagsforskningen kring generationsskiften lyfter gärna fram att skiftet föregås av en process som är svår, konfliktfylld och som ger en osäker framtid för företaget (Haag, 2012). En avgörande faktor för att få fram tänkbara skifteslösningar är familjemedlemmarnas samspel, man behöver få svar på frågor som: Vem som ska ta över ägandet? Ska det ske inom eller utom familjen? (Hall & Melin, 2012). För att få tag på den kunskap man behöver söker sig många till rådgivare av olika slag (Johansson 1997).   Syfte: Vi vill genom vår studie skapa en ökad förståelse kring generationsskifte av småföretag ur ett triadperspektiv. Fokus för vår studie är skogsfastigheter och triaden består utav överlåtare, övertagare och rådgivare. Den teori vi har tagit del utav är teori kring generationsskifte och rådgivning till småföretagare, dessa båda teorier har vi i vår studie korsat. Vi har tagit del utav överlåtarens och övertagarens erfarenheter utav hur generationsskiftet planerades och genomfördes men också tagit del utav rådgivares yrkeserfarenhet. På så vis kommer vi att bidra med intressant empiri som kan ge förståelse kring de problemställningar som kan uppstå vid ett generationsskifte av en skogsfastighet.   Metod: För uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer med våra respondenter. Vår tanke var att fånga upp rådgivarnas kunskaper kring en överlåtelse av skogsfastighet och familjernas erfarenheter utifrån deras genomförda generationsskifte och utifrån dessa analysera svaren för att kunna svara på vår problemställning. Därför föll valet på att använda en kvalitativ metod som bygger på människors egna upplevelser och erfarenheter på hur verkligenheten ser ut (Bryman & Bell, 2005).   Resultat, slutsatser: Vi har i vår studie kommit fram till att generationsskiften av skogsfastigheter har större chans att lyckas än skiften i andra företag, en av orsakerna är att en skogsfastighet har mer känslomässiga band till familjen än andra bolag. 30 procent av ägarskiftena misslyckas enligt Nuteks undersökningar, vilket oftast beror på dålig planering (Linder S. 2003).  För att lyckas med en överlåtelse av skogsfastighet behöver familjen komplettera det personliga nätverket med hjälp av en rådgivare på de områden där de själva eller någon i dess närhet inte har tillräcklig kunskap (Johansson & Nilsson, 2012).  Utifrån klientidentiteter kan efterfrågan på rådgivningen analyseras mot vilket typ av rådgivare som ska anlitas (Johansson 1997). Enligt våra intervjuade rådgivare är det vanligast att kunderna tar kontakt med rådgivaren tidigt i processen och det är oftast den ägande generationen som tar den första kontakten, säger Rådgivare:1. Samtidigt som det är viktigt att komma igång med planeringen av generationsskiftet (Mirel 2006) måste överlåtelsen få ta tid (Hall & Melin 2012). Generationsskiften är komplicerade då det är många saker att tänka på, säger Rådgivare:3. Enligt våra generationsskiftande har de främsta frågorna som berörts varit av ekonomisk och juridisk karaktär men också emotionella.

<p>Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och värderingsåsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda på hur köparna resonerar med hjälp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gått är lantmäteriingenjörsprogrammet (120p) på högskolan i Trollhättan. Genom att sammanställa alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förståelse för vad man tycker är viktigt som skogsköpare i västra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna få en praktisk betydelse för arbetet med värdering och försäljning/köp av rena skogsfastigheter.</p>

Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och värderingsåsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda på hur köparna resonerar med hjälp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gått är lantmäteriingenjörsprogrammet (120p) på högskolan i Trollhättan. Genom att sammanställa alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förståelse för vad man tycker är viktigt som skogsköpare i västra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna få en praktisk betydelse för arbetet med värdering och försäljning/köp av rena skogsfastigheter.

Denna uppsats analyserar den inkomstskatterättsliga gällande rätten som reglerar kontinuitetsprincipen och förvärvstillfället vid benefika förvärv av skogsfastigheter och med hjälp av denna analys förtydliga hur dessa två företeelser kommer till uttryck vid ett benefikt förvärv av en skogsfastighet.

No description available.

Background: The hurricane in the south of Sweden in January 2005 was the worst storm in Sweden for the last hundred years. The storm named Gudrun has blown down forest that according to estimation is corresponding to one year of cutting down in the entire country. Purpose: The purpose of this thesis is to describe how credit granters act when facing falling forest real estate mortgage and describe if they will make considerations due to the storm in the south of Sweden 2005. Method: With help of a qualitative method, we investigated how the credit granters act when facing falling forest real estate mortgage. Interviews were obtained with three credit granters, SEB, Landshypotek and FöreningsSparbanken in the county of Jönköping and Kronoberg. Conclusion: The conclusion is based upon the empirical study, the analysis and our own reflections and it shows that the credit granters do not change their policy concerning credit granting to forest real estate properties. The policy of the credit granters has proven to be valid even in this extreme situation. / Bakgrund: I januari 2005 drabbades södra Sverige av den värsta naturkatastrofen på 100 år. Stormen Gudrun blåste ner skog i en omfattning som en-ligt uppskattningar motsvarar omkring en normal årsavverkning sett över hela Sverige. Dock koncentrerades den nedblåsta skogen på en betydligt mindre yta, nämligen vissa delar av södra Sverige. I de drab-bade delarna ägs skogen till största delen av privata skogsägare och de har nu lidit ekonomisk förlust till följd av stormen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde, samt beskriva eventuella åtgärder som kan komma att vidtas av kreditgivarna mot bakgrund av den kraftiga stormen i södra Sverige 2005. Metod: Med hjälp av en kvalitativ metod undersöktes hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde. Intervjuer gjordes med tre kreditgivare, nämligen SEB, Landshypotek och Förenings-Sparbanken i Jönköpings och Kronobergs län. Slutsats: Med utgångspunkt från empiri, analys och egna reflektioner har vi kommit fram till att kreditgivarna inte kommer att genomföra några övergripande förändringar av kreditgivningen till skogsfastigheter till följd av stormen. Kreditgivarnas etablerade policy har visat sig hålla även i den här extremt svåra situationen.

<p>Background: The hurricane in the south of Sweden in January 2005 was the worst storm in Sweden for the last hundred years. The storm named Gudrun has blown down forest that according to estimation is corresponding to one year of cutting down in the entire country.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe how credit granters act when facing falling forest real estate mortgage and describe if they will make considerations due to the storm in the south of Sweden 2005.</p><p>Method: With help of a qualitative method, we investigated how the credit granters act when facing falling forest real estate mortgage. Interviews were obtained with three credit granters, SEB, Landshypotek and FöreningsSparbanken in the county of Jönköping and Kronoberg.</p><p>Conclusion: The conclusion is based upon the empirical study, the analysis and our own reflections and it shows that the credit granters do not change their policy concerning credit granting to forest real estate properties. The policy of the credit granters has proven to be valid even in this extreme situation.</p> / <p>Bakgrund: I januari 2005 drabbades södra Sverige av den värsta naturkatastrofen på 100 år. Stormen Gudrun blåste ner skog i en omfattning som en-ligt uppskattningar motsvarar omkring en normal årsavverkning sett över hela Sverige. Dock koncentrerades den nedblåsta skogen på en betydligt mindre yta, nämligen vissa delar av södra Sverige. I de drab-bade delarna ägs skogen till största delen av privata skogsägare och de har nu lidit ekonomisk förlust till följd av stormen.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde, samt beskriva eventuella åtgärder som kan komma att vidtas av kreditgivarna mot bakgrund av den kraftiga stormen i södra Sverige 2005.</p><p>Metod: Med hjälp av en kvalitativ metod undersöktes hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde. Intervjuer gjordes med tre kreditgivare, nämligen SEB, Landshypotek och Förenings-Sparbanken i Jönköpings och Kronobergs län.</p><p>Slutsats: Med utgångspunkt från empiri, analys och egna reflektioner har vi kommit fram till att kreditgivarna inte kommer att genomföra några övergripande förändringar av kreditgivningen till skogsfastigheter till följd av stormen. Kreditgivarnas etablerade policy har visat sig hålla även i den här extremt svåra situationen.</p>