<p>SAMMANFATTNING</p><p>Övergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder.</p><p>Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,</p><p>syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinna</p><p>övergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel och</p><p>rådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi har</p><p>uppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning på</p><p>grund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker.</p><p>Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivet</p><p>är att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkar</p><p>såväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket</p><p>innebär att EU har satt upp minikrav för att minska föroreningarna men att medlemsländerna</p><p>själva har möjlighet att skärpa dessa krav inom landet.</p><p>Vissa länder har dock frångått Nitratdirektivet på vissa punkter genom dispens eller dylikt.</p><p>Med anledning av detta har vi genom expertkonsultationer på olika internationella</p><p>miljömyndigheter sammanställt en internationell jämförelse över miljölagstiftningen i åtta</p><p>olika länder. De länder vi studerat i detta examensarbete är Sverige, Norge, Finland,</p><p>Danmark, Tyskland, Belgien samt Holland. Vi har koncentrerat oss på åtta olika föreskrifter</p><p>avseende skydd av vatten mot läckage av främst kväve och fosfor från jordbruket.</p><p>Utifrån våra resultat kan vi dra slutsatsen att vissa av de länder som undersökningen innefattar</p><p>har svårt att leva upp till Nitratdirektivets regler utifrån EU-kommissionens krav. Vad detta</p><p>kan bero på och vad som kan göras diskuteras vidare i vår diskussion.</p><p>ABSTRACT</p><p>Eutrophication has in recent years become a great and debated issue in many EU countries.</p><p>Although the problem has been reduced is it not enough, we still see the toxic algal blooms,</p><p>dead fish and oxygen-free bottoms. How far shall we go to overcome eutrophication</p><p>problems? We have reached a bit with different kinds of legislation, economic instruments</p><p>and advisory services. But it still requires some work before we have reached the goal.</p><p>Agriculture has been identified as one of the major sources of eutrophication due to the</p><p>surplus of nitrogen and phosphorus that every year leaks out from our arable lands.</p><p>In the EU, a common law has been implemented since 1991: The Nitrates Directive. The</p><p>directive aims to reduce nitrate pollution and other pollution from agriculture, since these</p><p>affects both surface water and groundwater as coastal waters and marine waters. The</p><p>Directive is a minimum directive, which means that the EU has set minimum requirements to</p><p>reduce pollution but the Member States themselves have the opportunity to sharp those</p><p>requirements in their country.</p><p>Some countries have abandoned the Nitrates Directive on certain points through dispensation.</p><p>In view of this we have through expert consultations on various international environmental</p><p>authorities compiled an international comparison of environmental legislation in eight</p><p>different countries. Our focuses in this in study have been nine different regulations regarding</p><p>the protection of water from leakage, mainly of nitrogen and phosphorus from agricultural</p><p>sources in the following countries: Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, Great</p><p>Britain, Belgium and Holland.</p><p>From our results we can sum up that some of the studied countries have difficulties to live up</p><p>to the Nitrates Directive rules on the basis of the EU Commission's requirements. What this is</p><p>due to, and what we can do about it is further discussed in this report.</p>

SAMMANFATTNING Övergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder. Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd, syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinna övergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel och rådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi har uppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning på grund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker. Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivet är att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkar såväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att EU har satt upp minikrav för att minska föroreningarna men att medlemsländerna själva har möjlighet att skärpa dessa krav inom landet. Vissa länder har dock frångått Nitratdirektivet på vissa punkter genom dispens eller dylikt. Med anledning av detta har vi genom expertkonsultationer på olika internationella miljömyndigheter sammanställt en internationell jämförelse över miljölagstiftningen i åtta olika länder. De länder vi studerat i detta examensarbete är Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Belgien samt Holland. Vi har koncentrerat oss på åtta olika föreskrifter avseende skydd av vatten mot läckage av främst kväve och fosfor från jordbruket. Utifrån våra resultat kan vi dra slutsatsen att vissa av de länder som undersökningen innefattar har svårt att leva upp till Nitratdirektivets regler utifrån EU-kommissionens krav. Vad detta kan bero på och vad som kan göras diskuteras vidare i vår diskussion. ABSTRACT Eutrophication has in recent years become a great and debated issue in many EU countries. Although the problem has been reduced is it not enough, we still see the toxic algal blooms, dead fish and oxygen-free bottoms. How far shall we go to overcome eutrophication problems? We have reached a bit with different kinds of legislation, economic instruments and advisory services. But it still requires some work before we have reached the goal. Agriculture has been identified as one of the major sources of eutrophication due to the surplus of nitrogen and phosphorus that every year leaks out from our arable lands. In the EU, a common law has been implemented since 1991: The Nitrates Directive. The directive aims to reduce nitrate pollution and other pollution from agriculture, since these affects both surface water and groundwater as coastal waters and marine waters. The Directive is a minimum directive, which means that the EU has set minimum requirements to reduce pollution but the Member States themselves have the opportunity to sharp those requirements in their country. Some countries have abandoned the Nitrates Directive on certain points through dispensation. In view of this we have through expert consultations on various international environmental authorities compiled an international comparison of environmental legislation in eight different countries. Our focuses in this in study have been nine different regulations regarding the protection of water from leakage, mainly of nitrogen and phosphorus from agricultural sources in the following countries: Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, Great Britain, Belgium and Holland. From our results we can sum up that some of the studied countries have difficulties to live up to the Nitrates Directive rules on the basis of the EU Commission's requirements. What this is due to, and what we can do about it is further discussed in this report.

<p>The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture.</p><p>What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture.</p><p>Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture. They thought tat the products represented high quality and they had a tendency to prefer them in front of other choices.</p> / <p>För hundra år sedan var större delen av befolkningen i Sverige bönder, brukare av jorden, och mer eller mindre självförsörjande. Med tiden har detta förändrats och idag är förhållandet omvänt, landsbygden avbefolkas till fördel för de ständigt växande städerna och väldigt få arbetar med att bruka jorden. Vi är dock fortfarande beroende av det som jorden ger och därför även av jordbruket, men hur ser vi på jordbruket och dess produkter och hur kopplar vi dessa till oss själva?</p><p>Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, startade under hösten 2008 (projektet) konsumentdialogen, en satsning vars syfte är att stärka och visa på relationen mellan konsument och producent. Denna uppsats är en liten del i arbetet med att förstå konsumenten. Avsikten med min studie är att belysa konsumentens åsikter och värderingar kring effekter av och produkter från det svenska jordbruket. Genom en intervjustudie med utgångspunkt i fenomenologin har jag undersökt konsumenters uppfattningar och värderingar till produkter och effekter av det svenska lantbruket inom områdena mat, energi och natur.</p><p>Min studie visar att det tillfrågade generellt ser positivt på produkter som det svenska jordbruket producerar och förknippar dessa med hög och god kvalité. Merparten av de tillfrågade väljer i första hand matprodukter från Sverige och fyra av de informanterna anser att småskalig energiproduktion inom jordbruket har stora potentialer i framtiden.</p>

The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture. What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture. Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture. They thought tat the products represented high quality and they had a tendency to prefer them in front of other choices. / För hundra år sedan var större delen av befolkningen i Sverige bönder, brukare av jorden, och mer eller mindre självförsörjande. Med tiden har detta förändrats och idag är förhållandet omvänt, landsbygden avbefolkas till fördel för de ständigt växande städerna och väldigt få arbetar med att bruka jorden. Vi är dock fortfarande beroende av det som jorden ger och därför även av jordbruket, men hur ser vi på jordbruket och dess produkter och hur kopplar vi dessa till oss själva? Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, startade under hösten 2008 (projektet) konsumentdialogen, en satsning vars syfte är att stärka och visa på relationen mellan konsument och producent. Denna uppsats är en liten del i arbetet med att förstå konsumenten. Avsikten med min studie är att belysa konsumentens åsikter och värderingar kring effekter av och produkter från det svenska jordbruket. Genom en intervjustudie med utgångspunkt i fenomenologin har jag undersökt konsumenters uppfattningar och värderingar till produkter och effekter av det svenska lantbruket inom områdena mat, energi och natur. Min studie visar att det tillfrågade generellt ser positivt på produkter som det svenska jordbruket producerar och förknippar dessa med hög och god kvalité. Merparten av de tillfrågade väljer i första hand matprodukter från Sverige och fyra av de informanterna anser att småskalig energiproduktion inom jordbruket har stora potentialer i framtiden.