Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Examensarbetet handlar om samerna i Sverige och deras jakt- respektive fångstmetoder samt synen på björnen som andligt djur, vi har jämfört detta med andra arktiska urfolk på samma latitud som samerna. Vi har tittat på hur fördelningen av bytet sett ut mellan och inom grupper/familjer, alltså hur reciprociteten ser ut samt jämfört likheter och skillnader mellan de olika kategorierna och urfolk. Jämfört ritualer samt ceremonier mellan dessa urfolk och på vilket vis de skiljer sig åt. Syftet med detta examensarbete i samiska studier har varit att jämföra samerna i Sverige och andra urfolk på samma latitud när det gäller deras jakt- och fångstkultur ur ett reciprocitetssynsätt. Vi har försökt att begränsa oss i undersökningstexten när det gäller björnen, men det har varit svårt. Metoder som vi har använt oss av i examensarbetet är litteraturstudier, arkivstudier, artikelsök, en informant, samt egna erfarenheter, observationer och traditionell kunskap.  När vi har jämfört olika arktiska urfolk i detta examensarbete har det framkommit många likheter och skillnader när det gäller björnjakt, björnbegravning och björnceremonier bland urfolken. Fångstmetoder på smådjur, fisk och fågel uppvisar även likheter, de har fiskat med egengjorda benkrokar, använt flatstensfällor och använt snaror vid fågelfångst. Generationsöverföring av traditionell kunskap har förekommit och förekommer än idag bland urfolken.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2006.

Klimatförändringar är ett högst aktuellt ämne i dagens samhälle. Människans påverkan är ett generellt accepterat faktum bland forskare och enligt Förenta Nationernas klimatpanel, IPCC, sker förändringarna i högre hastighet i Arktis. Lufttemperaturerna har fördubblats på två decennier jämfört med det globala genomsnittet och vissa forskare tror att det detta beror på albedoeffekten. Smältande is öppnar upp mörka havsytor och absorberar därmed mer energi som värmer upp vattnet. Naturen är av hög betydelse för många urbefolkningar och 350 miljoner förväntas uppleva tidiga och svåra effekter av klimatförändringarna. Urfolk bor ofta i klimathotade områden med sårbara ekosystem. Denna studie syftar till att undersöka klimatförändringarnas påverkan på Arktis och dess urfolk. Samerna i de arktiska delarna av Sverige, Norge och Finland och inuiterna i den arktiska delen av Kanada utforskas genom en innehållsanalys. Studien kommer förhålla sig till nyhetskällor och vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2016–2020, samt Sametingets klimatanpassningsrapport. Resultatet av studien visade att det har skett en temperaturökning i Arktis och väderförhållandena har blivit mer oförutsägbara. På grund av urfolkens starka koppling till naturen är de satta i en särskilt utsatt position. Denna studie markerar den sårbarhet och brist på anpassningsförmåga samer och inuiter har vilket har stor effekt på urfolkens ekonomiska möjligheter och försörjningsmöjligheter.

The purpose ofthis study is to examine how Sweden and Denmark explain their colonial experience in textbooks. A comparison will be made between Sweden’s colonization of Sápmi and treatment of Samer, and Denmark’s colonization of Greenland and treatment of Innuits. To conduct this study a comparative method was utilized, as well as hermeneutic theory which was used to try to understand how the countries explain their colonial experience. The theory applied for this topic was selective traditions in a textbook perspective. The results show that Sweden tones down their colonial experience, and the textbooks differ a lot in (if) and (how) they mention Sweden’s experience. The colonization of Sápmi is toned down as well as the treatment of Samer in books written before the new curriculum. The textbooks written after the new curriculum present a less toned down version of Sweden ́s treatment of Samer. This change is due to changes in society, as Samer have gained a lot more rights in Swedish society, which can be seen in Swedish textbooks. Denmark does not hide their colonial experiences, and the books also have more consensus in their description of Denmark’s colonial experience. The books before the new curriculum describe Denmark’s colonial experience as proof of the greatness of Denmark’s past. The books after the new curriculum describe Denmark’s colonial experience in the perspective of slave trade. Slave trade was one of the 29 canon points that entered the Danish curriculum, which could have influenced the Danish textbooks. Denmark’s textbooks often describe Denmark as a “good” colonial country, and the textbooks do not describe the treatment of Innuits, which could be explained by that, Denmark’s treatment of Innuits does not match with Denmark’s national image.