Return to search

En internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Övergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder.</p><p>Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,</p><p>syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinna</p><p>övergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel och</p><p>rådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi har</p><p>uppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning på</p><p>grund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker.</p><p>Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivet</p><p>är att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkar</p><p>såväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket</p><p>innebär att EU har satt upp minikrav för att minska föroreningarna men att medlemsländerna</p><p>själva har möjlighet att skärpa dessa krav inom landet.</p><p>Vissa länder har dock frångått Nitratdirektivet på vissa punkter genom dispens eller dylikt.</p><p>Med anledning av detta har vi genom expertkonsultationer på olika internationella</p><p>miljömyndigheter sammanställt en internationell jämförelse över miljölagstiftningen i åtta</p><p>olika länder. De länder vi studerat i detta examensarbete är Sverige, Norge, Finland,</p><p>Danmark, Tyskland, Belgien samt Holland. Vi har koncentrerat oss på åtta olika föreskrifter</p><p>avseende skydd av vatten mot läckage av främst kväve och fosfor från jordbruket.</p><p>Utifrån våra resultat kan vi dra slutsatsen att vissa av de länder som undersökningen innefattar</p><p>har svårt att leva upp till Nitratdirektivets regler utifrån EU-kommissionens krav. Vad detta</p><p>kan bero på och vad som kan göras diskuteras vidare i vår diskussion.</p><p>ABSTRACT</p><p>Eutrophication has in recent years become a great and debated issue in many EU countries.</p><p>Although the problem has been reduced is it not enough, we still see the toxic algal blooms,</p><p>dead fish and oxygen-free bottoms. How far shall we go to overcome eutrophication</p><p>problems? We have reached a bit with different kinds of legislation, economic instruments</p><p>and advisory services. But it still requires some work before we have reached the goal.</p><p>Agriculture has been identified as one of the major sources of eutrophication due to the</p><p>surplus of nitrogen and phosphorus that every year leaks out from our arable lands.</p><p>In the EU, a common law has been implemented since 1991: The Nitrates Directive. The</p><p>directive aims to reduce nitrate pollution and other pollution from agriculture, since these</p><p>affects both surface water and groundwater as coastal waters and marine waters. The</p><p>Directive is a minimum directive, which means that the EU has set minimum requirements to</p><p>reduce pollution but the Member States themselves have the opportunity to sharp those</p><p>requirements in their country.</p><p>Some countries have abandoned the Nitrates Directive on certain points through dispensation.</p><p>In view of this we have through expert consultations on various international environmental</p><p>authorities compiled an international comparison of environmental legislation in eight</p><p>different countries. Our focuses in this in study have been nine different regulations regarding</p><p>the protection of water from leakage, mainly of nitrogen and phosphorus from agricultural</p><p>sources in the following countries: Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, Great</p><p>Britain, Belgium and Holland.</p><p>From our results we can sum up that some of the studied countries have difficulties to live up</p><p>to the Nitrates Directive rules on the basis of the EU Commission's requirements. What this is</p><p>due to, and what we can do about it is further discussed in this report.</p>

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hh-2774
Date January 2009
CreatorsEkegren, Annie, Hartmann, Hanna
PublisherHalmstad University, School of Business and Engineering (SET), Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Högskolan i Halmstad/Sektionen för Ekonomi och Teknik (SET)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, text

Page generated in 0.0022 seconds