Bakgrund och problem: Av de svenska privata skogsägarna är mer än en tredjedel äldre än 65 år, därmed står den svenska skogen inför ett generationsskifte. Undersökningar indikerar på att endast en låg andel av skogsägare planerar inför det. Med hänsyn till skogens betydelse för svensk ekonomi är det viktigt att framtida generationsskiften sker på ett ansvarsfullt sätt. Om ingen planering sker riskerar många skogsfastigheter att resultera i samägande via den legala arvsordningen, vilket kan missgynna den svenska skogen i ett nationellt perspektiv. Därför är planerade generationsskiften och ett ansvarsfullt ägande av den svenska skogen viktigt för att säkerställa arbetstillfällen och industrins behov av kvalitativ råvara. Syfte: Syftet med studien är att förklara graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter. Metod: Studien baseras på en kvantitativ undersökningsmetod för att finna en förklararing till graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter. I studien har även förstudier genomförts som bestod av två intervjuer med generationsskifteskonsulter. Dessa intervjuer skapade, tillsammans med litteratur, studiens hypoteser. Empiriskt material samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 229 skogsägare.  Slutsats: Studiens resultat visar på att det finns positiva samband mellan graden av generationsskiftesplanering och arvtagares vilja att ta över, överlåtares förmåga att överföra kunskap till arvtagare och överlåtares kompetens inom ekonomi och juridik. Slutsatsen är därför att i ju högre grad skogsägare innehar någon eller några av dessa egenskaper, i desto högre grad planeras generationsskiftet. Egenskapen överföring av kunskap framstår, genom socialisering, som den mest betydande faktorn för graden av generationsskiftesplanering.