This is a case study about the effects that disasters have on social work. The case in question is the fire in Berga village, Kalmar, which took place the 12: th of October 2011. The aim of this study is to describe the ways in which Kalmar worked crime preventive towards young people before the fire and after. The study also aims to specify if, and how the disaster affected the crime preventive work with young people. In this study we define the fire like a disaster and disaster has the ability to create changes in policy. The study is based upon six interviews with respondents whom are working with young people or crime prevention and whom are interviewed in their professional capacity. The result had been analyzed using a policy typology and in terms of crime preventive efforts. The study shows that few changes has occurred due to the fire in question.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2005. / Härtill 8 uppsatser.

<p>Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen. Omfattningen hos mediers bevakning av anhöriga till omkomna och saknade var för stort och närgånget. Flodvågskatastrofen upplevdes vara av mer personlig betydelse än Estoniakatastrofen. Överlag associerades svaga känslor till nyhetsrapporteringen, negativa känslor relaterades till kvällspressen. Starka associerade känslor relaterades till låg grad av korrekthet och närgången nyhetsbevakning av anhöriga. Nyhetsrapporteringen upplevdes som omfattande och intensiv samt kännetecknades av sensationsjournalistik, fokus på enskilda individer, chock och saklighet.</p>

Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen. Omfattningen hos mediers bevakning av anhöriga till omkomna och saknade var för stort och närgånget. Flodvågskatastrofen upplevdes vara av mer personlig betydelse än Estoniakatastrofen. Överlag associerades svaga känslor till nyhetsrapporteringen, negativa känslor relaterades till kvällspressen. Starka associerade känslor relaterades till låg grad av korrekthet och närgången nyhetsbevakning av anhöriga. Nyhetsrapporteringen upplevdes som omfattande och intensiv samt kännetecknades av sensationsjournalistik, fokus på enskilda individer, chock och saklighet.

<p>Forskningen om säkerhetskulturen i organisationer domineras av kvantitativa enkätstudier med fokus på hur en god säkerhetskultur skapas. Sällan studeras vilken roll säkerhetskulturen har, vare sig den är god eller dålig, i händelseförloppet mot en fullgången katastrof. Uppsatsens syfte är tredelad. För det första, kritisera hur man traditionellt konceptualiserar begreppet säkerhetskultur, för det andra, utveckla en alternativ modell för att med hjälp av haveriutredningar öka förståelsen för säkerhetskulturens roll i samband med katastrofer, för det tredje, pröva modellen empiriskt på tre fartygskatastrofer: Express Samina, Herald of Free Enterprise och Estonia. Säkerhetskulturen betraktas som diversifierad bestående av ett antal parallella kulturer, i uppsatsen benämnda som subkulturer respektive delkulturer. Analysen visar att det inte är enskilda subkulturer eller delkulturer som hotar säkerheten, snarare en olycklig kombination av flera olika kulturer. Resultatet visar också att det är viktigt att fokusera på beteenden snarare än attityder för att retrospektivt förstå säkerhetskulturen. En allt för stark kultur kan hota säkerheten i och med att uppfattningen om verkligheten riskerar att bli förvanskad. Konflikter mellan två olika subkulturer visar sig ha en stor inverkan på säkerheten, i synnerhet om det leder till att en nödvändig professionskultur blir allt för svag.</p>

Forskningen om säkerhetskulturen i organisationer domineras av kvantitativa enkätstudier med fokus på hur en god säkerhetskultur skapas. Sällan studeras vilken roll säkerhetskulturen har, vare sig den är god eller dålig, i händelseförloppet mot en fullgången katastrof. Uppsatsens syfte är tredelad. För det första, kritisera hur man traditionellt konceptualiserar begreppet säkerhetskultur, för det andra, utveckla en alternativ modell för att med hjälp av haveriutredningar öka förståelsen för säkerhetskulturens roll i samband med katastrofer, för det tredje, pröva modellen empiriskt på tre fartygskatastrofer: Express Samina, Herald of Free Enterprise och Estonia. Säkerhetskulturen betraktas som diversifierad bestående av ett antal parallella kulturer, i uppsatsen benämnda som subkulturer respektive delkulturer. Analysen visar att det inte är enskilda subkulturer eller delkulturer som hotar säkerheten, snarare en olycklig kombination av flera olika kulturer. Resultatet visar också att det är viktigt att fokusera på beteenden snarare än attityder för att retrospektivt förstå säkerhetskulturen. En allt för stark kultur kan hota säkerheten i och med att uppfattningen om verkligheten riskerar att bli förvanskad. Konflikter mellan två olika subkulturer visar sig ha en stor inverkan på säkerheten, i synnerhet om det leder till att en nödvändig professionskultur blir allt för svag.

The purpose of this paper is to examine the image of the Titanic disaster in two Swedish newspapers reports of the disaster. By analysing various newspapers reporting of the disaster, we wish to investigate whether there are differences in reporting of gender and class in order to say something about the contemporary outlook and the prevailing social beliefs. The source material that the study is based upon comes from the Swedish newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet and their reports from the 15 April to the 30 April 1912 and the reporting from the time of the sea-hearings completion (22 May and 31 July 1912). The study finds that news reporting follows the same standards, however, are different in style of performance because of the newspapers' differing positions. The study finds that a distinction is made between the reporting of men's and women's behaviour. Whether a man followed or violated norms leads him criticized or praised in the newspapers. Women's behaviour is hailed independent if they followed the standard of what was feminine or masculine behaviour in a disaster. The study also finds that a distinction is made between passengers of the various classes in the reporting. The majority of reports concerning individuals in the First Class are in positive terms. Second Class is mentioned sparingly. Third Class passengers often stand as examples of improper behaviour. Third Class passengers are not mentioned as individuals in the reporting, in addition to the list of Swedish passengers. From the study of the newspapers reports the conclusion is that the upper social classes’ behaviour is acceptable and should be transferred to the lower social classes. The upper class will stand as a beacon for the whole community.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.

This minor field study has explored what factors cause vulnerability to community members living in informal settlements exposed to localized urban flooding. Particularly, the effects of flooding that women living in Bwaise Parish III, Kampala, Uganda have to encounter were studied. Eight weeks were spent in Kampala, Uganda for field work, which included interviews and a workshop with community members from Bwaise Parish III, interviews with scientists at Makerere University and thesis writing. Generally, small-scale disasters surface because of poor urban management. The results showed that inadequate urban planning was affecting the poor that were living on marginal lands. Bwaise Parish III had emerged on a location that was both hazardous and unhealthy. The analysis showed that poor people were limited in their options of risk limitation because of their lack of basic capabilities. Women in Bwaise Parish III were affected by flooding directly and indirectly through the loss of livelihoods and belongings and through time spent getting water out of their houses. Women were generally disproportionally affected by flooding because of their vulnerabilities such as lower socioeconomic status and responsibilities that confined them to their homes. The way forward in order to mitigate localized flooding impacts would entail reducing vulnerabilities, strengthening capabilities and developing infrastructure. / Denna Minor Field Study har undersökt vilka faktorer som orsakar sårbarheter för samhällsmedlemmar som bor i informella bosättningar som exponeras av småskaliga  översvämningar. Det som studerades var effekterna av dessa översvämningar och hur kvinnor i Bwaise Parish III i Kampala, Uganda drabbades. Åtta veckor tillbringades i Kampala för fältarbete som innehöll intervjuer och en workshop med samhällsmedlemmar från Bwaise Parish III, intervjuer med forskare vid Makerere Univeritetet samt uppsatsskrivande. Generellt sätt så brukar småskaliga katastrofer uppstå på grund av dålig stadsförvaltning. Resultaten visade att bristande stadsplanering påverkade de fattiga som levde på marginella marker och att Bwaise Parish III låg på en plats som var både farlig och ohälsosam. Analysen visade att fattiga människor var begränsade i sina möjligheter att minska sina risker på grund av att de saknade grundläggande förutsättningar. Kvinnor i Bwaise Parish III påverkades av översvämningar både direkt och indirekt genom förlusten av försörjningsmöjligheter och tillhörigheter och genom att de var tvungna att spendera tid med att få bort vatten från deras hem. I allmänhet drabbas kvinnor oproportionerligt av översvämningar på grund av deras sårbarhet såsom lägre socioekonomisk status och ansvar som begränsar dem till deras hem. Vägen framåt för att minska småskaliga översvämningar och konsekvenser skulle innebära att minska sårbarheten för samhällsmedlemmarna, öka deras förutsättningar och utveckla en fungerande infrastruktur.

Våld i nära relation är ett globalt samhällsproblem som ständigt återkommer i samhällsdebatter och inom forskning. I och med Covid-19 pandemins utbrott har flertalet länder världen över rapporterat om en snabb ökning av våld i nära relation varpå denna studie syftar till att undersöka om Sverige följer samma trend. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation under rådande Covid-19 pandemi samt hur pandemin påverkar utförandet av arbetet med våld i nära relation. Studien har ett kvalitativt angreppssätt där empirin samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från tre olika kommuner, två från barn- och ungdomsenheten respektive tre från vuxenenheter. Intervjuer har analyserats genom en kvalitativ konventionell innehållsanalys som mynnade ut i fyra olika teman. Resultatet visar att nya riktlinjer relaterade till Covid-19 pandemin inneburit stora förändringar i socialsekreterarnas arbetssätt i form av minskning av fysiska möten och ökat hemarbete vilket medfört begränsningar i klientkontakter. Studien kan dock inte fastslå något samband mellan ökat våld i nära relation och pandemin. Vi diskuterar bakomliggande orsaker till varför Sverige sticker ut jämfört med många andra länder. Flertalet forskare menar att lockdowns bidrar till betydande negativa effekter vad gäller sociala och ekonomiska aspekter. Enligt vanmaktsteori kan sådan påverkan bidra till ett ökat våld pågrund av avsaknad av kontroll. Ytterligare möjliga förklaringar är att våldet ännu inte blivit synligt då pandemin fortfarande är pågående samt att ökningar som skett under Covid-19 pandemin tillskrivs andra orsaker. Slutsatsen i studien är att Covid-19 pandemin inneburit begränsningar för socialsekreterares arbete med våld i nära relation samt att en påverkan av våld i nära relation på grund av Covid-19 pandemin inte går att fastslå i dagsläget.