Detta examensarbete utfördes på ABB Robotics i Västerås som tillverkar industrirobotar. Examensarbetet pågick under tio veckor och initierades då ABB Robotics fått en avvikelse av Västerås Kommun eftersom de inte kunnat redovisa sin förbrukning av kemikalier. De fick ett år på sig att åtgärda problemet och möjliggöra framtagning av statistik. För att lösa problemet bestämdes det att inköpsprocessen av kemikalier skulle anpassas och generera dokumentation av köpen som är spårbar och således möjlig att ta ut statistik på. Det finns lagstiftning som varit styrande i arbetet med att ta fram en ny inköpsprocess. SOX är en lag som stiftades i USA som berör alla företag som är registrerade på den amerikanska börsen. Lagen säger bland annat att det i en inköpsprocess måste vara olika personer som lägger ordern och som godkänner köpet. REACH är en EU-förordning som deklarerar hur kemikalier som används inom verksamheter ska hanteras och om de behöver registreras. Vidare finns miljöbalken och andra nationella bestämmelser som definierar hur kemikalier får användas och när förbrukningen ska kunna redovisas. Avvikelsen som ligger till grund för detta examensarbete är sprungen ur denna lagstiftning, och uppkom under en miljötillsyn som i Västerås utförs av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Genom att använda sig av intervjuer, kunde inköpsprocessen kartläggas och processkartor tas fram. Med en god överblick av processen kunde den granskas och utvärderas, samt förbättringar tas fram. I kombination med benchmarking på ett företag med en liknande inköpsprocess, där lagstiftningen uppfylldes, kunde en processflödesanalys genomföras. Vidare användes både en Pugh-matris och en SWOT-analys i värderingen av de nya koncept som arbetades fram. Av de fyra koncepten valdes ett med kort implementeringstid och relativt få nya steg i inköpsprocessen. Konceptet går ut på att alla kemikalieköp som skapas med köpanmodan får samma MDF-kod, konto och en ny rutin för formulering av materialnamn. Detta uppfyller målet för examensarbetet, då det i och med de nya rutinerna kommer bli möjligt att ta fram statistik på kemikalieinköp. Vilket i sin tur gör att lagstiftningens krav kan uppfyllas. För att hålla en hög standard på statistikunderlaget bör man kontinuerligt påminna kemikalieinköparna om rutinen, vikten av att den utförs korrekt och var de kan hitta information vid tveksamheter.

Sweden is experiencing major problems with the management of waste from nearly every industry within the country. There is I big waste of waste materials which are placed in landfill when they have potential of being reused. Landfills usually leach contaminated water leading to the contamination of soils and watercourses. Lime mud from the paper industry is currently at 133 000 tones. The purpose of this paper is to study the Sweden’s environmental legislation to see if it has flaws that may explain why the lime mud is not re-used even though it may have potentially useful properties. The result is based on an analysis of documents of legal provisions and completed schemes interpreted against the mesa content. The answer is that the law is neither an obstacle and opportunities and it is not possible to provide for law neither promotes nor prevents lime reuse. It is also clear that there is little research on the environmental gains and losses that would arise if the mesa came in contact with nature. What is clear is that there is an unclear division of responsibilities between authorities regarding Environmental Protection Agency and the County administrative boards of Sweden that might complicate the reuse of lime mud.

Syftet med studien är att undersöka hur kompensationsåtgärder tillämpas vid två olika infrastrukturprojekt i Sverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys av material och dokumentation kring fallen Botniabanan och Förbifart Stockholm har frågor om problem/svårigheter som bedöms förekomma i kompensationsprojekten, hur naturen värdesätts och om kompensationsåtgärder legitimerar exploatering besvarats. Resultatet av studien visar att det finns svårigheter i att utvärdera behovet av kompensationsåtgärder på grund av osäkerheter kring projektens miljöeffekter vilket försvårar valet av lämpliga kompensationer. Infrastrukturprojektens komplexitet, med avseende på de olika naturvärden som påverkas under bygg- och driftskedet komplicerar tillämpningen av kompensationsåtgärder. Miljökonsekvensbeskrivningarnas brist på saklighet, tydlighet och konsekvens ger inte en objektiv bild av behovet av kompensation. Det finns en tydlig risk för underskattning av infrastrukturprojektens påverkan på naturvärdena i skyddade naturområden. Det antropocentriska perspektivet är den centrala utgångspunkten för tillämpningen av kompensationsåtgärder. Kompensationsprincipen legitimerar exploatörers möjlighet till att använda sig av skyddad mark i naturreservat och/eller Natura 2000-områden. / The purpose of this study is to examine how compensation measures are applied at two different infrastructure projects in Sweden. Through a qualitative content analysis of materials and documentation surrounding the cases Botniabanan and Förbifart Stockholm questions about the problems/difficulties that are deemed to occur in offset projects, how nature is valued and if compensation measures legitimize exploitation are answered. The result of the study shows that there are difficulties in evaluating the need for compensatory measures due to the uncertainties around environmental effects which complicate the choice of appropriate compensation. Infrastructure projects complexity, with respect to the various natural assets that are affected during the construction and operational phases complicates the application of compensatory measures. The environmental impact assessments lack of objectivity, clarity and consistency does not give an objective picture of the need for compensation. There is a clear risk of underestimation of infrastructure projects' impact on the natural values of protected natural areas. The anthropocentric perspective is the central starting point for the application of compensatory measures. Compensation principle legitimizes exploiters opportunity to make use of protected land in nature reserves and/or Natura 2000 areas.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Övergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder.</p><p>Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,</p><p>syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinna</p><p>övergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel och</p><p>rådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi har</p><p>uppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning på</p><p>grund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker.</p><p>Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivet</p><p>är att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkar</p><p>såväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket</p><p>innebär att EU har satt upp minikrav för att minska föroreningarna men att medlemsländerna</p><p>själva har möjlighet att skärpa dessa krav inom landet.</p><p>Vissa länder har dock frångått Nitratdirektivet på vissa punkter genom dispens eller dylikt.</p><p>Med anledning av detta har vi genom expertkonsultationer på olika internationella</p><p>miljömyndigheter sammanställt en internationell jämförelse över miljölagstiftningen i åtta</p><p>olika länder. De länder vi studerat i detta examensarbete är Sverige, Norge, Finland,</p><p>Danmark, Tyskland, Belgien samt Holland. Vi har koncentrerat oss på åtta olika föreskrifter</p><p>avseende skydd av vatten mot läckage av främst kväve och fosfor från jordbruket.</p><p>Utifrån våra resultat kan vi dra slutsatsen att vissa av de länder som undersökningen innefattar</p><p>har svårt att leva upp till Nitratdirektivets regler utifrån EU-kommissionens krav. Vad detta</p><p>kan bero på och vad som kan göras diskuteras vidare i vår diskussion.</p><p>ABSTRACT</p><p>Eutrophication has in recent years become a great and debated issue in many EU countries.</p><p>Although the problem has been reduced is it not enough, we still see the toxic algal blooms,</p><p>dead fish and oxygen-free bottoms. How far shall we go to overcome eutrophication</p><p>problems? We have reached a bit with different kinds of legislation, economic instruments</p><p>and advisory services. But it still requires some work before we have reached the goal.</p><p>Agriculture has been identified as one of the major sources of eutrophication due to the</p><p>surplus of nitrogen and phosphorus that every year leaks out from our arable lands.</p><p>In the EU, a common law has been implemented since 1991: The Nitrates Directive. The</p><p>directive aims to reduce nitrate pollution and other pollution from agriculture, since these</p><p>affects both surface water and groundwater as coastal waters and marine waters. The</p><p>Directive is a minimum directive, which means that the EU has set minimum requirements to</p><p>reduce pollution but the Member States themselves have the opportunity to sharp those</p><p>requirements in their country.</p><p>Some countries have abandoned the Nitrates Directive on certain points through dispensation.</p><p>In view of this we have through expert consultations on various international environmental</p><p>authorities compiled an international comparison of environmental legislation in eight</p><p>different countries. Our focuses in this in study have been nine different regulations regarding</p><p>the protection of water from leakage, mainly of nitrogen and phosphorus from agricultural</p><p>sources in the following countries: Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, Great</p><p>Britain, Belgium and Holland.</p><p>From our results we can sum up that some of the studied countries have difficulties to live up</p><p>to the Nitrates Directive rules on the basis of the EU Commission's requirements. What this is</p><p>due to, and what we can do about it is further discussed in this report.</p>

SAMMANFATTNING Övergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder. Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd, syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinna övergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel och rådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi har uppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning på grund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker. Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivet är att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkar såväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att EU har satt upp minikrav för att minska föroreningarna men att medlemsländerna själva har möjlighet att skärpa dessa krav inom landet. Vissa länder har dock frångått Nitratdirektivet på vissa punkter genom dispens eller dylikt. Med anledning av detta har vi genom expertkonsultationer på olika internationella miljömyndigheter sammanställt en internationell jämförelse över miljölagstiftningen i åtta olika länder. De länder vi studerat i detta examensarbete är Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Belgien samt Holland. Vi har koncentrerat oss på åtta olika föreskrifter avseende skydd av vatten mot läckage av främst kväve och fosfor från jordbruket. Utifrån våra resultat kan vi dra slutsatsen att vissa av de länder som undersökningen innefattar har svårt att leva upp till Nitratdirektivets regler utifrån EU-kommissionens krav. Vad detta kan bero på och vad som kan göras diskuteras vidare i vår diskussion. ABSTRACT Eutrophication has in recent years become a great and debated issue in many EU countries. Although the problem has been reduced is it not enough, we still see the toxic algal blooms, dead fish and oxygen-free bottoms. How far shall we go to overcome eutrophication problems? We have reached a bit with different kinds of legislation, economic instruments and advisory services. But it still requires some work before we have reached the goal. Agriculture has been identified as one of the major sources of eutrophication due to the surplus of nitrogen and phosphorus that every year leaks out from our arable lands. In the EU, a common law has been implemented since 1991: The Nitrates Directive. The directive aims to reduce nitrate pollution and other pollution from agriculture, since these affects both surface water and groundwater as coastal waters and marine waters. The Directive is a minimum directive, which means that the EU has set minimum requirements to reduce pollution but the Member States themselves have the opportunity to sharp those requirements in their country. Some countries have abandoned the Nitrates Directive on certain points through dispensation. In view of this we have through expert consultations on various international environmental authorities compiled an international comparison of environmental legislation in eight different countries. Our focuses in this in study have been nine different regulations regarding the protection of water from leakage, mainly of nitrogen and phosphorus from agricultural sources in the following countries: Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, Great Britain, Belgium and Holland. From our results we can sum up that some of the studied countries have difficulties to live up to the Nitrates Directive rules on the basis of the EU Commission's requirements. What this is due to, and what we can do about it is further discussed in this report.

<p>Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete.</p><p>För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell. Enligt samma modell har vi även utfört en kvalitativ intervju med en teknisk chef för att ta del av dennes erfarenheter.</p><p>Miljölagarna rörande luftföroreningar från fartyg kommer med tiden stramas åt allt mer, varpå de kommer få en än mer betydande inverkan på fartygsdriften i framtiden. Bränsleövergångar ombord kommer att bli ett mer frekvent inslag då destillatbränslen krävs för att följa vissa områdens utsläppsregler men samtidigt nyttja tjockolja i så stor utsträckning som möjligt av ekonomiska skäl.</p> / <p>During our final year, we developed an interest in the difficulties we may encounter as marine engineers. This diploma thesis concerns the technical issues that occur due to new regulations concerning the sulphur emissions from merchant vessels. These technical issues are a consequence of the vast property differences between fuel qualities. As a result of these problems, technical solutions have been developed as a countermeasure, of which two have been presented in this comprehensive report.</p><p>In order to identify the difficulties that may arise we analysed the manufacturers experiences in an empirical method. Using the same method we conducted an in-depth interview with a chief engineer in order to take part of his experiences.</p><p>The environmental legislation concerning air pollution from merchant vessels will in a near future be even stricter, thus they will have an increasing impact on the ships operation. Fuel change-overs will be a more frequent event as in some areas distillate fuels are required to meet the demands on low sulphur emissions. At the same time the economical advantages of heavy fuel oil makes it preferable to use in other areas.</p>

Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete. För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell. Enligt samma modell har vi även utfört en kvalitativ intervju med en teknisk chef för att ta del av dennes erfarenheter. Miljölagarna rörande luftföroreningar från fartyg kommer med tiden stramas åt allt mer, varpå de kommer få en än mer betydande inverkan på fartygsdriften i framtiden. Bränsleövergångar ombord kommer att bli ett mer frekvent inslag då destillatbränslen krävs för att följa vissa områdens utsläppsregler men samtidigt nyttja tjockolja i så stor utsträckning som möjligt av ekonomiska skäl. / During our final year, we developed an interest in the difficulties we may encounter as marine engineers. This diploma thesis concerns the technical issues that occur due to new regulations concerning the sulphur emissions from merchant vessels. These technical issues are a consequence of the vast property differences between fuel qualities. As a result of these problems, technical solutions have been developed as a countermeasure, of which two have been presented in this comprehensive report. In order to identify the difficulties that may arise we analysed the manufacturers experiences in an empirical method. Using the same method we conducted an in-depth interview with a chief engineer in order to take part of his experiences. The environmental legislation concerning air pollution from merchant vessels will in a near future be even stricter, thus they will have an increasing impact on the ships operation. Fuel change-overs will be a more frequent event as in some areas distillate fuels are required to meet the demands on low sulphur emissions. At the same time the economical advantages of heavy fuel oil makes it preferable to use in other areas.

Denna uppsats undersöker hur olika aktörer inom politik och juridik ser på landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden, som syftar till att bidra till landsbygdskommuners ekonomiska och demografiska utveckling i strandnära områden. Det empiriska materialet består uteslutande av domstolsreferat från Mark- och miljööverdomstolen samt riksdagsdebattprotokoll mellan åren 2012–2019 som analyserats kvalitativt. Sammanfattningsvis verkar naturvärden spela en liten roll vid juridiska överväganden om strandskyddsdispenser i strandnära lägen. Däremot används naturen och landskapet som argument för politiska ståndpunkter för eller emot ett förändrat strandskydd. En annan slutsats som kan dras från analysen är att länsstyrelserna i många fall hamnar i kläm mellan juridik och politik när man överprövar strandskyddsdispenser i landsbygdskommuner. Slutligen förefaller den allmänna politiska viljeriktningen i riksdagen idag gå mot att kommunerna delegeras mer makt till självbestämmande kring byggande i strandnära lägen och att strandskyddet kommer att bli alltmer selektivt i framtiden. / This essay explores how various actors within politics and law look upon rural development at waterfront locations, the so-called LIS-areas, which aims at contributing to the rural municipalities’ financial and demographic development in riparian areas. The empirical material is exclusively based on court reports from the Land and Environment High Court in Sweden and debate records from the Swedish Parliament between 2012-2019 which have been analysed qualitatively. In summary, nature seems to play a small role in court decisions about exemptions from the riparian law. However, nature and scenic landscapes are being used as political arguments for or against exemptions from the riparian law. Another conclusion from the analysis is that the Swedish County Boards are pushed into a tight corner between law and politics when they retry exemptions from the riparian law in rural municipalities. Finally, there is a common political direction of will, in the Swedish Parliament today, towards delegating more power to the municipalities for deciding on building in riparian areas and that beach protection will become more selective in the future.

<p>Den här rapporten vill vända på perspektiven. Den beskriver inte hur samhället anser att miljölagstiftningen och miljötillsynen ska fungera. Här beskrivs istället hur företagen upplever hur den lagstadgade egenkontrollen fungerar i deras egen verksamhet och hur de upplever hur kommunens miljötillsyn fungerar. Forsk­ningen om miljötillsyn är begränsad och har hittills inte haft företagens perspek­tiv. Det är viktigt att både samhällets och företagens perspektiv lyfts fram. Bägge parter behöver arbeta på en enad front för att gemensamt kunna uppnå målet om en hållbar utveckling. Denna fallstudie, med ett begränsat antal företag i två olika kommuner, lyfter fram och bekräftar företagens syn på tillsynsmyndighetens arbete. Detta är en viktig del i dessa miljökontors kvalitetsarbete men även för framtida utveckling och användning av tillsynsmetoder. Företagen ger överlag en positiv bild om hur miljötillsynen och egenkontrollen fungerar. Egenkontrollen är ett viktigt och fungerande verktyg för de verksamheter som bedriver ett aktivt och systematiskt miljöarbete. För en mindre verksamhet kan dock system som bygger på dokumenterade rutiner kännas tungarbetat. Tillsynen upplevs ske i en givande dialog mellan myndighet och företag. Rådgivningen uppskattas och är värdefull för företagens miljöarbete. Företagarna förväntar sig däremot en mer omfattande rådgivning än vad som är myndighetens uppgift enligt lagstiftaren.</p> / <p>This report does not describe the way in which society considers how environmental legislation and environmental monitoring should work. Instead it describes the experience of a number of companies of the self monitoring system and the municipality's environmental monitoring functions. The research about environmental monitoring is limited and has not focused on the perspective of companies. It is important to elucidate the perspectives of both society and companies. Both parties work is needed in order to achieve sustainable development. The results of this case study brings out and confirms the view of a limited number of companies on the monitoring authority’s work. This is an important part in the quality work of the studied authorities, but is also necessary for future development and use of monitoring methods. The companies in the study give a positive picture about how the environment monitoring and the self monitoring system work. The self monitoring system is an important tool for a company which has an ongoing and structured environmental management system. For a smaller company systems that build on documented procedures, may however, be perceived as a burden. Another result of the study is that the companies experience the authorities´ monitoring as a rewarding dialogue between them and the authority. The advice given by the authority is appreciated and valuable for the companies' environmental work. Nevertheless, the entrepreneurs expect more extensive support than the authority can provide due to the legislation.</p>

Den här rapporten vill vända på perspektiven. Den beskriver inte hur samhället anser att miljölagstiftningen och miljötillsynen ska fungera. Här beskrivs istället hur företagen upplever hur den lagstadgade egenkontrollen fungerar i deras egen verksamhet och hur de upplever hur kommunens miljötillsyn fungerar. Forsk­ningen om miljötillsyn är begränsad och har hittills inte haft företagens perspek­tiv. Det är viktigt att både samhällets och företagens perspektiv lyfts fram. Bägge parter behöver arbeta på en enad front för att gemensamt kunna uppnå målet om en hållbar utveckling. Denna fallstudie, med ett begränsat antal företag i två olika kommuner, lyfter fram och bekräftar företagens syn på tillsynsmyndighetens arbete. Detta är en viktig del i dessa miljökontors kvalitetsarbete men även för framtida utveckling och användning av tillsynsmetoder. Företagen ger överlag en positiv bild om hur miljötillsynen och egenkontrollen fungerar. Egenkontrollen är ett viktigt och fungerande verktyg för de verksamheter som bedriver ett aktivt och systematiskt miljöarbete. För en mindre verksamhet kan dock system som bygger på dokumenterade rutiner kännas tungarbetat. Tillsynen upplevs ske i en givande dialog mellan myndighet och företag. Rådgivningen uppskattas och är värdefull för företagens miljöarbete. Företagarna förväntar sig däremot en mer omfattande rådgivning än vad som är myndighetens uppgift enligt lagstiftaren. / This report does not describe the way in which society considers how environmental legislation and environmental monitoring should work. Instead it describes the experience of a number of companies of the self monitoring system and the municipality's environmental monitoring functions. The research about environmental monitoring is limited and has not focused on the perspective of companies. It is important to elucidate the perspectives of both society and companies. Both parties work is needed in order to achieve sustainable development. The results of this case study brings out and confirms the view of a limited number of companies on the monitoring authority’s work. This is an important part in the quality work of the studied authorities, but is also necessary for future development and use of monitoring methods. The companies in the study give a positive picture about how the environment monitoring and the self monitoring system work. The self monitoring system is an important tool for a company which has an ongoing and structured environmental management system. For a smaller company systems that build on documented procedures, may however, be perceived as a burden. Another result of the study is that the companies experience the authorities´ monitoring as a rewarding dialogue between them and the authority. The advice given by the authority is appreciated and valuable for the companies' environmental work. Nevertheless, the entrepreneurs expect more extensive support than the authority can provide due to the legislation.