In this project I have looked into visual communication and how it can be used to raise awareness about sustainability. I have cooperated with the Swedish animal rights organization Djurens Rätt to develop a brochure that reveals the myths about veganism, and in a fun way informs the reader of something that is not fun. The brochure is pocket sized, but can be unfolded into a poster to put on the wall as informative decoration. This will encourage people to use it longer than just as a regular brochure. The report covers the environmental and health effects of consuming animal products and describes the working process of the project.   Key words: Veganism, sustainability, visual communication, brochure, Djurens Rätt / Detta projekt handlar om visuell kommunikation och hur det kan användas för att öka medvetenheten om hållbarhet. Jag har i samarbete med organisationen Djurens Rätt tagit fram en broschyr som rätar ut myter om veganism, och på ett skämtsamt sätt belyser något som inte är ett skämt. Broschyren är till för att kunna ha med sig i fickan, men kan även vecklas ut till en affisch som sätts upp på väggen i form av informativ dekoration, och används därför längre än en vanlig broschyr. Rapporten behandlar animaliers effekter på miljön, vår hälsa och arbetsprocessen kring broschyren.   Ledord: Veganism, hållbarhet, visuell kommunikation, broschyr, Djurens Rätt

I denna uppsats undersöker vi relationen mellan en ideell organisation och deras givaregenom en studie av Djurens Rätt och deras nuvarande medlemmar, före dettamedlemmar och personer som endast donerat pengar. För att belysa och diskuterarelationen använder vi en analysmodell där vi analyserar varje relation utifråndimensionerna nödvändig eller ej nödvändig och kompatibel eller ej kompatibel, samtförekomsten av kontrakt i relationen. Detta jämförs med hur konsumenter beskrivs inommodellen för att visa på skillnader mellan givare och konsumenter. Vår slutsats pekarmot att den stora skillnaden är att medlemmarna och Djurens Rätt arbetar mot sammamål, vilket gör att det inte finns någon skillnad mellan Djurens Rätts intresse ochmedlemmarnas. Beroende på hur nödvändig varje givare bedömer sin relation medDjurens Rätt varierar graden av interaktion, en hög grad av nödvändighet gör att personenblir medlem. Personer som slutat vara medlemmar gör detta då de inte uppleverrelationen som tillräckligt nödvändig.

The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens Rätt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens Rätt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens Rätt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka retoriska strategier som används i texter publicerade på djurrättsorganisationen Djurens Rätts respektive människorättsorganisationen Amnestys webbsida, och vilka likheter och skillnader det finns organisationernas argumentation emellan. Vidare bestod metoden av en deskriptiv argumentationsanalys med utgångspunkt i fem olika argumentationstyper. Resultatet påvisade likheter vad gäller förekomsten av orsaks-och konsekvensargument, exempelargument och analogiargument medan märkbara skillnader fanns i anknytning till auktoritetsargument och regelargument. Skillnaderna skulle till viss del kunna förklaras i relation till Djurens Rätts och Amnestys olika arbetsområden samt de kontraster som finns vad gäller social och juridisk status mellan djurs respektive människors rättigheter. Slutligen är det möjligt att likheterna i organisationernas reotrik beror på likartade arbetssätt och syften.

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier.  Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp. Det ena är att tillskriva begreppen en delvis ny mening som är förenlig med syftet att förändra djurens status eller minska utnyttjandet av djur. Det andra är att peka ut olika begrepp som bärare av antropocentriska maktstrukturer, och därav ta avstånd från dem. Begreppen hanteras på olika sätt hos olika skribenter i tidskrifterna och i huvudsak kan vi finna två större omfattande ideologier. Den första kommer främst ur äldre djurskyddsrörelse. För denna linje är medlidande, empati, det andliga och subjektiva bärande begrepp. Den andra linjen som utvecklas och blir allt mer utpräglad under 1970-talet bemöter djurförtrycket med begrepp som generellt är i ett dualistiskt förhållande till den första linjen, däribland rationalitet, rättighet, vetenskaplighet och objektivitet. Begreppen frihet och frigörelse får också en viktig funktion för att förändra djurens status, vilket kopplar samman såväl den äldre linjen med den senare, då dem kopplas samman med begreppen rättighet och medlidande.