Global ETD Search

1	Avskogning på Island : Antropogen påverkan och dess konsekvenser / Deforestation on Iceland : Antropogenic effects and its consequences Olsson, Cecilia January 2008 (has links) <p>Förståelse för människans interaktion med sin omgivning och dess konsekvenser, är viktig som beslutsunderlag för framtiden. I denna rapport beskrivs när, var och varför Island avskogades, samt de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna som följde avskogningen. Uppgifterna om den antropogena påverkan på miljön varierar, men generellt har Island förlorat nästan all sin skog och nästan hälften av vegetationen och jorden sedan vikingarna koloniserade landet under sent 800-tal. Människans inverkan på miljön verkade synergistiskt med de naturliga processerna, som exempelvis ett ogynnsamt klimat. På grund av bosättarnas bakgrund och kunskapsnivå är en annan utgång än den vi ser idag osannolik, trots att de vidtog vissa åtgärder. Behovet av betesmarker var det främsta incitamentet för att avverka skogen, som sedan användes som bränsle eftersom den var obrukbar som byggnadsmaterial. De ekologiska konsekvenserna var omfattande och de socioekonomiska konsekvenserna var ofta kopplade till förändringar i ekosystemet.</p> / <p>Understanding the human interaction with the environment and its consequences are crucial for future decision-making. In this report the questions when, where and why Iceland was deforested are addressed. Thereafter the ecological, economical and social consequences are investigated. Information about the anthropogenic impact on the environment differ, but generally almost half of the vegetation, together with the earth, and all forest have been lost since the colonization of the Vikings, during late 900<sup>th</sup> century. The antropogenic impact worked synergistically with natural processes, like an unfavorable climate. Depending on the background and level of knowledge of the settlers a different outcome than the one we see today, is unlikely despite the efforts of countermeasurement. The major reason for deforestation was need of pasture and the wood itself was mostly used as fuelsource, it was worthless as construction-timber. The ecological consequences were extencive and the socio-economical consequences were generally connected to changes in the ecosystem.</p> Skog avskogning bosättare jordbruk klimat
2	Avskogning på Island : Antropogen påverkan och dess konsekvenser / Deforestation on Iceland : Antropogenic effects and its consequences Olsson, Cecilia January 2008 (has links) Förståelse för människans interaktion med sin omgivning och dess konsekvenser, är viktig som beslutsunderlag för framtiden. I denna rapport beskrivs när, var och varför Island avskogades, samt de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna som följde avskogningen. Uppgifterna om den antropogena påverkan på miljön varierar, men generellt har Island förlorat nästan all sin skog och nästan hälften av vegetationen och jorden sedan vikingarna koloniserade landet under sent 800-tal. Människans inverkan på miljön verkade synergistiskt med de naturliga processerna, som exempelvis ett ogynnsamt klimat. På grund av bosättarnas bakgrund och kunskapsnivå är en annan utgång än den vi ser idag osannolik, trots att de vidtog vissa åtgärder. Behovet av betesmarker var det främsta incitamentet för att avverka skogen, som sedan användes som bränsle eftersom den var obrukbar som byggnadsmaterial. De ekologiska konsekvenserna var omfattande och de socioekonomiska konsekvenserna var ofta kopplade till förändringar i ekosystemet. / Understanding the human interaction with the environment and its consequences are crucial for future decision-making. In this report the questions when, where and why Iceland was deforested are addressed. Thereafter the ecological, economical and social consequences are investigated. Information about the anthropogenic impact on the environment differ, but generally almost half of the vegetation, together with the earth, and all forest have been lost since the colonization of the Vikings, during late 900th century. The antropogenic impact worked synergistically with natural processes, like an unfavorable climate. Depending on the background and level of knowledge of the settlers a different outcome than the one we see today, is unlikely despite the efforts of countermeasurement. The major reason for deforestation was need of pasture and the wood itself was mostly used as fuelsource, it was worthless as construction-timber. The ecological consequences were extencive and the socio-economical consequences were generally connected to changes in the ecosystem. Skog avskogning bosättare jordbruk klimat
3	To leak or not to leak? : Land‐Use Displacement and Carbon Leakage from Forest Conservation / Att läcka eller inte läcka? : Markanvändningsförskjutning och kolläckage från skogsbevarande åtgärder Henders, Sabine January 2014 (has links) This thesis investigates the question how emissions from land‐use displacement can be assessed and accounted for, using the example of carbon‐leakage accounting in the planned UNFCCC mechanism on ‘Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation’ (REDD). REDD serves here as example of an international forest conservation policy that might be effective locally but could lead to displacement of deforestation to other countries. Although leakage processes within countries are initially considered, the focus of the thesis is on international displacement effects. The first part of the thesis reviews existing accounting methods for land‐use displacement from different research fields and assesses their usefulness to quantify carbon leakage from REDD. Results show that it is very difficult to assess policy‐induced (or strong) carbon leakage due to the requirement to demonstrate causal links between the policy in question and the observed land‐use changes, especially at international scale. Other accounting methods focus on demand‐driven (or weak) carbon leakage, by establishing a link between international demand and consumption patterns and land‐use changes as their distant effects. Methods to quantify such teleconnections commonly combine land‐use accounting with tradeflow assessments to link international trade streams and consumption with environmental impacts such as land use or land‐use changes arising in the production of traded commodities. A methodological challenge is currently the quantification of emissions from land‐use change generated by distant linkages between production and consumption locations. Responding to this shortcoming, in the second part of the thesis a new method to assess these teleconnections is developed. The ‘land‐use change carbon footprint’ allows quantifying the extent to which landuse changes and associated emissions in a given country are promoted by the production of export goods, and thus are due to international demand for ‐ and consumption of ‐ forest‐risk commodities. The understanding of such distant deforestation drivers can be useful in several contexts, such as the design of conservation policies like REDD, which risk being less effective as globalized deforestation drivers pose a high risk for international leakages; or the planning of demand‐side measures that could complement supply‐side action in decreasing global deforestation levels. Demand‐side measures, such as zero‐deforestation embargos, regulations or certification schemes, could eventually contribute to decrease the risk for international land‐use displacement by addressing global consumption levels and commodity demand as one of the underlying driving forces of land‐use change and deforestation. / Avhandlingen undersöker hur utsläpp av växthusgaser, genererade genom en förskjutning av markanvändning, kan bedömas och redovisas. Detta exemplifieras genom analys av UNFCCC’s mekanism ”Reducing emissions from deforestation and forest degradation ‐ REDD”. REDD betraktas här som ett exempel på en internationell skogsskyddspolicy som kan fungera effektivt på lokal nivå, men som ändå kan leda till förskjutning av avskogningen till andra länder. Den första delen av avhandlingen analyserar befintliga redovisningsmetoder för förskjutning av markanvändning från olika forskningsområden och bedömer deras användbarhet när det gäller kvantifiering av koldioxidläckage från REDD. Resultaten visar att det är mycket svårt att bedöma policy‐genererat koldioxidläckage på grund av kravet att påvisa orsakssamband mellan policyn i fråga och de observerade förändringarna av markanvändningen. Andra redovisningsmetoder fokuserar på såkallade teleconnections, genom att upprätta en länk mellan internationell konsumtionsmönster och miljöpåverkan (t.ex. effekter på global markanvändning) som uppstår på grund av produktion av handelsvaror. Metoder för att bedöma sådant efterfrågestyrt koldioxidläckage brukar kombinera markanvändnings‐redovisning med bedömningar av handelsflöde för att knyta ihop internationella konsumtion med globala förändringar av markanvändningen. För närvarande är den metodologiska utmaningen att kvantifiera utsläppen från en förändrad markanvändning till följd av teleconnections. Ett förslag på en metodlösning utvecklas inom den andra delen av avhandlingen. Indikatorn "land‐use change carbon footprint (LUC‐CFP) som kan kopplas med handelsflödesanalys ger möjlighet att kvantifiera i vilken utsträckning en förändrad markanvändning och tillhörande utsläpp i ett visst land främjas av produktionen av exportvaror. Därmed visas hur internationell efterfrågan och konsumtion av produkter fungerar som drivkraft bakom avskogning. Förståelsen för dessa globala drivkrafter kan vara användbar i flera sammanhang. Exempel är utformningen av bevarandepolicies som REDD, vilka riskerar att bli mindre effektiv när globaliserade drivkrafter bakom avskogning utgör en hög risk för internationellt läckage; eller planeringen av policyåtgärder från efterfrågesidan. Genom att ta itu med globala konsumtionsnivåer och efterfrågan på handelsvaror, som är en av de bakomliggande drivkrafterna för avskogning, kan man så småningom bidra till att minska risken för internationellt förskjutning av markanvändning. Climate change land‐use change and deforestation accounting methods consumer and producer responsibility REDD+ Klimatförändring markanvändning och avskogning redovisningsmetoder
4	Palmoljeindustrins hållbarhetsproblematik - miljökonsekvenser och möjliga lösningsåtgärder Topgaard, Emelie, Bertram, Carolina January 2019 (has links) Palmolja sägs vara världens mest resurseffektiva oljegröda och återfinns i bland annatlivsmedel, oleokemikalier och biobränsle. Mer än varannan produkt i dagligvaruhandlarinnehåller palmolja. Den höga efterfrågan har gjort palmoljeindustrin attraktiv att investera i och att många aktörer är involverade. En lång aktörskedja gör industrin svår att kontrollera, ansvarstagandet brister och en komplex hållbarhetsproblematik uppstår. För uppnå hållbarhet krävs samspel mellan ekologi, samhälle och ekonomi. Idag överutnyttjas naturens resurser vilket leder till att samspel mellan dimensionerna inte nås. För att få bättre förståelse och inblick i den komplexa hållbarhetsproblematiken tog vi del av experters och aktörers olika perspektiv. För studien valdes en kvalitativ intervjumetod som kartlägger miljökonsekvenser som ansågs störst. Sedan återges lösningsmöjligheter att skapa en mer hållbar palmoljeindustri. Resultatet visade att möjliga lösningstågärder bör baseras på ett tydligt definierat och ökat ansvarstagande för problem och konsekvenser som uppstår på grund av palmoljeindustrin. / Palm oil is known for being an efficient and productive crop and can be found in for example food, chemicals and biofuel. Up to every second product in grocery stores contains palm oil. Today's high demand of palm oil makes the industry attractive for investments while involvement from several actors makes the industry hard to control and lack of responsibility occurs. Those factors are of major menace for a sustainable palm oil industry. To achieve sustainability an interaction between ecology, society and economy needs to arise. Nature's resources are today over-exploited which leads to a non-interaction within the earlier mentioned dimensions. This study maps what we consider the greatest environmental issues and possible measures are to create a more sustainable industry. The result shows that increased and clearly defined responsibility for all actors involved in the industry needs to appear and improve to create sustainability. palmolja palmoljeindustri efterfrågan hållbarhet hållbar utveckling regnskog biodiversitet koldioxidutsläpp mänskliga rättigheter avskogning ansvar transparens naturresurser Agricultural and Veterinary sciences Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin
5	Examining Conservation Narratives : An Environmental Discourse Analysis of WWF Madagascar / Granskning av miljövårdsnarrativ : En miljödiskursanalys av WWF Madagaskar Rubin, Félice January 2024 (has links) This thesis examines the conservation narratives of Madagascar the ambiguity of forest cover and deforestation estimates, and the difficulty in deconstructing the narratives linked to the idea of a once fully forested island. In particular, shifts in the conservation debate are related to the discursive power of a large-scale international NGO, the WWF. A diachronic perspective is provided both through a discussion of earlier research and discourse analyses of selected texts, published by WWF Madagascar between 1991–2020. The theory and method are developed from Dryzek’s environmental discourse analysis with some modifications. The categories used in the conservation discourse analysis relate to baselines and intertextuality; underlying narratives such as problem representations and metaphors; the different values given to biodiversity; and possible hegemonic discourses within the conservation debate surrounding Madagascar. The discussion on WWF Madagascar also connects with the progression of environmental movements and conservationism, as reflected through shifting conservation priorities in both international contexts and local community conservation efforts. The conclusion demonstrates that shifts in WWF Madagascar’s conservation work reflect global perceptions and assumptions of what has protection value, and vice versa. It is concluded that the role of NGOs in creating and disseminating environmental narratives affects the conservation discourse on all levels and inmultiple contexts – such as media, academia, communities, and politics. In this discussion, the diachronic perspective on intertextuality presented here, especially regarding baselines and estimates of forest cover, illustrates how environmental history is key to conservation, and how at the same time NGOs can play a role as intermediaries in reshaping environmental narratives. / Denna avhandling undersöker Madagaskars bevarandeberättelser, oklarheten i uppskattningar av skogstäcke och avskogning samt svårigheten i att dekonstruera berättelser kopplade till idén om en tidigare helt skogbevuxen ö. Framför allt är förändringar i bevarandedebatten relaterade till det diskursiva inflytandet hos en storskalig internationell icke-statlig organisation, WWF (Världsnaturfonden). Ett diakront perspektiv ges både genom en diskussion av tidigare forskning och diskursanalyser av utvalda texter, publicerade av WWF Madagaskar mellan 1991–2020. Teorin och metoden är utvecklad med några modifieringar av Dryzeks miljödiskursanalys. De kategorier som används i diskursanalysen relaterar till skogsmätning och intertextualitet; underliggande berättelser såsom problemrepresentationer och metaforer; de olika värden som ges till biologisk mångfald; och eventuella hegemoniska diskurser inom bevarandedebatten kring Madagaskar. Diskussionen om WWF Madagaskar hänger också ihop med miljörörelsens och naturvårdens utveckling, sett genom växlande bevarandeprioriteringar i både internationella sammanhang och lokalsamhällets bevarandeinsatser. Slutsatsen visar att förändringar i WWF Madagaskars bevarandearbete återspeglar globala uppfattningar och antaganden om vad som har skyddsvärde och vice versa. Slutsatsen som dras är att de icke-statliga organisationernas roll i att skapa och sprida miljöberättelser påverkar bevarandediskursen på alla nivåer och i flera sammanhang – såsom media, akademi, samhällen och politik. Särskilt gällande uppskattningar av skogstäcke belyser denna diskussion det diakrona perspektivet på intertextualitet som presenteras här, hur miljöhistoria är nyckeln till bevarande, och samtidigt hur icke-statliga organisationer kanagera som förmedlare i omformningen av miljöberättelser. Conservation Discourse Deforestation Community management Biodiversity Ecosystem services Hegemony Baselines Environmental History Miljövård diskurs avskogning samhällsförvaltning biodiversitet ekosystemtjänster hegemoni miljöhistoria History and Archaeology Historia och arkeologi
6	A REPERCUSSÃO DAS INICIATIVAS DO GOVERNO BRASILEIRO PARA A PROTECÇÃO DA AMAZÓNIA NA IMPRENSA SUECA ONLINE DURANTE O GOVERNO DE LULA / To what extent have the initiatives of the Brazilian government been reported by the Swedish online news providers regarding the protection of the Amazon rainforest during the Lula administration? Barrenechea, May January 2012 (has links) A problemática ambiental no mundo é um tema de suma importância na atualidade. Devido ao incremento do efeito estufa, as mudanças climáticas têm despertado grandes reações no mundo em todas as esferas. Para isso, a Amazónia cumpre um papel decisivo na salvação do planeta e portanto é imprescindível a proteção da mesma. A implementação de uma série de medidas legais do governo brasileiro é fundamental para consegui-la. Este trabalho enfoca a importância global e internacional do assunto, analisando o impacto das iniciativas do governo brasileiro na imprensa sueca versão online. O objetivo deste trabalho é deduzir qual imagem da problemática ambiental amazónica brasileira, das políticas ecológicas brasileiras na Amazónia e indiretamente do Brasil no geral se transmite potencialmente ao leitor sueco. A conclusão obtida concorda com a hipótese que os jornais falam, em pequena escala, sobre o tema ambiental na Amazónia brasileira e sobre as políticas ecológicas brasileiras para a proteção da floresta amazónica. / Environmental issues are receiving more and more media exposure today than ever before. What was first a healthy interest amongst people, has led to serious concerns when one takes into account the repercussions that the greenhouse effect is having on the environment. The increased environmental awareness that now exists amongst an ever growing section of the world’s population, has resulted in politicians having to start to take action as there is now a political will to do so. Brazil has the largest mass of tropical rainforest in the world and its protection is of interest to the Brazilian government, the citizens of Brazil and to the inhabitants of the world. A series of legal action measures have been initiated by the Brazilian government to preserve the wellbeing of the rainforest. This thesis examines how and what the Swedish online news providers have reported these measures during the Lula period of administration. The objective of this thesis is to understand how the Brazilian government’s measures have been perceived by the Swedish online news providers and thus by the reading population. Specifically, the focus is on measures taken by the Brazilian government with regards to Brazilian environmental problems in the Amazon rainforest, Brazilian ecological policy in the Amazonia and how all of this in turn leads to better protection of the Amazon rainforest. The data obtained supports the hypothesis that out of all the Brazilian related articles published by the Swedish online news providers, only a small percentage of the total amount of articles are relating to environmental issues in the Brazilian Amazon rainforest and/or the Brazilian environmental politics to protect the Amazon rainforest. / Miljöproblematiken i världen är en mycket viktig fråga. Den ökande växthuseffektens förändringar på klimatet har väckt stora reaktioner överallt i världen på alla områden. Miljömässigt spelar Amazonas regnskog en avgörande roll i att rädda planeten. Därför är det nödvändigt att skydda Amazonas regnskog. Genomförandet av en rad rättsliga åtgärder från den brasilianska regeringen är avgörande för skyddet av den brasilianska regnskogen. Den brasilianska regeringen har genom lagstiftning försökt att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda Amazonas regnskog. Denna studie fokuserar på den internationella betydelsen av ämnet och analyserar hur den svenska pressens internetupplagor behandlar den brasilianska regeringens ansträngningar. Huvudsyftet med detta arbete är att få en uppfattning om hur den brasilianska miljöproblematiken i Amazonas regnskog, lagstiftningen runt densamma samt indirekt Brasilien, förmedlas till den svenska tidningsläsaren. Slutsatsen överensstämmer med hypotesen att tidningarna endast skriver kortfattat om miljöfrågor relaterade till den brasilianska regnskogen i Amazonas och den brasilianska miljöpolitikens insatser för att skydda Amazonas regnskog. Amazon rainforest Brazil meat climate deforestation carbon dioxide greenhouse effect ethanol forest Brazilian government Lula's government Swedish newspapers environmental legislation environment climatic changes environmental policies ecological policies Portuguese Swedish online news providers soybean. Floresta amazónica Brasil carne clima desmatamento dióxido de carbono efeito estufa etanol floresta governo brasileiro governo de Lula jornais suecos legislação ambiental meio ambiente mudanças climáticas políticas ambientais políticas ecológicas português imprensa sueca versão online soja. Amazonas regnskog Brasilien kött klimat skogsskövling avskogning koldioxid växthuseffekten etanol skog brasiliansk regering Lulas regering svenska tidningar miljölagstiftning miljö klimatförändring miljöpolitik ekologisk politik portugisiska den svenska pressens internetupplagor soja. Selva Amazónica Brasil carne clima deforestación dióxido de carbono efecto invernadero etanol bosque gobierno brasileño gobierno de Lula periódicos suecos legislación ambiental medio ambiente mudanzas climáticas políticas ambientales políticas ecológicas portugués prensa sueca versión online soja. Humanities and the Arts Humaniora och konst Languages and Literature Språk och litteratur Specific Languages Studier av enskilda språk

1

Page generated in 0.4924 seconds