<p>This thesis in social anthropology is based on interviews with four hunters from the middle of Sweden. It is about how the hunters get their traditional knowledge and how important it is to grow up and live in rural areas for the knowledge and understanding of hunting. The essay is also about the difference between the hunters from rural areas and the hunters from urban areas. It also examines how the rural hunters speak about the true and real hunter.</p>

This thesis in social anthropology is based on interviews with four hunters from the middle of Sweden. It is about how the hunters get their traditional knowledge and how important it is to grow up and live in rural areas for the knowledge and understanding of hunting. The essay is also about the difference between the hunters from rural areas and the hunters from urban areas. It also examines how the rural hunters speak about the true and real hunter.

No description available.

Uppsatsens huvudsyfte har varit att analysera om upplåtelseförbudet som återfinns i 31 § RNL kan anses vara förenligt med egendoms- och diskrimineringsskyddet i RF och EKMR i förhållande till samebyarnas rätt till småviltsjakt och fiske i fjällen. För att ge en bättre kontext till huvudsyftet har uppsatsen också redogjort för renskötselrättens rättsliga grund i urminnes hävd, dess civilrättsliga karaktär och att samebyarna, genom renskötselrätten, äger exklusiv rätt till småviltsjakt- och fiske i fjällen. Uppsatsen har också belyst bakgrunden till det nuvarande upplåtelseförbudet. Resultatet visar att upplåtelseförbudet varit i princip oförändrat sedan 1886 och att samerna vid denna tidpunkt ansågs oförmögna att förfoga över upplåtelser av bland annat jakt och fiske. Analysen talar för att lagstiftarens mening i denna fråga kan antas ha påverkats av 1800-talets härskande bild av samerna som ett lägre stående folk. Det framgår av analysen att samerna som urfolk och minoritet omfattas av ett starkt rättsskydd nationellt såväl som internationellt, och att svenska staten måste tillförsäkra samernas rätt till bland annat självbestämmande och icke-diskriminerande lagstiftning. Analysen pekar mot att RNL:s reglering kan antas strida mot egendoms- och diskrimineringsskyddet enligt RF och EKMR.

This study focus on how two local news papers in the northen part of Sweden reported about the investigation of illegal hunting, called Kalixhärvan, in the years of 1983-1984. The study also adress how this newspapers presented the agents that is mentioned in the newsarticles, who played an importent part during the investigation. The study is based on the analysis of eight articles involving the investigation. The aricales is selected from march 1983 to march 1984. The analys is made using the method of critical linguistics and with the theoretical ground in theories of masculinity and stereotypes. Critical linguistics has five methodological tools which are used in the study. The results of this study showed that the news articles uses stereotypes, language and words to make the news more thrilling. The study also showed that the police goes against the given stereotype in the way that the are portrayed as criminales. The hunters are mostley portrayed as an northern-Swedish stereotype, which are a person who loves the nature, hunting, snowmobiles, weapons and lives in a macho-culture. But they are also portrayed as a criminal group of pepole, who are hunting illegaly with illegal weapones. The study also shows how the witness of the crime are threatened by both hunters and police officers.

Denna rapport behandlar arbetet med att ta fram en ny produkt med ändamålet att underlätta för jägare som jagar med hund. I ungefär tio år har så kallade GPS-pejlar använts av jägare. Hunden utrustas med ett sändarhalsband och hundföraren tar med sig en handenhet på vilken denne kan se vart hunden befinner sig. Genom en undersökning riktad mot hundförare som görs i projektets startskede klargörs dock ett behov av ett nytt sätt att bära handenheten vid jakt, någon typ av dockningsstation. Något som tillåter hundföraren att kunna utnyttja pejlens praktiska funktioner och fortfarande ha båda händer fria till att exempelvis hålla i sitt vapen eller klättra i branta sluttningar. En målsättning skapas för projektet, att ta fram ett produktkoncept vilket utgör en dockningsstation för en pejl av modellen Astro 320 från tillverkaren Garmin. Produkten skall vara tillförlitlig i fält, tillåta hundföraren att i alla lägen ha båda händer tillgängliga och inte begränsa varken rörlighet eller skytte. Utifrån den undersökning som görs skapas även en kravspecifikation vilken används som riktlinje i arbetet med dockningsstationen. I projektets slutskede genereras ett koncept bestående av tre delsystem, ett enhetsfäste vilket fäster i handenheten, ett armfäste vilket sitter som ett armband runt hundförarens underarm samt en länk vilken kopplar samman de två övriga delsystemen. Länken består av två separata delar vilka enkelt kan docka stabilt i varandra och lika enkelt tas isär och erbjuder hundföraren val av vart denne vill bära handenheten samt vilken vinkel handenheten har gentemot underarmen. Armfästet är utrustat med ett särskilt designat klickspänne vilket genom två lägen både erbjuder stabil fastspänning av dockningsstationen och snabb justeringsmöjlighet av handenhetens placering på underarmen. En fysisk funktionsprototyp tillverkas för att utföra tester på och utvärdera resultatet av projektet. Efter tester kan det konstateras att samtliga krav i kravspecifikationen uppfyllts, att projektets målsättning har nåtts och att konceptet anses ha god potential för vidareutveckling till en färdig välfungerande produkt. / This report reviews the process of designing a new product with the purpose of aiding hunters using dogs. Since approximately 10 years GPS tacking devices have been used by hunters using dogs. The dog is equipped with a transmitting collar and the hunter brings a hand held receiver unit. The hunter can keep track of the dog’s current position through the handheld units display. But through a survey targeted at hunters, which is done in the first phase of the project, a desire for a new method of carrying the unit, some sort of docking system, is made clear. A device which would allow the user to utilize the handheld unites practical features while retaining full capability to use both hands to hold their weapon or climb steep slopes. An objective for the project is formed, to design a product concept for a docking station made to fit the product Garmin Astro 320. The docking station should be reliable during hunting, allow the user to always retain the possibility of using both hands and it shouldn’t decrease neither movement nor the ability to shoot. Based on the survey a list of requirements is made which acts as guidelines during the design process. In the later phases of the project a product concept is designed consisting of three subsystems, a unit attachment which attaches to the handheld unit, an arm attachment which mounts the users forearm and a link connecting the other subsystems. The link consists of two separate parts that easily dock with each other and as easily are separated allowing the user to choose where to carry the unit and at what angle it sits on the forearm. The arm attachment is equipped with a specially designed clip buckle with two modes, offering both a stabile attachment to the arm and the possibility to quickly adjust the attachments positioning around the forearm. A physical prototype is made for testing in order to evaluate the projects results. After completed tests the results establish that all the requirements have been met, the project obtained its objective and the product concept has a lot of potential to further develop into a functioning product.

The eurasian lynx (Lynx lynx) has a wide distribution and occurs in the palearctic region. In Europe, the lynx has been persecuted and exterminated from several of its natural distribution areas and has also been subject to persecution in Sweden, where a high hunting pressure led to a reduced population that almost went extinct. Today, the Swedish lynx population has recovered but is kept down by licensed hunting, which is strictly controlled due to the lynx's protection status. However, Sweden's government has backed a proposal for reduced protection that could potentially lead to higher hunting quotas and thus threaten the lynx's future, because of predators’ vulnerability to high hunting pressures and smaller populations’ vulnerability to stochastic events such as catastrophes. The purpose of this study was to investigate the development of the Swedish lynx population and how high the risk of extinction is now, with increased hunting quotas and if catastrophes would occur both with current hunting quotas and increased hunting quotas. Based on the purpose, the questions that were answered were the following: 1) What does the population development and extinction risk look like for the Swedish lynx population in the next 100 years with current hunting quotas? 2) How do higher hunting quotas affect the Swedish lynx population development and extinction risk in the next 100 years? 3) How would catastrophes with current hunting quotas and increased hunting quotas affect the Swedish lynx population development and extinction risk in the next 100 years? The questions were answered through a population viability analysis performed in Vortex 10 where four scenarios were created. In scenario 1, the null scenario, the Swedish lynx population development and extinction risk over 100 years were investigated in relation to current hunting quotas. In scenario 2, the Swedish lynx population development and extinction risk over 100 years were investigated in relation to current hunting quotas and catastrophes. In scenario 3, the Swedish lynx population development and extinction risk over 100 years were investigated in relation to increased hunting quotas. In scenario 4, the Swedish lynx population development and extinction risk over 100 years were investigated in relation to increased hunting quotas and catastrophes. The scenarios with the largest and smallest average population size after 100 years were scenario 1 and scenario 4, respectively. The growth rate was highest and lowest for scenario 1 and scenario 4, respectively. Scenarios 2, 3 and 4 had a negative growth rate. The extinction risk for scenarios 1 and 2 was 0% and scenarios 3 and 4 had an extinction risk of 1%. To conclude, the results indicate that the current hunting quotas do not threaten the Swedish lynx population, but that catastrophes have a negative impact on population growth at current hunting quotas, and that the increased hunting quotas have a negative impact as they result in a reduced population and a negative growth rate both with and without catastrophes. / Det eurasiska lodjuret (Lynx lynx) har en vid utbredning och förekommer i den palearktiska regionen. Lodjuret har i Europa förföljts och utrotats från flera av dess naturliga utbredningsområden och även i Sverige har lodjuret varit utsatt för förföljelse där ett högt jakttryck ledde till en minskad population som nästan utrotades. Idag har den svenska lodjursstammen återhämtat sig men hålls nere genom licensjakt, som är strikt kontrollerad på grund av lodjurets skyddsstatus. Däremot har Sveriges regering ställt sig bakom ett förslag till minskat skydd som potentiellt kan leda till högre jaktkvoter och därmed hota lodjurets framtid eftersom rovdjur är sårbara för höga jakttryck, samt att mindre populationer är mer sårbara för slumpmässiga händelser såsom katastrofer. Syftet med arbetet var att undersöka den svenska lodjursstammens utveckling och utdöenderisk i nuläget, vid förhöjda jaktkvoter, samt om katastrofer skulle inträffa vid nuvarande jaktkvoter respektive förhöjda jaktkvoter. Utifrån syftet besvarades följande frågeställningar: 1) Hur ser populationsutvecklingen och utdöenderisken ut för den svenska lodjursstammen under kommande 100 år med nuvarande jaktkvoter? 2) Hur påverkar högre jaktkvoter den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk under kommande 100 år? 3) Hur skulle katastrofer vid nuvarande jaktkvoter respektive förhöjda jaktkvoter påverka den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk under kommande 100 år? Frågeställningarna besvarades genom en sårbarhetsanalys som utfördes i Vortex 10 där fyra scenarier skapades. I scenario 1, grundscenariot, undersöktes den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk över 100 år i förhållande till nuvarande jaktkvoter. I scenario 2 undersöktes den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk över 100 år i förhållande till nuvarande jaktkvoter och katastrofer. I scenario 3 undersöktes den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk över 100 år i förhållande till förhöjda jaktkvoter. I scenario 4 undersöktes den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk över 100 år i förhållande till förhöjda jaktkvoter och katastrofer. Största respektive minsta genomsnittlig populationsstorlek efter 100 år fick scenario 1 respektive scenario 4. Tillväxthastigheten var högst respektive lägst för scenario 1 respektive scenario 4. Scenario 2, 3 och 4 hade alla en negativ tillväxthastighet. Utdöenderisken för scenario 1 och 2 blev 0% och scenario 3 och 4 hade en utdöenderisk på 1%. Resultaten tyder på att de nuvarande jaktkvoterna inte hotar den svenska lodjursstammen men att katastrofer ger en negativ påverkan på populationstillväxten vid nuvarande jaktkvoter, samt att de förhöjda jaktkvoterna har en negativ påverkan då de ger en minskad population och en negativ tillväxthastighet både med och utan katastrofer.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.

No description available.