<p>Tourism has come to play a big role in terms of development in sparsely populated areas in the Swedish countryside. Corporations and municipalities often want to use special and exclusive environments as resources in their marketing. At the same time these environments have to be conserved and protected in a long-term perspective to remain attractive for both humans and ecological species. The study is based on the controversy between preservation and the use of nature conserves. To get an inside perspective of nature conservation, eight persons within the subject area from the regions of Härjedalen and Torsby have been interviewed. Further more authorities positions in matters of preserved areas use in tourism is presented. The study also presents the chosen municipalities and tourism entrepreneurs view on preserved environments and addresses areas that are often related to conflicts between different interests. To show if the stakeholders in the study have a long-term perspective towards local development, questions regarding possible climate change were included.</p>

Tourism has come to play a big role in terms of development in sparsely populated areas in the Swedish countryside. Corporations and municipalities often want to use special and exclusive environments as resources in their marketing. At the same time these environments have to be conserved and protected in a long-term perspective to remain attractive for both humans and ecological species. The study is based on the controversy between preservation and the use of nature conserves. To get an inside perspective of nature conservation, eight persons within the subject area from the regions of Härjedalen and Torsby have been interviewed. Further more authorities positions in matters of preserved areas use in tourism is presented. The study also presents the chosen municipalities and tourism entrepreneurs view on preserved environments and addresses areas that are often related to conflicts between different interests. To show if the stakeholders in the study have a long-term perspective towards local development, questions regarding possible climate change were included.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

No description available.

This review summarizes what is known about the Swedish nature conservancy model with voluntary set-asides in the forest industry through mapping out how much forest that already has been set-aside, which quality the set-asides inherent and how long the set-asides are planned to be conserved. To optimize the contribution to formally protected forests the review gives examples of ways forward and how the set-asides can be managed to recreate missing habitats in formally protected forests. The articles in this review cover the model itself, its driving forces, the actors’ opinions about the model or applied management in voluntary set-asides. Results shows that voluntary set-asides is an important complement to formally protected forests to stop the loss of biodiversity. This is because they select different habitats than what is already protected, they also select a larger area of productive forestland than formal protection which is crucial if Sweden should be able to reach the national environmental goals. At the same time, because it’s voluntarily, it’s complicated to follow-up, guarantee and map out the quality, duration and exact distribution of the set-asides. The most important advantage with voluntary set-asides is that it’s a conservancy model which is welcomed by the forest owners’ and companies themselves and if it’s optimized it could help to create a diverse and dynamic network of protected forest that can be customized to where it’s needed the most. With customized management, the set asides should in first place aim to restore and protect deciduous forests in southern Sweden.

Drygt 15 procent av Sveriges landyta består av natur som på något sätt är skyddad. Över hälften av den skyddade naturen finns i de tre nordvästligaste länen, vilka dessutom är en del av Sápmi – den geografiska hemvisten för Nordens enda urfolk, samerna. I de flesta fall är samer undantagna naturreservatsföreskrifter, men undantagen gäller enbart för renskötande samer. Syftet med detta arbete har dels varit att undersöka hur lokalmedier representerar och gestaltar samer i nyhetsrapportering som rör naturskydd, dels att undersöka om och hur medier bidrar till att reproducera interna och externa maktstrukturer. Det teoretiska ramverket har grundat sig i lingvistiska och diskursiva teorier såsom gestaltningsteori och kritisk diskursteori. För att ytterligare undersöka de komplicerade maktförhållandena har Gayatri Chakravorty Spivaks teori om subalternisering implementerats. Arbetet är tvådelat; genom kvantitativ innehållsanalys kartlades representation och gestaltning, genom kritisk diskursanalys undersöktes om och hur maktstrukturer reproduceras i texterna. Det undersökta materialet har utgjorts av artiklar från sju lokaltidningar i Norrbotten, Västerbotten och Jämtlands län. Undersökningen har visat att icke-renskötande samer sällan förekommer i lokalmediers rapportering om naturskydd, men även att den gruppen har en syn på naturskydd som avviker från renskötande samers. Resultatet har dessutom visat på en avvikande stor förekomst av normativ gestaltning. I analysen framkom det att medier bidrar till att reproducera maktstrukturer mellan olika samiska grupper, men även mellan samer och staten. Tidigare forskning har visat på att medierapportering om samer stereotypiserar och essentialiserar, det har även resultatet av denna undersökning visat. Med bakgrund i Spivaks teoribildning konstaterades dessutom att interna maktstrukturer bidrar till ett osynliggörande och en särskild form av subaltern röstlöshet.

Studiens syfte var att utifrån de privata skogsägarnas individuella relation till skogen analysera skogsägarnas vilja att delta i markbyten. Utifrån denna kunskap syftar studien till att bedöma om markbyten har förutsättningar att vara ett effektivt verktyg för att främja biologisk mångfald i skogen. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med privata skogsägare genomfördes. Studiens resultat klargör att många skogsägare är negativt inställda till markbyten och motiverar det med en stark emotionell anknytning till skogen. Vissa skogsägare är däremot försiktigt positiva med motivet att de vill fortsätta bedriva ett aktivt skogsbruk eller att de vill skydda skogen från exploatering. Det har inte varit möjligt att på en gruppnivå på ett entydigt sätt koppla ihop skogsägarnas syn på markbyten utifrån deras syn på skogsägandets innebörd, relationen till skogen eller syften och målsättningar med skogen. Det beror på det privata skogsägandet består av en komplex blandning av många olika faktorer, där varje enskild skogsägare har en individuell kontext för sitt beslutsfattande.

Fallstudiens syfte är att belysa problematiken med målkonflikter där Kulturmiljölagen utmanas av andra lagstiftningar. Med utgångspunkt i fallet Östigården, samt några andra ärenden där olika typer av målkonflikter uppstått, undersöks hur en målkonflikt kan uppstå, vad en sådan kan bestå av samt vilka konsekvenserna kan bli. Teoretisk utgångspunkt för analys av resultatet har inspirerats från The Halland Model  där avhandlingens författare kommer fram till att samverkan i förhandling - ”The trading zone”  - där parterna är lyhörda för vad motståndaren vill och anpassar sig därefter för att hitta en gemensam inriktning, ger större möjlighet att få sina respektive intressen tillgodosedda. Arkivstudier, ärendegranskning, litteraturstudier samt en besiktning av Östigården ligger till grund för studien. E-postintervjuer har genomförts med Kulturmiljöenheten och Natur- och viltenheten på Länsstyrelsen Gävleborg. I fallet Östigården har betydande kulturvärden gått förlorade på grund av en ickehantering av problematiken med fladdermusskador under lång tid. Skadeorsak utreddes inte och åtgärder uteblev vid upptäckt av skadorna på 1990-talet. Samverkan med Natur- och viltenheten kom till stånd först 2015 då en gemensam tillsyn gjordes. I maj 2016 ansöktes om dispens från Artskyddsförordningen för att få stänga ute de fridlysta fladdermössen. Konsekvenserna för byggnaden har blivit ansenliga både ur kulturhistorisk och ekonomisk synvinkel, medan fladdermössen hittills inte lidit någon skada såvitt känt. Studien visar att samverkan över sektorsgränserna i ett tidigt skede i processen är eftersträvansvärt och kanske till och med nödvändigt. För att uppnå detta och säkerställa viktiga värden kan det behövas förtydliganden i ärendehanteringen såsom givna procedurer med ändamålsenliga och signifikanta checklistor. / The main aim of the casestudy is to illustrate the problematic of conflict of goals between legislations in cultural heritage and other laws. Based on the Östigården case, and a few other cases where conflict of goals of different kinds has occurred, are the developement and the contents of a conflict of goals investigated, and the consequences that may follow are looked in to. Theoretical basis for analysis of the results has been inspired from The Halland model where the author of the thesis concludes that collaboration in negotiation - "The trading zone" - where the parties are attentive to what the opponent wants and adapt to it, to find a common focus, provides greater opportunity to get their interests met. The study is based on archive studies, case review, literature studies and an inspection of Östigården. E-mail interviews has been conducted with the Cultural Heritage unit and Nature and wildlife unit at the County Administrative Board of Gävleborg. Considerable cultural values have been lost in the Östigården case, due to problems with damages, caused by protected bats, being ignored for a long period of time. Cause of damages were not properly investigated at the time of discovery in the 1990s. No moves for collaboration with Nature and wildlife unit occurred until 2015 as a joint inspection were carried out. In May 2016 application was sent for exemption from Artskyddsförordningen (spieces protection law) to be able to shut the bats out from the building. The consequences for the building has been substantial, from a cultural heritage as well as an economic point of view, while the bats have not suffered any damage that is known of. The study indicates that collaboration across sectors at an early stage in the process is desirable and possibly even necessary. To achieve this and ensure important values, clarification in case management such as procedures with appropriate and significant checklists may be required.

<p>I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.</p><p>Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex. vad gäller besökarstudier och hur djurlivet påverkas. Den forskning som bedrivits och den litteratur som finns tillgänglig härstammar huvudsakligen från Nordamerika och saknas i stor utsträckning från svensk sida. När det gäller den faktiska förvaltningen, av såväl naturreservat som nationalparker, så är denna likartad och bygger huvudsakligen på en kombination av en grundläggande direkt styrning genom föreskrifter och mera allmänna indirekta metoder, i form av bland annat information och anlagda leder, vilka ofta syftar till att kanalisera och koncentrera besökarna. Skötselplanerna fyller i stort sin grundläggande funktion men är idag något eftersatta och i behov av en revidering där åtgärder som rör friluftslivet och dess påverkan ges större utrymme och där man så långt som möjligt söker använda sig av nyare kunskap inom området. En något förändrad attityd till naturvård och friluftsliv kan dock skönjas och planer för framtida åtgärder håller för närvarande på att utvecklas.</p>