In January 2019 the Swedish government created an agreement called “Januariavtalet” as a result of the 2018 election. Part of this agreement includes that they want to introduce market rent in the new-built part of the market. The tenant association Hyresgästföreningen have requested a report on how this reform would affect the Swedish rent market as their 2019 scholarship. The purpose of this report is to examine how this change would affect the property owners. We have interviewed politicians, property owners and a tenant association called Hyresgästföreningen. During the interviews these three groups were asked different questions that were used to analyze how the market works today and how it will be affected by this reform. The questions were based on the report’s problem definition which is: “How was the current rent system motivated as it was created? And what issues was it designed to prevent?” and “In what ways would this reform affect the property owners?”. This report is demarcated to the Stockholm region since each rental market in the country is different and unique for its location. During these interviews it became clear that this reform would not make significant difference for the larger property owners as to how the system works today, neither regarding how much they could produce or how they manage their rental income. Although the property owners did express their opinion that it would be much better to agree on a reform for the system that includes the existing property stock. For the smaller property owners on the other hand it would make a difference regarding how they would dare to invest in new construction of rental apartments. Mostly because of the possibility to make calculations that are much more accurate, since the current system only allows calculations 15 years in advance. What the property owners found most interesting with this reform was that it would hopefully be a step in the direction to implement it on the complete rental system in Sweden including the current system of the existing property stock as well. Due to the fact that the property owners consider the whole rental market to be dysfunctional. The tenant association Hyresgästföreningen opposes this reform since they consider it to make the rental market uncertain for the tenants. It would also diminish the consumer protection, as well as create a generic uncertainty as to how the rental market would develop over time. This projects conclusion is that market rent would not affect the larger property owners due to the current rents already is at a level which could be described as a market rent. Though for the smaller property owners this could be the difference between to build new property or not. / I januari 2019 kom Januariavtalet upp på bordet som ett resultat av det svenska riksdagsvalet hösten 2018. Januariavtalet är ett förslag som väntas träda i kraft juli 2021 om utredningen ger ett positivt resultat. Punkt 44 i detta avtal innebär att man vill införa fri hyressättning på nyproduktion och avskaffa presumtionshyressystemet som man använder sig av i dagsläget. Hyresgästföreningen har efterfrågat en rapport om hur detta kan påverka det svenska hyressystemet som sitt uppsatsstipendium för 2019. Syftet med denna rapport är att undersöka hur denna ändring skulle kunna påverka fastighetsägarna. Vi har intervjuat politiker, fastighetsägare samt Hyresgästföreningen. Olika frågor har ställts till de tre intervjuade grupperna som sedan använts som utgångspunkt till en analys över hur marknadsläget ser ut idag. Hur skulle marknaden kunna ändras i framtiden om detta förslag realiseras? Frågorna ställda till de tre parterna baserades på frågeställningen i denna uppsats, dessa är: “Hur motiverades presumtionshyressystemet inför dess tillblivelse? Vilka var de problem som presumtionshyran ansågs bidra till att lösa?” samt “Vad skulle en eventuell lagändring innebära för hyresfastighetsägare?”. Rapporten har avgränsats till att endast belysa stor-stockholms hyresmarknad för att inte arbetet skulle bli för brett då alla hyresmarknader ute i landet är unika och har olika förutsättningar. Under dessa intervjuer visade det sig att en reform av presumtionshyressystemet inte skulle påverka de större fastighetsägarna speciellt mycket varken i vilken utsträckning man ska bygga eller hur det skulle påverka deras hyresintäkter. Fastighetsägarnas stora missnöje med bruksvärdessystemet kom dock att belysas. För mindre aktörer framgick det dock att detta förslag skulle kunna innebära att man kan våga investera i nyproduktion i en större omfattning än idag. Det går då att göra kalkyler på fastighetens hela livslängd och inte endast de första 15 åren som i nuläget innan fastigheten åker in i bruksvärdessystemet. Det fastighetsägarna ansåg vara bra med att detta förslag införs är dock själva tanken med fri hyressättning, att man i framtiden kommer att ta steget längre och implementera det på hela hyresmarknaden i Sverige. Detta på grund av att man från fastighetsbolagens sida anser hyresmarknaden i dagsläget vara dysfunktionell. Hyresgästföreningen ställer sig mot marknadshyror förslag då de anser att de kommer att resultera i en mindre säker marknad från hyresgästernas sida med lägre konsumentskydd och generell osäkerhet på marknaden då man inte kan få en förutsägbarhet på hur förutsättningarna för hyresgästerna kommer att kunna utvecklas över tiden. Det undersökningen kom fram till var att marknadshyror på nyproduktion inte kommer att förändra marknaden markant i sin helhet. För de större fastighetsägarna kommer detta inte påverka deras marknadssyn på grund av att hyrorna idag redan ligger vid en nivå som kan anses vara marknadshyror. Däremot för mindre aktörer kan detta betyda skillnaden mellan att bygga eller inte.

Presumtionshyra infördes i Sveriges hyressättningssystem år 2006 och syftade till att ge hyresvärdar kostnadstäckning för sina bostadshyresrättsinvesteringar. Efter presumtionshyrans införande har det tvistats om hur skälighetsbedömningen i presumtionshyrans hyresutveckling ska gå till. Denna oklarhet gällande hyressättningen förtydligades år 2022 genom ett beslut i Svea hovrätt. Beslutet innebar att presumtionshyran inte fullt ut skulle följa den allmänna hyresutvecklingen.  Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida beslutet i Svea hovrätt har påverkat investeringsviljan för nyproduktion av bostadshyresrätter i Stockholm. Vid behandling av detta ämne önskas samtidigt att belysa samspelet mellan marknadsdynamik, lagstiftning och bostadsmarknadens olika aktörer. Metodiken som används i uppsatsen grundar sig i en litteratur- samt en intervjustudie. Litteraturstudien bidrar med en grund av teoretisk information medan intervjustudien bringar en djupare förståelse från bostadsmarknadens olika aktörers perspektiv.   Slutsatsen i denna studie är att beslutet i Svea hovrätt har påverkat investeringsviljan för bostadshyresrätter negativt. Studien kan dock inte fastställa i vilken utsträckning beslutet har påverkat investeringsviljan för bostadshyresrättsfastigheter men särregleringen av presumtionshyran konstateras vara en av de faktorer som påverkar denna. På grund av den låga investeringsviljan på bostadsmarknaden råder det som följd en utbredd bostadsbrist i Stockholm. De bostadshyresrätter som uppförs kräver allt för höga hyresnivåer i förhållande till de potentiella hyresgästernas betalningsförmåga. Vidare finner studien att samspelet mellan marknadens olika aktörer och hyressättningssystemets utformning samt funktion är bidragande faktorer till varför investeringsviljan och bostadsbristen ser ut som de gör. Även makroekonomiska faktorer såsom inflationens utveckling och räntenivåer spelar en betydande roll för investeringsviljan. Utifrån studien kan det konstateras att det bör ske genomgående förbättringar i hyressättningssystemet samt i samspelet mellan bostadsmarknadens aktörer. / The presumptive rent was introduced into Sweden's rent system in 2006 with the aim of providing landlords cost coverage for their residential tenancy investments. After the introduction of presumptive rent, there has been dispute over how the assessment of equity in the presumptive rent's increase should be proceeded. This ambiguity concerning the rent system was clarified in 2022 through a decision by the Svea Court of Appeal, which meant that the presumptive rent would not fully follow the general rent increase in the area. This essay aims to investigate whether the decision by the Svea Court of Appeal has affected the investment volition in the new production of residential tenancy properties. As this issue is addressed, the study also wishes to illustrate the interaction between market dynamics, legislation, and the various actors in the housing market. The methodology applied throughout the essay is based on a literature review and an interview study. The literature review provides a foundation of theoretical information, while the interview study brings a deeper understanding from the perspectives of the various actors in the housing market. The essay concludes that the decision by the Svea Court of Appeal has negatively impacted the investment volition in residential tenancy properties. The study cannot determine to what extent the decision has affected the investment volition in residential tenancy properties, but the regulation of the presumptive rent is considered one of the factors influencing this. Due to the low investment volition in the housing market, there is consequently a widespread housing shortage in Stockholm. The residential tenancy properties that are constructed require rents that are too high in reference to the potential tenants' ability to pay. Furthermore, the study finds that the interaction between the various actors in the market and the design and function of the rent system are contributing factors to the problems concerning the investment volition and the housing shortage in Stockholm. Based on the study, it can be concluded that there should be comprehensive improvements in the rent system and in the interaction among the actors in the housing market.

I juni 2022 fastställde Svea hovrätt en dom i två mål (ÖH 14593–20 och ÖH 1854–21) om presumtionshyra. Utgången i målen förändrade hyresregleringen. Domen gällde den årliga hyresutvecklingen av presumtionshyror. Före domen ökade de hyror som omfattas av presumtionshyra årligen med samma procentsats som övriga hyror som klassas som jämförelsematerial på samma ort. Till följd av hovrättens dom kan presumtionshyrorna inte fullt ut följa den allmänna hyresutvecklingen för andra hyreslägenheter på orten. För att besvara studiens syfte och motsäga hypotesen har en litteraturstudie samt intervjustudie tillämpats. Studiens hypotes lyder: Svea hovrätts dom har ingen effekt på värderingar av fastigheter med presumtionshyra, minskad byggvilja och framtida användning av presumtionshyra. Respondenterna till studiens intervjuer är fastighetsbolag, fastighetsrådgivare, en intresseorganisation och bankväsendet. Med hjälp av intervjuresultaten erhölls information om domens konsekvenser. Dessutom utfördes en simulering genom en kassaflödesanalys som påvisar hur stora effekter domen kan ha till följd av Svea hovrätts beräkningsmodell. Resultatet av studien visar att domen har påverkat bostadsmarknaden, men det är svårt att påvisa i vilken utsträckning. Det är tydligt att domen har skapat större osäkerhet på en redan osäker fastighetsmarknad. Studien visar bland annat på konsekvenser som minskade fastighetsvärderingar av fastigheter med presumtionshyra, minskad byggvilja och minskad framtida användning av presumtionshyra. Respondenterna uppskattar att värdeminskningen på bostadsmarknaden ligger runt 10%, men på grund av simuleringen och osäkerheten kring få genomförda transaktioner kan den faktiska minskningen vara större. Studien indikerar att det minskade bostadsbyggandet, särskilt hyresrätter, kan bero på en kombination av faktorer som finansiell osäkerhet, ökade finansieringskostnader och inverkan av presumtionshyresdomen. I framtiden förväntas andra hyressättningsmetoder än presumtionshyra användas mer. Sedan domen kom har transaktionsmarknaden varit nästintill obefintligt. Vidare studier som fokuserar på återhämtningen av transaktionsmarknaden efter domen skulle bidra till att klargöra domens och marknadens långsiktiga effekter. Genom att analysera transaktioner av aktuella fastigheter över en viss tidsperiod efter domen kan en mer exakt kartläggning av studiens problematik kartläggas. / In June 2022, the Svea Court of Appeal confirmed a judgment on presumption rent in two cases (ÖH 14593-20 and ÖH 1854-21). The outcome of the cases changed rent regulations. The judgment concerned the annual rent development of presumption rents. Before the judgment, the rents covered by presumption rent increased annually by the same percentage as other rents classified as comparative material in the same location. As a result of the Court of Appeal's judgment, the presumption rents cannot fully follow the general rent development for other rental apartments in the locality. To answer the purpose of the study and contradict the hypothesis, a literature study, and an interview study have been applied. The hypothesis of the study is: The Svea Court of Appeal's judgment has no effect on valuations of properties with presumption rent, reduced willingness to build, and future use of presumption rent. The respondents to the study's interviews are real estate companies, real estate advisors, an interest organization, and the banking sector. Information on the consequences of the judgment was obtained using the interview results. In addition, a simulation was performed through a cash flow analysis that demonstrates how large the effects of the judgment can be because of the Svea Court of Appeal's calculation model. The results of the study show that the judgment has affected the housing market, but it is difficult to demonstrate to what extent. The judgment has created greater uncertainty in an already uncertain property market. The study shows consequences such as reduced property valuations of properties with presumption rent, reduced willingness to build, and reduced future use of presumption rent. The respondents estimate that the decrease in value of the housing market is around 10%, but due to the simulation and the uncertainty of a few completed transactions, the actual decrease may be higher. The study indicates that the decline in housing construction, especially rental housing, could be due to a combination of factors such as financial uncertainty, increased financing costs, and the impact of the judgment. The use of rent-setting methods other than presumption rent is expected to increase in the future. Since the judgment last year, the transaction market has been almost non-existent. Further studies focusing on the recovery of the transaction market after the judgment would help to clarify the long-term effects of the judgment and the market. By analyzing transactions of theproperties in question over a certain period after the judgment, a more precise mapping of the problems of the study can be identified.

Mot bakgrund av den rådande bostadsbristen infördes 2006 presumtionshyra, ettkostnadsbaserat hyressystemet för nyproduktion. Systemet har utvecklats och diskuteratslivligt de kommande åren och 31 maj 2021 ska även en ny utredning offentliggöra gällandefri hyressättning och då även eventuell utfasning av presumtionssystemet. Syftet med studien är att genom en kartläggning av litteraturen undersöka hur inställningarnatill presumtionssystemet har förändrats sedan införandet av presumtionshyra 2006, vad detfinns för åsikter kring övergångsfasen från presumtionshyra till bruksvärdeshyra och varförman väljer en hyresreglering över en annat vid nyproduktion. Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie där tidigare arbeten, lagtexter ochutredningar används för att bygga en databas med material från samtliga källor. Resultat ochanalyser bygger på uttalanden från regering, Hyresgästföreningen och fastighetsföretagen. Uppsatsen finner att regeringen och fastighetsföretagen inställning till presumtionshyra blivitallt sämre då fri hyressättning ses som ett bättre alternativ. Hyresgästföreningen harfortfarande en positiv syn på systemet. Aktörerna är överen om att det förstapresumtionshyror som infasas till bruksvärdeshyra kommer genomförs utan större problemdock ser man risk för senare övergångar. Fastighetsföretag väljer hyressystem främst eftervilket system som ger högst hyra men andra faktorer som säkerheten med en förhandladhyran spelar även in. / In light of the current housing shortage, a presumptive rent was introduced in 2006, acost-based rental system for new production. The system has since been developed anddiscussed intensely in the following years, and on 31 May 2021, a new investigation will bepublished regarding market rent and the possible end of the presumption system. The purpose of this study is to examine through a literature review how approaches to thepresumption system have changed since its introduction in 2006, what opinions there areabout the transition phase from presumption rent to utility value rent and why one chooses arent regulation over another during new production. The thesis was carried out as a qualitative literature study where previous thesis, legal textsand investigations were used to build a database with material from all sources. Results andanalyzes are based on statements from the government, the Tenant union and the real estatecompanies. This thesis finds that the government and the real estate companies' approach to presumptiverent has become worse and worse as market rent is seen as a better alternative. The Tenantunion still has a positive view of the presumption system. The participant on the marketagrees that the first presumptive rents that will be phased in to utility value rent will beimplemented without major problems, however, there is a risk for later agreements. Realestate companies choose rental systems primarily according to which system provides thehighest rent, but other factors such as the security of a negotiated rent also play a role.

The fact that there is a housing shortage in Stockholm is discussed regularly in the media today. Stockholm municipality owns about 70 percent of all land in the municipality and in the role as landowner, the municipality has the opportunity to influence where and what, within the municipality, there is to be built. In this paper, we have looked at the Norra Djurgårdsstaden project, Norra 2 and discovered that there are significant differences in how the city provides land for condominiums and tenancy apartments. We have in particular looked at how the land allocation and the pricing of the land have been made. In Stockholm municipality's land allocation policy from 2015 the municipality specifies four ways to grant land through land allocation. This policy also specifies the city that the tenancy apartments to have granted on leasehold. In this study we have looked at the differences and problems that can occur when tenancy apartments are granted the leasehold in a central location as Norra Djurgårdsstaden. Further on this paper discuss Stockholm municipality's new proposals on ground rents and what potential consequences for the construction of rental apartments in central Stockholm this proposal could have. We also discuss whether it is appropriate to grant leasehold rights for tenancy apartments in this kind of location in the city with the current rent setting system. Finally the paper brings up options for future applications that could allow different forms of tenure to compete for land in a more market oriented way. / Faktumet att det råder bostadsbrist i Stockholm diskuteras med jämna mellanrum i media idag. Stockholms stad äger cirka 70 procent av all mark inom kommunen och i rollen som markägare har staden möjlighet att påverka vad och var inom kommunen det ska byggas. I denna uppsats har vi tittat på projektet Norra Djurgårdsstaden, Norra 2 och upptäckt att det finns väsentliga skillnader i hur staden upplåter mark för bostadsrättslägenheter respektive hyresrättslägenheter. Vi har framförallt tittat på själva markanvisningen och hur prissättningen av marken har gått till. I Stockholms stads markanvisningspolicy från 2015 anger staden fyra olika sätt att upplåta mark genom markanvisning. I denna policy anger också staden att hyresrättslägenheter ska få upplåtas på tomträtt. I den här undersökningen har vi tittat på de skillnader och problem som kan uppstå när hyresrätter upplåts på tomträtt i ett central läge som Norra Djurgårdsstaden. Vidare i arbetet behandlas även Stockholms stads nya förslag om tomträttsavgälder och vad detta förslag kan få för eventuella konsekvenser för byggandet av hyresrättslägenheter i centrala Stockholm. Vi diskuterar också om det är lämpligt att upplåta tomträtter för hyresrättslägenheter i denna typ av läge i staden med det nuvarande hyressättningssytemet. Slutligen tar arbetet upp alternativ till framtida tillämpningar som skulle kunna möjliggöra olika upplåtelseformer att konkurrera om mark på ett mera marknadsmässigt sätt.

Denna studie har syftat till att undersöka hur ett antal aktörer resonerar kring lägesfaktorn ochdess inverkan i hyressättningen av nyproducerade lägenheter i fem utvalda områden i Stockholm.Detta då de tidigare studier som har utrett lägets inverkan i hyressättningen har baserats på detbefintliga hyresrättsbeståndet, där hyrorna till stor del är satta enligt bruksvärdesprincipen. Då detnumera till största del tillämpas presumtionshyra och egensatt hyra på nyproducerade lägenheter,saknas information om lägets inverkan i de lägenheter som tillförs marknaden idag. Resultatet visade att det endast är presumtionshyror och egensatta hyror som används i de utvaldaområdena samt att valet av hyressättningsprincip är ej lägesspecifikt. Läget har ingen direktinverkan i någon av dessa hyressättningsprinciper. Lägesfaktorn kommer indirekt in ipresumtionshyressättningen genom markpriser och avkastningskrav. Markpriserna kan dockibland vara en liten faktor av produktionskostnaderna och andra mikrofaktorer kan ge ett störregenomslag på hyresnivåerna i vissa situationer. Aktörer på marknaden resonerar ochargumenterar även olika kring det avkastningskrav som ska tillämpas i de enskilda projekten,vilket även det skapar en asymmetri kring lägets inverkan i denna princip. Läget har dessutomingen tydlig inverkan i de egensatta hyrorna då läget kommer in i bedömningen avnormhyresnivån. Denna normhyresnivå baseras dock på nyligen satta presumtionshyror ochandra egensatta hyror i samma område, som ej tar läget i tydlig beaktning. Lägets möjligagenomslag i egensatta hyror hålls även tillbaka då hyrorna anpassas för att kunna klara enbruksvärdesprövning i Hyresnämnden. Läget har dock fått ett större genomslag i de senare årens hyresförhandlingarna. Läget har nuäven tagits i beaktning i nyligen avgjorda rättsfall, Stockholmshyra samt i 73-punktsprogrammet.Det finns därmed tendenser till att läget kommer att få ett större genomslag i framtiden. Dessaförslag och rättsfall har dock brister som uppmärksammas i denna studie. / The purpose of this research paper was to investigate how a number of actors reasoned about thelocation factor and its impact on the rent setting of newly constructed apartments in five selectedareas in Stockholm. Previous researchers that have investigated the impact of location on rentsetting has conducted research on the existing rental housing stock in which the predominanttechnique for setting rent is the use-value principle. However, the most used rent settingprinciples are now presumption rent and self-set rents on newly constructed apartments.Therefore, it exists a research gap regarding the impact of the location factor in the rent setting ofthe rental housing stock that is being supplied to the market today. The result showed that the real estate developers only applied presumption rents and self-set rentsin the selected areas. The result also showed that the choice of rent setting principle is notlocation-specific. The location factor does not have a direct impact in these rent settingprinciples. In presumption rent, the location factor has an indirect effect through the land priceand yield. However, land prices can sometimes be a small factor in production calculation andother micro factors can have a larger impact on rent levels in some situations. In addition, theinterpretation and the application of the yield differ between the actors. Therefore, there is anasymmetry in how the location factor impact in presumption rent. In self-set rent, the factor oflocation does not have a clear impact. When setting the rent, the rent is based on recent rentlevels for similar apartments in the area, but these are presumption rents and self-set rents, wherethe location factor does not have a clear impact. The full extent of the impact of the locationfactor is not realized since real estate owners tune-down rents in order to pass a use-value trial inthe Rent tribunal. However, the location has had a greater impact on the rent negotiations in recent years. The location factor has now also been acknowledged in recent court cases, Stockholmshyra and the73-point program. Thus, there are tendencies that the location factor will have a greater impact inthe future, but these proposals and legal cases also have deficiencies that have been addressedand analysed in this study.

This essay primarily focuses on the rental housing market in Sweden. The problem addressed is the housing shortage and the underlying factors contributing to the housing shortage we are facing. We consider research on this issue to be necessary for society. The essay takes into account the regulations and systems on which the market is built. We attempt to address the general issues in Sweden's rental housing market to answer our research question. We use Norway, Denmark, and Finland as reference points to understand how housing policies can be structured differently. This provides us with a good understanding of multiple systems and helps us reach a rational conclusion. The study employs a deductive approach with qualitative interviews to gain a thorough understanding of the subject, furthermore, building on interviews with knowledgeable respondents.The main aspects we focus on are the utility value system and land and planning processes. We consider these as central components of an inefficient system and part of the explanation for the housing shortage.

Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism. Rimligtvis kan detta ha inneburit ett pristak vilket i sin tur det uppenbara efterfrågeöverskottet i teorin kan härledas till. De symptomatiska tillstånd som visat sig gällande i Stockholm kan därmed på många punkter förklaras av att lagen i praktiken har inneburit ett pristak.