Den här studien undersöker kontinuiteten, vitaliteten, exponeringen och möjliga naturvårdsåtgärder i Solnas ekmiljöer. Enligt det 16:e miljökvalitetsmålet "ett rikt växt och djurliv" ska den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Gamla ekar har visat sig hysa en hög biologisk mångfald, men tyvärr minskar estånden av jätteträd kontinuerligt i Sverige samtidigt som föryngringen går långsamt eller i värsta fall helt avstannat. Åsikterna om jätteekarnas minskning verkar enstämmiga och bero på kontinuitetsglapp, upphörd hävd, igenväxning, plantering av gran på gamla odlingsmarker, brist på skötsel och ny bebyggelse i urbana miljöer. Kontinuiteten studerades genom att undersöka fördelningen mellan värdefulla ekar och ekefterträdare i hela Solnaområdet samt i fyra bestämda ektrakter. Kriteriet för god kontinuitet var 15 % värdefulla ekar och 85 % ekefterträdare. För att bedöma ekarnas vitalitet studerades andelen permanent döda grenar i trädkronan och för att bedöma ekarnas exponering struderades hur stor andel av trädkronan som täcktes av omgivande trädkronor. I varken hela Solnaområdet eller i trakterna observerades god ekkontinuitet. I hela Solnaområdet mår ekefterträdarna procentuellt sett sämre i samtliga vitalitetsklasser jämfört med de värefulla ekarna. För ekarnas exponeringstillstånd över hela Solnaområdet hade ekefterträdarna samma procentuella fördelning som de värdefulla ekarna när det gällde halvöppen exponering, men utöver det var ekefterträdarna jämförelsevis sämre exponerade. En viktig naturvårdsåtgärd för ekefterträdarna är att öka deras exponering, vilket kan göras med hjälp av frihuggning, slåtterhävd eller beteshävd.

No description available.

No description available.

Den större vattensalamandern är den största salamandern i Skandinavien. I södra Sverige är den knuten till det gamla kulturlandskapet med lövskogar, öppna ytor och små dammar som den kan leka i. Idag har detta landskapet krympt och den större vattensalamandern hotas av bland annat habitatförstörelse och igenväxning. På Näsby fält utanför Kristianstad, där man redan 1972 kunde konstatera att arten fanns, gjordes 2003 en inventering av större vattensalamander. Våren 2014 gjordes en återinventering för att ta reda på hur populationenser ut idag. Resultatet visade en negativ trend som kan bero på att vattennivån under de senaste åren har sjunkit i vissa av dammarna. Under inventeringen fångades totalt 47 större vattensalamandrar. För att ta reda på när och hur de inventerade dammarna har bildats studerades kartor och annat källmaterial för att se hur området förändrats sedan 1800-talet. De flesta dammarna är grävda av människor för olika sorters bruk under en period som sträcker sig ända tillbaks till 1700-talet.

<p>Under det senaste årtiondet har 97 % av den totala folkökningen tillkommit inom fem kilometer från kusten, främst kring storstadsregionerna. Tyresö kommun är en av Stockholms förorter. Kommunen har under åren köpt loss tomter i ett kustnära område vid Tyresö strand. Ekologigruppen ab har på uppdrag av kommunen gjort bedömningar av områdets naturvärden såväl som rekreativa värden. Bedömningarna är tänkta att kunna vila som beslutsunderlag för planering såväl som byggnationer i området. Utgångspunkter för uppsatsen är teorier, principer/begrepp och riktlinjer från främst bevarandeekologi, men även fysisk planering. Syftet med uppsatsen är att belysa konsekvenser som bebyggelse kan medföra på naturmiljön samt att utefter den förvärvade kännedomen ge rekommendationer för framtida byggnationer. Rekommendationerna fokuseras på områden som uppmärksammats som särskilt värdefulla/känsliga. De skyddsvärda naturmiljöer som identifierats är främst eklundarna och andra ädellövträd samt de grunda mjukbottnarna. Dessa miljöer kan skyddas och stärkas genom en god planering som bidrar till områdena begränsas intrång samt att man strävar efter att bevara en sammanhängande grönstruktur. De grunda bottnarna kan delvis skyddas genom en omlokalisering av planområdets befintliga båtklubb. Även de rekreativa värdena skulle stärkas genom båtklubbens flytt genom att vattenkontakten för allmänheten förbättras. Vattenkontakten och promenadmöjligheterna skulle även kunna stärkas av gångbryggor längs strandlinjen.</p> / <p>Over the past decade in Sweden, 97 % of total population growth has occurred within five kilometres of the coast, primarily round the urbanized regions. The municipality of Tyresö is a suburb of Stockholm and has, purchased land in a coastal region in Tyresö strand. Ekologigruppen ab was commissioned by the municipality to carry out an evaluation of the environmental and recreational values of the area. The evaluations are intended to form a basis for future planning and construction work. This essay is based on theories, principles/concepts/guidelines from the field of conservation-ecology and physical planning. The aim of the essay is to shed light on the consequenses that construction and development can entail for the environment and to make recommendations for future development on the basis on knowledge acquried. The recommendations will mainly focus on those areas which have been designated as being particularly valuable/sensitive. Such areas are primarily the oak-groves and other valuable deciduous trees as well as shallow water with soft bottom sea-beds. These environments can be protected and strengthened by appropriate planning which can help limit encroachment as well as promote efforts to preserve a coherent green-structure.The shallow sea-beds may be partly protected by relocating the areas boat club. Relocating the boat club would also enhance recreational values since it would provide the public with improved access to the water. Bridges along the shoreline would further enhance water-access and provide greater opportunities for walking.</p>

<p>I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.</p><p>Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex. vad gäller besökarstudier och hur djurlivet påverkas. Den forskning som bedrivits och den litteratur som finns tillgänglig härstammar huvudsakligen från Nordamerika och saknas i stor utsträckning från svensk sida. När det gäller den faktiska förvaltningen, av såväl naturreservat som nationalparker, så är denna likartad och bygger huvudsakligen på en kombination av en grundläggande direkt styrning genom föreskrifter och mera allmänna indirekta metoder, i form av bland annat information och anlagda leder, vilka ofta syftar till att kanalisera och koncentrera besökarna. Skötselplanerna fyller i stort sin grundläggande funktion men är idag något eftersatta och i behov av en revidering där åtgärder som rör friluftslivet och dess påverkan ges större utrymme och där man så långt som möjligt söker använda sig av nyare kunskap inom området. En något förändrad attityd till naturvård och friluftsliv kan dock skönjas och planer för framtida åtgärder håller för närvarande på att utvecklas.</p>

<p>The Convention on Biological Diversity (CBD) promotes the Ecosystem Approach (EA). In this thesis it is analyzed how the EA approach could be applied to regional management of coastal areas in Sweden. The aim of this report is to compare management for preserving biodiversity on a landscape level in two regional coastal areas in Uppsala and Västra Götaland respectively. In Uppsala, one of the plans consists of a previous nature reserve and in Västra Götaland, a Regional landscape strategy has been established. The ecosystem approach is used as a theoretical framework in this thesis. More precisely, five EA operational guidelines have been used as analytical tools in the comparative approach adopted.</p><p>The results show that the Västra Götaland Regional landscape strategy has been most consistent with the EA framework, since it fulfills three of the five operational guidelines while Gårdsskärskusten only accomplish two of the criteria. The social aspects are more central in the landscape strategy than in Gårdskärskusten, which is the main difference between the two plans. One area of inadequacy detected in the landscape strategy was the few identified aspects on maintenance of landscape connectivity features. The Regional landscape strategy could, if established in every county in Sweden, be a way to prevent the loss of biodiversity. However the plan needs to be supported by actions where preservation and utilization are integrated in an economic context. By considering nature protection as a development opportunity in strategic planning rather than as only a cost, important steps towards a sustainable future can be taken.</p> / <p>För att implementera målsättningarna i FN:s Konvention om Biologisk Mångfald har en ekosystemansats (EA) antagits och en viktig ekosystemtyp i Sverige där EA kan appliceras är kuster. Syftet med examensarbetet är att, med ekosystemansatsen som analysverktyg, studera hur och varför två planer för att bevara biologisk mångfald på landskapsnivå i två regionala kustområden i Uppsala län respektive Västra Götalands län skiljer sig åt. Planen består i Uppsala län av ett tilltänkt naturreservat och i Västra Götalands län av en Regional landskapsstrategi. Uppsatsens teoretiska förankring sker i ekosystemansatsen, med fokus på dess fem vägledande punkter och metodvalet är en jämförande design. Inom ramen för den jämförande designen har sedan en innehållsanalys samt kompletterande semistrukturerade intervjuer utförts.</p><p>Resultatet visar att den Regionala landskapsstrategin i dagsläget är mer i linje med ekosystemansatsen, eftersom den uppfyller tre av fem vägledande punkter medan processen med Gårdsskärskusten enbart uppfyller två av fem vägledande punkter. I landskapsstrategin är sociala aspekter centrala och det är en förklaring till varför de olika planerna skiljer sig åt. Intressant är dock att betoningen på aktörsinvolvering verkar leda till att vissa ekologiska grundprinciper som konnektivitet i landskapet tonas ned, vilka är framträdande i processen med Gårdskärskusten. Regionala landskapsstrategier kan enligt min mening innebära ett stort steg mot att hindra förlusten av biologisk mångfald i Sverige om de uppförs i varje län. Inom landskapsstrategierna är det vidare essentiellt att skyddade områden, som exempelvis Gårdsskärskusten, också inkorporerar ett landskapsstrategitänk och i många fall innebär det att skötselåtgärder fortsätter att utföras. Svårigheten kan dock vara hur finansieringen av skötseln skall ske men där finns alternativa inkomstmöjligheter, från exempelvis naturturism och stresshantering på företag, som behöver utvecklas ytterligare.</p>

Under det senaste årtiondet har 97 % av den totala folkökningen tillkommit inom fem kilometer från kusten, främst kring storstadsregionerna. Tyresö kommun är en av Stockholms förorter. Kommunen har under åren köpt loss tomter i ett kustnära område vid Tyresö strand. Ekologigruppen ab har på uppdrag av kommunen gjort bedömningar av områdets naturvärden såväl som rekreativa värden. Bedömningarna är tänkta att kunna vila som beslutsunderlag för planering såväl som byggnationer i området. Utgångspunkter för uppsatsen är teorier, principer/begrepp och riktlinjer från främst bevarandeekologi, men även fysisk planering. Syftet med uppsatsen är att belysa konsekvenser som bebyggelse kan medföra på naturmiljön samt att utefter den förvärvade kännedomen ge rekommendationer för framtida byggnationer. Rekommendationerna fokuseras på områden som uppmärksammats som särskilt värdefulla/känsliga. De skyddsvärda naturmiljöer som identifierats är främst eklundarna och andra ädellövträd samt de grunda mjukbottnarna. Dessa miljöer kan skyddas och stärkas genom en god planering som bidrar till områdena begränsas intrång samt att man strävar efter att bevara en sammanhängande grönstruktur. De grunda bottnarna kan delvis skyddas genom en omlokalisering av planområdets befintliga båtklubb. Även de rekreativa värdena skulle stärkas genom båtklubbens flytt genom att vattenkontakten för allmänheten förbättras. Vattenkontakten och promenadmöjligheterna skulle även kunna stärkas av gångbryggor längs strandlinjen. / Over the past decade in Sweden, 97 % of total population growth has occurred within five kilometres of the coast, primarily round the urbanized regions. The municipality of Tyresö is a suburb of Stockholm and has, purchased land in a coastal region in Tyresö strand. Ekologigruppen ab was commissioned by the municipality to carry out an evaluation of the environmental and recreational values of the area. The evaluations are intended to form a basis for future planning and construction work. This essay is based on theories, principles/concepts/guidelines from the field of conservation-ecology and physical planning. The aim of the essay is to shed light on the consequenses that construction and development can entail for the environment and to make recommendations for future development on the basis on knowledge acquried. The recommendations will mainly focus on those areas which have been designated as being particularly valuable/sensitive. Such areas are primarily the oak-groves and other valuable deciduous trees as well as shallow water with soft bottom sea-beds. These environments can be protected and strengthened by appropriate planning which can help limit encroachment as well as promote efforts to preserve a coherent green-structure.The shallow sea-beds may be partly protected by relocating the areas boat club. Relocating the boat club would also enhance recreational values since it would provide the public with improved access to the water. Bridges along the shoreline would further enhance water-access and provide greater opportunities for walking.

I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd. Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex. vad gäller besökarstudier och hur djurlivet påverkas. Den forskning som bedrivits och den litteratur som finns tillgänglig härstammar huvudsakligen från Nordamerika och saknas i stor utsträckning från svensk sida. När det gäller den faktiska förvaltningen, av såväl naturreservat som nationalparker, så är denna likartad och bygger huvudsakligen på en kombination av en grundläggande direkt styrning genom föreskrifter och mera allmänna indirekta metoder, i form av bland annat information och anlagda leder, vilka ofta syftar till att kanalisera och koncentrera besökarna. Skötselplanerna fyller i stort sin grundläggande funktion men är idag något eftersatta och i behov av en revidering där åtgärder som rör friluftslivet och dess påverkan ges större utrymme och där man så långt som möjligt söker använda sig av nyare kunskap inom området. En något förändrad attityd till naturvård och friluftsliv kan dock skönjas och planer för framtida åtgärder håller för närvarande på att utvecklas.

The Convention on Biological Diversity (CBD) promotes the Ecosystem Approach (EA). In this thesis it is analyzed how the EA approach could be applied to regional management of coastal areas in Sweden. The aim of this report is to compare management for preserving biodiversity on a landscape level in two regional coastal areas in Uppsala and Västra Götaland respectively. In Uppsala, one of the plans consists of a previous nature reserve and in Västra Götaland, a Regional landscape strategy has been established. The ecosystem approach is used as a theoretical framework in this thesis. More precisely, five EA operational guidelines have been used as analytical tools in the comparative approach adopted. The results show that the Västra Götaland Regional landscape strategy has been most consistent with the EA framework, since it fulfills three of the five operational guidelines while Gårdsskärskusten only accomplish two of the criteria. The social aspects are more central in the landscape strategy than in Gårdskärskusten, which is the main difference between the two plans. One area of inadequacy detected in the landscape strategy was the few identified aspects on maintenance of landscape connectivity features. The Regional landscape strategy could, if established in every county in Sweden, be a way to prevent the loss of biodiversity. However the plan needs to be supported by actions where preservation and utilization are integrated in an economic context. By considering nature protection as a development opportunity in strategic planning rather than as only a cost, important steps towards a sustainable future can be taken. / För att implementera målsättningarna i FN:s Konvention om Biologisk Mångfald har en ekosystemansats (EA) antagits och en viktig ekosystemtyp i Sverige där EA kan appliceras är kuster. Syftet med examensarbetet är att, med ekosystemansatsen som analysverktyg, studera hur och varför två planer för att bevara biologisk mångfald på landskapsnivå i två regionala kustområden i Uppsala län respektive Västra Götalands län skiljer sig åt. Planen består i Uppsala län av ett tilltänkt naturreservat och i Västra Götalands län av en Regional landskapsstrategi. Uppsatsens teoretiska förankring sker i ekosystemansatsen, med fokus på dess fem vägledande punkter och metodvalet är en jämförande design. Inom ramen för den jämförande designen har sedan en innehållsanalys samt kompletterande semistrukturerade intervjuer utförts. Resultatet visar att den Regionala landskapsstrategin i dagsläget är mer i linje med ekosystemansatsen, eftersom den uppfyller tre av fem vägledande punkter medan processen med Gårdsskärskusten enbart uppfyller två av fem vägledande punkter. I landskapsstrategin är sociala aspekter centrala och det är en förklaring till varför de olika planerna skiljer sig åt. Intressant är dock att betoningen på aktörsinvolvering verkar leda till att vissa ekologiska grundprinciper som konnektivitet i landskapet tonas ned, vilka är framträdande i processen med Gårdskärskusten. Regionala landskapsstrategier kan enligt min mening innebära ett stort steg mot att hindra förlusten av biologisk mångfald i Sverige om de uppförs i varje län. Inom landskapsstrategierna är det vidare essentiellt att skyddade områden, som exempelvis Gårdsskärskusten, också inkorporerar ett landskapsstrategitänk och i många fall innebär det att skötselåtgärder fortsätter att utföras. Svårigheten kan dock vara hur finansieringen av skötseln skall ske men där finns alternativa inkomstmöjligheter, från exempelvis naturturism och stresshantering på företag, som behöver utvecklas ytterligare.