Hunting for marine mammals, mainly the seal species found in the Baltic Sea has long been on Gotland. Much research has been done on how and when seals have been hunted, mainly in the cave Stora Förvar on Stora Karlsö off the west coast of Gotland and on Ajvide. Hunting for porpoises has also occurred, the only whale species that live in the Baltic sea, but not to the same extent as hunting for seals in the Baltic Sea. This master thesis aims to gain a deeper understanding of the relationship between animals and humans by studying the hunting of marine mammals in the Baltic sea from a long-term perspective. The questions for this thesis is to understand how hunting methods have changed, evolved and the economic purpose of hunting marine mammals. For this thesis, six case-studies have been chosen to enable discussion about the hunting in more depth. These six case-studies are from different places and time periods on the island of Gotland were bones from seals and whales have been deposited. The result shows that four seal species and one whale species were hunted during different time periods on the island of Gotland and these were the harp seal, ringed seal, harbour seal, grey seal and the porpoise. These mammals have been an important source for food especially during the stone age but also throughout the later time periods.

Klimatförändringarna har en stor påverkan på de arktiska valarna grönlandsval (Balaena mysticetus), vitval (Delphinapterus leucas) och narval (Monodon monoceros), mer än vad som tros vid en första tanke. I dagsläget får dessa valar utstå stora utmaningar som troligenkan komma att förvärras i framtiden om inte isens smältande kan bromsas. En del av utmaningarna innebär att valarna måste genomgå stora förändringar för att överleva, vilket innebär att deras förmåga att anpassa sig spelar en stor roll. Människans jakt på valen har alltid varit ett stort problem för de arktiska valarna, tack vare restriktioner om fångstkvoter och vem som får jaga val ser framtiden ljusare ut i alla fall för grönlandsvalen och vitvalen. För narvalen ser det dock inte lika ljust ut eftersom det är en art som är känsligare än många andra arktiska arter för effekterna som den globala uppvärmningen har på den arktiska miljön. I dagsläget har en del effekter på valarna blivit synliga såsom ändrade migrationsvanor och ökad predation. På grund av bristande data från perioden innan klimatförändringarna är detsvårt att dra konkreta slutsatser, därför fokuserar mycket forskning på att förutse vad som kommer att ske i framtiden. Fokus på framtiden är viktigt eftersom det som sker idag redan är försent att göra någonting åt, det vi kan göra är att se till att det inte blir ännu värre. Den smältande isens effekter är svåra att skilja på då de överlappar en del, till exempel leder tillgången på föda till förändringar i habitat. Man har i dagsläget sett små skillnader i tillgång på föda, beståndet av istorsken har minskat, eftersom det är en viktig föda för de arktiska valarna kan det ha en effekt. En minskning av en viss typ av plankton har också observerats och eftersom ingen ersättande art har setts kommer detta få effekter på näringsväven i de arktiska haven och därmed alla arter som lever där inklusive de arktiska valarna. I framtiden tror man att primärproduktionen kommer att öka på grund av den höjda vattentemperaturen och den ökande ytan med öppet vatten, detta kommer eventuellt ha en positiv effekt på de arktiska valarna.

Paradox Interactive is a Swedish video game developer and publisher which has players all around the world. Paradox’s largest platform in terms of amount of players and revenue is the PC. The goal of this thesis was to make a churn predic-tion model to predict the probability of players churning in order to know which players to focus on in retention campaigns. Since the purpose of churn prediction is to minimize loss due to customers churning the focus was on big-spenders (whales) in Paradox PC games. In order to define which players are big-spenders the spending for players over a 12 month rolling period (from 2016-01-01 until 2018-12-31) was investigated. The players spending more than the 95th-percentile of the total spending for each pe-riod were defined as whales. Defining when a whale has churned, i.e. stopped being a big-spender in Paradox PC games, was done by looking at how many days had passed since the players bought something. A whale has churned if he has not bought anything for the past 28 days. When data had been collected about the whales the data set was prepared for a number of di˙erent supervised machine learning methods. Logistic Regression, L1 Regularized Logistic Regression, Decision Tree and Random Forest were the meth-ods tested. Random Forest performed best in terms of AUC, with AUC = 0.7162. The conclusion is that it seems to be possible to predict the probability of churning for Paradox whales. It might be possible to improve the model further by investi-gating more data and fine tuning the definition of churn. / Paradox Interactive är en svensk videospelutvecklare och utgivare som har spelare över hela världen. Paradox största plattform när det gäller antal spelare och intäk-ter är PC:n. Målet med detta exjobb var att göra en churn-predikterings modell för att förutsäga sannolikheten för att spelare har "churnat" för att veta vilka spelare fokusen ska vara på i retentionskampanjer. Eftersom syftet med churn-prediktering är att minimera förlust på grund av kunderna som "churnar", var fokusen på spelare som spenderar mest pengar (valar) i Paradox PC-spel.För att definiera vilka spelare som är valar undersöktes hur mycket spelarna spenderar under en 12 månaders rullande period (från 2016-01-01 till 2018-12-31). Spelarna som spenderade mer än 95:e percentilen av den totala spenderingen för varje period definierades som valar. För att definiera när en val har "churnat", det vill säga slutat vara en kund som spenderar mycket pengar i Paradox PC-spel, tittade man på hur många dagar som gått sedan spelarna köpte någonting. En val har "churnat" om han inte har köpt något under de senaste 28 dagarna.När data hade varit samlad om valarna var datan förberedd för ett antal olika maskininlärningsmetoder. Logistic Regression, L1 Regularized Logistic Regression, Decision Tree och Random Forest var de metoder som testades. Random Forest var den metoden som gav bäst resultat med avseende på AUC, med AUC = 0, 7162. Slutsatsen är att det verkar vara möjligt att förutsäga sannolikheten att Paradox valar "churnar". Det kan vara möjligt att förbättra modellen ytterligare genom att undersöka mer data och finjustera definitionen av churn.

In studies of migration and life-history of many large whales, photo-identification has proven a very powerful tool. Unfortunately, photo-identification is not as established and common when it comes to the second largest animal on earth, the fin whale (Balaenoptera physalus).Despite the massive size of the creatures many things remain unknown about them, such asmigration patterns, the geographical and temporal locations of wintering and individual seasonal range. This study aimed to investigate when fin whales normally visit Skjálfandi Bay, Iceland, and if they migrate between Skjálfandi Bay and Ireland, using photo-identification. The results showed somewhat that the fin whale visits in Skjálfandi Bay were most common in March and April which could be connected to arrival of schooling fish such as capelin (Mallotus villosus) early spring, and that visits have not changed noticeably over the years, suggesting that the fin whales will keep coming to Skjálfandi Bay. One possible fin whale match was found between Skjálfandi Bay and Ireland, suggesting but not confirming migration between the two locations. Further investigation is needed to understand fin whale migration patterns. Because of typical fin whale behavior, similar dorsal fins and unreliable weather, the photo-identification system was discussed, and improvements suggested. A more established photo-identification system could include fin whale photo-ID catalogues with pictures from dorsal view and from the left and right side. However, the photo-identification methods need further investigating to improve even more and to find the best possible way to identify and photograph fin whales. / Foto-identifiering har visat sig vara ett användbart verktyg för att studera migration men även livshistoria hos många stora valar. Tyvärr är fotoidentifiering inte lika etablerat och vanligt när det gäller det näst största djuret vår jord, sillvalen (Balaenoptera physalus). Trots valens massiva storlek finns det en stor kunskapsbrist kring dess migrationsmönster, de geografiska och tidsmässiga platserna för övervintring och individuellt säsongsutbrednings-område bland annat. Denna studie syftade till att undersöka när sillvalarna normalt kommer till Skjálfandi Bay, Island, och om de migrerar mellan Skjálfandi Bay och Irland, med hjälp av foto-identifiering. Resultaten visade delvis att sillvalarna oftast besöker Skjálfandi Bay i mars och april, vilket kan vara kopplat till att stimfiskar såsom lodda (Mallotus villosus) kommer dit tidig vår, och att besökssiffrorna inte har ändrats mycket över åren vilket tyder på att sillvalarna kommer fortsätta komma till Skjálfandi Bay. En möjlig matching hittades mellan en identifierad sillval i Skjálfandi Bay och en identifierad sillval i irländska vatten, vilket tyder på men inte bekräftar migration mellan de två platserna. På grund av det typiska sillvalbeteendet och derasliknande ryggfenor samt det opålitliga vädret som en faktor, diskuterades fotoidentifieringssystemet och förbättringar föreslogs. Ett mer etablerat fotoidentifieringssystem hade kunnat inkludera fotoidentifieringskataloger med bilder på sillvalar från ovan sida och från båda sidor. Däremot behöver fotoidentifieringsmetoderna vidare undersökning för ytterligare förbättringar och för att hitta det bästa sättet att identifiera och fotografera sillvalar.