Drygt 15 procent av Sveriges landyta består av natur som på något sätt är skyddad. Över hälften av den skyddade naturen finns i de tre nordvästligaste länen, vilka dessutom är en del av Sápmi – den geografiska hemvisten för Nordens enda urfolk, samerna. I de flesta fall är samer undantagna naturreservatsföreskrifter, men undantagen gäller enbart för renskötande samer. Syftet med detta arbete har dels varit att undersöka hur lokalmedier representerar och gestaltar samer i nyhetsrapportering som rör naturskydd, dels att undersöka om och hur medier bidrar till att reproducera interna och externa maktstrukturer. Det teoretiska ramverket har grundat sig i lingvistiska och diskursiva teorier såsom gestaltningsteori och kritisk diskursteori. För att ytterligare undersöka de komplicerade maktförhållandena har Gayatri Chakravorty Spivaks teori om subalternisering implementerats. Arbetet är tvådelat; genom kvantitativ innehållsanalys kartlades representation och gestaltning, genom kritisk diskursanalys undersöktes om och hur maktstrukturer reproduceras i texterna. Det undersökta materialet har utgjorts av artiklar från sju lokaltidningar i Norrbotten, Västerbotten och Jämtlands län. Undersökningen har visat att icke-renskötande samer sällan förekommer i lokalmediers rapportering om naturskydd, men även att den gruppen har en syn på naturskydd som avviker från renskötande samers. Resultatet har dessutom visat på en avvikande stor förekomst av normativ gestaltning. I analysen framkom det att medier bidrar till att reproducera maktstrukturer mellan olika samiska grupper, men även mellan samer och staten. Tidigare forskning har visat på att medierapportering om samer stereotypiserar och essentialiserar, det har även resultatet av denna undersökning visat. Med bakgrund i Spivaks teoribildning konstaterades dessutom att interna maktstrukturer bidrar till ett osynliggörande och en särskild form av subaltern röstlöshet.

Den här uppsatsen undersöker de identifikationer som erbjuds av tidskriften Hemslöjden (från 2011 Hemslöjd). Som källmaterial används alla ledartexter samt, som komplettering, framsidor under dess utgivning under åren 1933–2020. Undersökningen sker mot ett bakgrundsantagande om att hemslöjdsrörelsen har och har haft en stor påverkan på vad som ses som slöjd och vem som ses som slöjdare, vilket i sin tur kan påverka identifikationer mellan elever och slöjd i grundskolan. Resultatet visar att tidskriftens första tre decennier är betydligt mindre präglade av nationalism än vad man kan förvänta sig utifrån tidigare forskning, men att anknytning tilll andskap är viktig under hela utgivningen. Först från 1960-talet och kommande tre årtionden syns en tydlig retorik om nationell identitet och kulturarv. Detta kan framförallt kopplas till en argumentation om att hemslöjdsrörelsen då går dåligt ekonomiskt och behöver stöd från samhället. En intern identitetskonflikt som källmaterialet verkar kämpa med handlar om att hemslöjdsrörelsen vill vara folklig men inte upplever sig lyckas med det. Från och med 1990-talet flyttas myndigheten Nämnden för Hemslöjdsfrågor från industridepartementet till kulturdepartementet och samtidigt får hemslöjdsrörelsen en ny roll som kulturinstitution, från att tidigare i första hand ha varit en sysselsättningspolitisk verksamhet. Under denna sista tredjedel av utgivningsperioden skiftar också fokus från slöjden till slöjdaren. När det inte längre främst handlar om att marknadsföra produkterna, får slöjden som livsstilsaktivitet en mer framskjuten plats. Undersökningen visar vidare att tidskriften kommunicerar en romantisering av naturen som allra tydligast tar sig uttryck i utsagor om naturmaterial, men som efter millennieskiftet paras ihop med en retorik om miljö och hållbarhet som under denna period blir en dominant del av diskursen. Sammantaget visar undersökningen att det finns en förändring över tid med två tydliga milstolpar, en i början av 1960-talet och en under 1990-talet. De tre perioder som utgivningen därmed kan delas in i gestaltas på sidorna 81-82 i uppsatsen i form av tre olika personas baserade på varje periods mest typiska identifikationer. / <p>Godkänt datum 2021-08-29</p>