<p>Bakgrund: Hyressättningsproblematiken är idag ett hett diskussionsämne, något som år 2005 ledde till att regeringen tillsatte en särskild utredning med uppdrag att formulera förslag och normer till en allmännytta anpassad efter dagens hyresbostadsmarknad. Faktorer som ligger bakom problematiken är det faktum att det byggs allt färre hyresfastigheter, samtidigt som fler ombildningar till bostadsrätter genomförs. Med hänsyn till bostadsmarknadens utvecklingsförlopp är det angeläget att undersöka faktorer som ligger till grund för dagens hyresnivåer, vilka således bestäms genom förhandlingar mellan allmännyttiga bostadsbolag och hyresgästföreningar och därmed inte av det ursprungliga bruksvärdets syfte. Dagens system påstås vara i behov av en förändring, i det avseende att de allmännyttiga bostadsbolagens hyresnormerande roll bör tas bort och istället baseras på hyresgästernas egna värderingar gällande sitt boende. Något som även bör beaktas är frågan om hyresregleringen är en bidragande faktor till minskade investeringar i och nyproduktion av fastigheter och dessutom vad en fastighets värde har för betydelse gällande hyresnivåerna. </p><p>Syfte: Studiens framstående syfte är att opartiskt och rättvist förklara vilka faktorer som påverkar och vilka effekterna är av Sveriges nuvarande hyressättningssystem. Utefter detta ska den möjliga utvecklingen av Sveriges hyresbostadsmarknad och attityderna kring detta granskas.</p><p>Undersökningsmetod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Vi har genomfört fem stycken intervjuer med respondenter som är väl insatta i Sveriges hyressättningssystem. Samtliga intervjupersoner arbetar inom Sveriges hyresbostadsmarknad med säte på olika orter i Sverige.</p><p>Slutsats: Hyresregleringen framkommer under studien som den mest påverkande faktorn till dagens hyressättning, en faktor som i framtiden kommer elimineras om de allmännyttiga bostadsbolagens normerande roll tas bort. Andra faktorer som idag inverkar på vilken hyresnivå som ska vara gällande är lägenhetens läge och dess attraktivitet, boendekvalitet, standard, trygghet, närhet till kommunikationer och service samt hyresgästens bedömning och värdering av sitt boende som i framtiden, vid en friare hyressättning, kommer få allt större fokus då bruksvärdessystemets ursprungliga syfte återigen ska få en primär roll. Möjligheten till en ökad lönsamhet i och med högre hyresinbetalningar kommer innebära att fler privata fastighetsägare visar sig på marknaden samtidigt som fler byggföretag kommer satsa på nyproduktion.</p>

Bakgrund: Hyressättningsproblematiken är idag ett hett diskussionsämne, något som år 2005 ledde till att regeringen tillsatte en särskild utredning med uppdrag att formulera förslag och normer till en allmännytta anpassad efter dagens hyresbostadsmarknad. Faktorer som ligger bakom problematiken är det faktum att det byggs allt färre hyresfastigheter, samtidigt som fler ombildningar till bostadsrätter genomförs. Med hänsyn till bostadsmarknadens utvecklingsförlopp är det angeläget att undersöka faktorer som ligger till grund för dagens hyresnivåer, vilka således bestäms genom förhandlingar mellan allmännyttiga bostadsbolag och hyresgästföreningar och därmed inte av det ursprungliga bruksvärdets syfte. Dagens system påstås vara i behov av en förändring, i det avseende att de allmännyttiga bostadsbolagens hyresnormerande roll bör tas bort och istället baseras på hyresgästernas egna värderingar gällande sitt boende. Något som även bör beaktas är frågan om hyresregleringen är en bidragande faktor till minskade investeringar i och nyproduktion av fastigheter och dessutom vad en fastighets värde har för betydelse gällande hyresnivåerna. Syfte: Studiens framstående syfte är att opartiskt och rättvist förklara vilka faktorer som påverkar och vilka effekterna är av Sveriges nuvarande hyressättningssystem. Utefter detta ska den möjliga utvecklingen av Sveriges hyresbostadsmarknad och attityderna kring detta granskas. Undersökningsmetod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Vi har genomfört fem stycken intervjuer med respondenter som är väl insatta i Sveriges hyressättningssystem. Samtliga intervjupersoner arbetar inom Sveriges hyresbostadsmarknad med säte på olika orter i Sverige. Slutsats: Hyresregleringen framkommer under studien som den mest påverkande faktorn till dagens hyressättning, en faktor som i framtiden kommer elimineras om de allmännyttiga bostadsbolagens normerande roll tas bort. Andra faktorer som idag inverkar på vilken hyresnivå som ska vara gällande är lägenhetens läge och dess attraktivitet, boendekvalitet, standard, trygghet, närhet till kommunikationer och service samt hyresgästens bedömning och värdering av sitt boende som i framtiden, vid en friare hyressättning, kommer få allt större fokus då bruksvärdessystemets ursprungliga syfte återigen ska få en primär roll. Möjligheten till en ökad lönsamhet i och med högre hyresinbetalningar kommer innebära att fler privata fastighetsägare visar sig på marknaden samtidigt som fler byggföretag kommer satsa på nyproduktion.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om systematiska hyressättningsmetoder och prissättningsmetoder i allmänhet. Utgångspunkten tas i metoden ”Rätt Hyra” i Norrköping och dess implementering och uppbyggnad. Metod: Uppsatsen tar en kvalitativ utgångspunkt. Genom personliga intervjuer samt praxis och regelverk presenterar jag en bild av dagens hyresmarknad. Jag har valt att arbeta med teori som rör dagens hyressättningsmetod, fastighetsförvaltning samt generell prissättning och marknadsföring. Empirin i form av intervjuer redovisar jag i löpande text som sedan flätas ihop med teorin i det avslutande analysavsnittet. Resultat och slutsats: Resultaten av min uppsats visar på hur väl ”Rätt Hyra” fungerar i Norrköping och att metoden lätt skulle kunna transfereras till andra områden. Uppsatsen visar även att framtiden kräver andra mer rättvisa hyressättningsmetoder än vad som hittills har använts.

I denna studien undersöks hur hyresmarknaden kan påverkas av att marknadshyror införs. Uppsatsens syfte är bilda förståelse för hur Sveriges hyressättningssystem fungerar samt hur marknadshyror påverkar hyrorna, flyttkedjor, segregation och byggandet. Arbetet har genomförts med en kvalitativ metod där uppsatsens analys och resultat främst baseras på semistrukturerade intervjuer med företrädande från hyresmarknaden inom Skåne för att få en så transparent bild som möjligt. Respondenterna blev tillfrågade om vilka effekter de tror att en avreglering av hyresmarknaden hade lett till. Det teoretiska ramverket sammanfattar forskning från forskning från Finland, Tyskland och Norge för att se hur deras hyresmarknader påverkades när de avreglerades. Studien kom fram till att en höjning av hyresnivåerna i Sverige är det mest troliga resultat av att hyresmarknaden avregleras. Hur detta kommer fördela sig över landet och kommunerna är däremot mindre klart. Hyrorna på nyproduktion förväntas vara oförändrade då dessa redan motsvarar marknadshyror. Studien visade även att byggandet generellt kommer öka i de mest attraktiva områdena eftersom efterfrågan är störst där. Inlåsningseffekten minskar eftersom hyresgäster flyttar i från lägenheter där marginalnyttan är för låg vilket gör att beståndet utnyttjas effektivt. Hur marknadshyror kommer påverka segregationen är svårt att säkerställa. Studien visar dock att det kan dock leda till ekonomisk segregation eftersom att låginkomsttagare kommer bo i mindre efterfrågade områden med lägre hyresnivåer och höginkomsttagare i efterfrågade områden med höga hyresnivåer. / This study examines the effect of deregulation on the rental market. The effects that have been studied closer are the price, moving chains, segregation and construction.The purpose of the study is to form an understanding of how Sweden's renting system works today and how it affects the rental market. The work has been carried out with a qualitative method in which the essay's analysis and results are primarily based on semi-structured interviews with representation from the rental market in Skåne, to achieve a transparent picture of the market. The participants were questioned about what effects they believed deregulation of the rental market would lead to. The theoretical framework summarizes research from Finland, Germany and Norway to see how their rental markets were affected when they were deregulated. The study concluded that increased rental levels in Sweden would most likely result in a deregulation of the rental market. How this will be distributed across the country and the municipalities, on the other hand, is less clear. The rental levels on new properties are expected to remain unchanged as these are already in line with market demand. The study also concluded that building construction would generally increase in the most popular areas, as there is a higher demand. The lock-in effect decreases as tenants move away from apartments where the marginal value is too low, which means that the stock is used more efficiently. How market rentals will affect the segregation is difficult to predict. However, the findings show that this can lead to economic segregation, because lower-income individuals will live in less prominent areas with lower rental levels and higher-income individuals in higher in demand areas with high rental levels.

Hyressättning är föremål för diskussion eftersom det idag finns förslag till ny hyressättningsmodell som kallas Stockholmsmodellen.Idag existerar bruksvärdessystemet som innebär att två lika lägenheter ska ha likvärdig hyra och om tvist uppstår finns bestämmelser som reglerar detta. Bruksvärdeshyra innebär att hänsyn tas till fastighetens och lägenhetens standard, utrustning i lägenheten och gemensamma utrymmen. De flesta hyrorna förhandlas kollektivt mellan hyresvärden och hyresgästorganisationen. Hyresregleringslagen tillkom 1942. Bruksvärdessystemet infördes 1968. Vid årsskiftet 2011 infördes förändringar i hyreslagstiftningen som innebär krav på att ett kommunalt bostadsaktiebolag ska främja bostadsförsörjning i kommunen och erbjuda hyresgästernas inflytande. Den viktigaste punkten är att bolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav samt att ett kommunalt bostadsbolags vinster kan överföras från bolaget till kommunen om det görs för att finansiera kommunens bostadsförsörjningsansvar. Hyror som förhandlas fram kollektivt ska vara normerande oavsett vem som är part. Tidigare gällde att de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen skulle vara prisledande vid hyressättningen för en likvärdig lägenhet.Stockholmsmodellen har utarbetats fram av en hyreskommitté där parterna bestått av allmännyttiga bolagen, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen. I förslaget för hyressättningen är det meningen att man ska utgå från hyresgästernas värderingar och bruksvärdet för lägenheten. Metoden att omsätta hyresgästernas värderingar som kallas systematiserat bruksvärde är att låta efterfrågan bestämma hyran. Man har gjort enkätundersökningar för att ta reda på hyresgästernas värderingar. I Stockholmsmodellen har man hittills 5 parametrar där lägenhetens storlek, bostadsområde, läge och fastighetsservice / kvalitet ingår.Idag anser Hyresgästföreningen att Stockholmsmodellen inte existerar pga parterna inte kommit överens om bestämmelserna om parametrar och poängvärden. Fastighetsägarna har gjort beräkningar med ett pilotfall. Modellen var tänkt att prövas även på fler områden. Samarbetet har strandat eftersom parterna tolkar lagen från 2011 på olika sätt. Hyresgästföreningen begär att det ska leda till ett nollsummespel. Man ska inte göra vinster. Fastighetsägarna går inte med på hyressänkning. Någon av parterna kommer överklaga och överprövning kommer att ska ske före mars månads utgång. / How the rents should be set in Stockholm is discussed a lot today and a new model called the Stockholm model has been presented.Until now the rent on the housing market has been determined primarily by the age of the house. Most rents are being negotiated collectively between the landlord and the tenant organization. The first rent control law was stated in 1942. The utility value system was introduced in 1968. In the beginning of 2011 a new law was introduced that means that municipal companies must act in a businesslike way but also that they should give influence to the tenants. The most important point is that the companies profit can be transferred to the municipality, if it is done for finances housing policy measures. Rents determined by a collective agreement should also be normative regardless who the parties are, and this means that the municipal housing companies have no special role in the rent setting.The Stockholm model has been produced by a rent committee where the parties have been the landlord association, the municipal housing company and the tenant association. In the proposal for rent setting is the tenants evaluations reflected and the utility value system for apartment. This method to measure the tenants evaluations is called systematized utility value system and is intended to let the demand decide the rent to a somewhat higher degree. Surveys have been carried out to get information about the tenants valuations. The Stockholm model has so far 5 parameters where they are apartment size, the apartment modernity and location and the service in the neighbourhood includes.The opinion of tenants association today is that the Stockholm model does not exist, because there is no agreement about value of the points in the model in monetary terms. The landlords association has done calculations and have made a test case. The intention was to make more examinations of the pilot cases in other areas. The negotiations have stranded because of divided interpretations of the law from 2011. The tenant association demands that the total rents shall be the same: that means a zero-sum game and no profits. The landlord argue that if demand is high rent should be increased and as demand in Stockholm is higher than supply in all areas no rents should be lowered. The property owners have gone to court in the test case and there will be a decision in the end of March this year.

No description available.

Hyressättning i Sverige sker enligt bruksvärdesprincipen. Enligt bruksvärdesprincipen sätts hyran efter hur hög hyra likvärdiga lägenheter på samma ort har. Bruksvärdet bestäms av förmåner som är knutna till lägenheten samt av lägenhetens egenskaper. En hyresvärd som tar ut överhyra, det vill säga hyra som överskrider vad som anses skäligt, kan bli återbetalningsskyldig enligt 55 e § hyreslagen. Det är hyresnämnden som beslutar om återbetalning av överhyra. Återbetalning av hyra enligt denna lag kan bli aktuellt vid upplåtelse av bostadslägenhet i andrahand eller vid upplåtelse av rum, både omöblerade och möblerade. Den 1 januari 2009 ändrades tiden för hur lång tid tillbaka en hyresvärd kan bli återbetalningsskyldig av överhyra från två år till nuvarande ett år. Syftet med detta kandidatabete har varit att granska den ändring som skett i 55 e § hyreslagen. Ta reda på varför denna ändring skett samt vilka problem som anses finnas på området. Ändringen i hyreslagen gjordes för att hyresvärden ansågs kunna drabbas av orimliga ekonomiska konsekvenser på grund av att återbetalningsskyldigheten kunde innebära stora belopp. Balansen mellan hyresvärd och hyresgäst behövde förbättras. Detta utan att öka antalet ärenden hos hyresnämnden. En förhoppning var även att lagändringen skulle leda till en liten ökning av antalet upplåtelser av rum och andrahandsuthyrningar.

Det svenska hyressättningssystemet, bruksvärdessystemet, har under flera år varit föremål för kritik. Detta till följd av en påtaglig bostadsbrist i storstadsregionerna, som främst tagit sig uttryck i form av brist på hyresrättsbostäder i allmänhet och billiga sådana i synnerhet. Enligt vissa har denna bostadsbrist kunnat kopplas till bruksvärdessystemet och dess effekter på hyresnivåerna. Denna studie syftade därför till att undersöka bruksvärdessystemets eventuella påverkan på det svenska hyresrättsbeståndet idag med utgångspunkt i Uppsala, en svensk storstad där bostadsbrist och brist på hyresrättsbostäder förekommer. Vidare syftade studien till att utreda hur och om bruksvärdessystemet kan anses ha någon påverkan på investeringsviljan när det kommer till att producera nya hyresrättsbostäder. De frågeställningar som studien grundade sig på var gällande hur hyressättning enligt bruksvärdessystemet påverkat dagens bestånd av hyresrätter i Uppsala, hur byggherrars och fastighetsägares investeringsvilja ser ut när det kommer till byggandet av nya hyresrätter i Uppsala samt vilka tänkbara alternativ till bruksvärdessystemet eller övriga åtgärder som finns för att öka investeringsviljan. Frågeställningarna besvarades med hjälp av intervjuer och en litteraturstudie. Av resultatet i studien kunde främst konstateras att det inte råder några entydiga meningar kring om eller hur bruksvärdessystemet bör förändras, vara kvar eller bytas ut helt. Bruksvärdessystemet tycks förvisso ha haft en negativ påverkan på hyresrättsbeståndet och hyresmarknaden, bland annat genom att ha bidragit till att en stor del av hyresrättsbeståndet ombildats till bostadsrätter, men det fyller även en viktig funktion när det kommer till hyresgästers trygghet och besittningsskydd. Trots att meningarna kring bruksvärdessystemets fortlevnad går isär framkom av resultatet i studien att det inte räcker med att enbart förändra hyressättningssystemet för att lösa problemen med bostadsbrist, utan det tycks krävas åtgärder och förändringar på bostadsmarknaden i stort och även inom den förda bostadspolitiken. Resultatet i studien talade även för att en stor del av lösningen kring bostadsbristen bör grunda sig på att staten tar ett större ansvar när det kommer till att producera bostäder till den del av marknaden som inte har möjlighet att betala för sin bostad.

Hyressättningen av bostadslägenheter skall i dagsläget ske i enlighet med det så kallade bruksvärdesystemet. Systemet innebär att hyran för en lägenhet skall sättas till ett belopp som motsvarar hyresnivån för likvärdiga lägenheter. Om hyresgästen anser hyran vara oskälig kan denne ansöka hos hyresnämnden om en prövning av densamma. Hyresnämnden skall då företa en jämförelseprövning av hyrorna för likvärdiga lägenheter. Lägenheter anses vara likvärdiga då de har samma bruksvärde, vilket innebär att de skall inneha samma värde på bostadsmarknaden. Vid fastställande av en lägenhets bruksvärde skall hänsyn tas till bland annat lägenhetens storlek, modernitetsgrad, användningssätt, planlösning, ljudisolering och geografiska läge, men även andra till lägenheten kopplade faciliteter som exempelvis hiss och sopnedkast skall tas i beaktning. Bruksvärdesystemet är ett mycket omdebatterat hyressättningssystem, vilket har medfört ett flertal omarbetningar och förändringar av systemet under årens lopp. En särskilt omdiskuterad fråga är vilken betydelse fastighetens geografiska läge skall ha för lägenhetens bruksvärde. Problemet som uppstår gällande i vilken utsträckning fastighetens geografiska läge skall beaktas i samband med bruksvärdet, är att bruksvärdet skall bedömas objektivt och frågan huruvida ett läge är bättre än ett annat torde i stor utsträckning utgöra en subjektiv bedömning. Syftet med magisteruppsatsen är att klargöra hur bruksvärdesystemet utvecklats från dess införande fram till dags dato, och hur framtiden för systemet ser ut. Arbetet har en viss fokusering på frågan om fastighetens geografiska läge, vilken betydelse det hitintills har givits och vilken betydelse det i framtiden kommer att ges. Bruksvärdesystemet sades vid dess införande innebära ett friare hyressättningssystem som var tänkt att efterlikna ett marknadsrättsligt system. Vissa begränsningar ämnades emellertid införas i systemet för att tillgodose hyresgästens intressen av ekonomisk och social trygghet i boendet. Systemet har dock under årens lopp kommit att i allt större utsträckning begränsa hyresvärdens frihet vid hyressättningen av lägenheter, samtidigt som hyresgästen har erhållit en allt starkare position. Det har emellertid gått så långt att det i dagsläget kan sägas att hyresgästens intressen tillgodoses i betydligt högre utsträckning än hyresvärdens. Bruksvärdesystemet har enligt författaren utvecklats från att vara ett extremt hyresvärdsvänligt hyressättningssystem, vilket efterliknade ett marknadsrättsligt system, till att nuförtiden vara ett i hög grad begränsat hyressättningssystem, vilket inte torde kunna sägas efterlikna ett marknadsrättsligt system. Förslag på förändringar av systemet har lagts fram, vilka emellertid fortfarande är under beredning i regeringen. Förslagen torde medföra, om dessa genomförs, att bruksvärdesystemet tar ett steg mot att återigen efterlikna ett marknadsrättsligt system med vissa begränsningar i hyresvärdens frihet, till förmån för hyresgästens sociala och ekonomiska trygghet. Vad gäller beaktandet av fastighetens geografiska läge uttalades vid införandet av bruksvärdesystemet att hänsyn skulle tas till läget, men hur eller i vilken utsträckning sådant beaktande skulle ske uttalades inte. Begreppet har sedan införandet inte kommit att utvecklas lagtextmässigt utan har i sin helhet utvecklats genom rättstillämpningen. Rättsskipande myndigheter synes emellertid inte till fullo begripit hur beaktande av det geografiska läget skall ske, och då bedömningen i hög grad är subjektiv synes utvecklingen varit tämligen neutral. Det har uttalats att ett centralt läge på objektiva grunder skall anses vara mer värt än ett ocentralt, men någon direkt genomslagskraft kan lägeskriteriet inte påstås ha erhållit. Frågan är dock i stor utsträckning rättspolitisk, och då de rättsskipande myndigheterna skall vara objektiva och politiskt neutrala har de undvikit att företa starka uttalanden angående lägets betydelse. Läget torde emellertid ges större betydelse i framtiden, då det är en faktor hyresgäster värderar högt, och eftersom hyressättningen har uttalats skall avspegla hyresgästers värdering av lägenheterna bör läget således tas i beaktande. Ökad hänsyn till det geografiska läget bör sannolikt även leda till en bättre balanserad hyresmarknad, varför författaren tror att det i framtiden kommer att ges en större betydelse.

<p>Hyressättningen av bostadslägenheter skall i dagsläget ske i enlighet med det så kallade bruksvärdesystemet. Systemet innebär att hyran för en lägenhet skall sättas till ett belopp som motsvarar hyresnivån för likvärdiga lägenheter. Om hyresgästen anser hyran vara oskälig kan denne ansöka hos hyresnämnden om en prövning av densamma. Hyresnämnden skall då företa en jämförelseprövning av hyrorna för likvärdiga lägenheter. Lägenheter anses vara likvärdiga då de har samma bruksvärde, vilket innebär att de skall inneha samma värde på bostadsmarknaden. Vid fastställande av en lägenhets bruksvärde skall hänsyn tas till bland annat lägenhetens storlek, modernitetsgrad, användningssätt, planlösning, ljudisolering och geografiska läge, men även andra till lägenheten kopplade faciliteter som exempelvis hiss och sopnedkast skall tas i beaktning. Bruksvärdesystemet är ett mycket omdebatterat hyressättningssystem, vilket har medfört ett flertal omarbetningar och förändringar av systemet under årens lopp. En särskilt omdiskuterad fråga är vilken betydelse fastighetens geografiska läge skall ha för lägenhetens bruksvärde. Problemet som uppstår gällande i vilken utsträckning fastighetens geografiska läge skall beaktas i samband med bruksvärdet, är att bruksvärdet skall bedömas objektivt och frågan huruvida ett läge är bättre än ett annat torde i stor utsträckning utgöra en subjektiv bedömning.</p><p>Syftet med magisteruppsatsen är att klargöra hur bruksvärdesystemet utvecklats från dess införande fram till dags dato, och hur framtiden för systemet ser ut. Arbetet har en viss fokusering på frågan om fastighetens geografiska läge, vilken betydelse det hitintills har givits och vilken betydelse det i framtiden kommer att ges.</p><p>Bruksvärdesystemet sades vid dess införande innebära ett friare hyressättningssystem som var tänkt att efterlikna ett marknadsrättsligt system. Vissa begränsningar ämnades emellertid införas i systemet för att tillgodose hyresgästens intressen av ekonomisk och social trygghet i boendet. Systemet har dock under årens lopp kommit att i allt större utsträckning begränsa hyresvärdens frihet vid hyressättningen av lägenheter, samtidigt som hyresgästen har erhållit en allt starkare position. Det har emellertid gått så långt att det i dagsläget kan sägas att hyresgästens intressen tillgodoses i betydligt högre utsträckning än hyresvärdens. Bruksvärdesystemet har enligt författaren utvecklats från att vara ett extremt hyresvärdsvänligt hyressättningssystem, vilket efterliknade ett marknadsrättsligt system, till att nuförtiden vara ett i hög grad begränsat hyressättningssystem, vilket inte torde kunna sägas efterlikna ett marknadsrättsligt system. Förslag på förändringar av systemet har lagts fram, vilka emellertid fortfarande är under beredning i regeringen. Förslagen torde medföra, om dessa genomförs, att bruksvärdesystemet tar ett steg mot att återigen efterlikna ett marknadsrättsligt system med vissa begränsningar i hyresvärdens frihet, till förmån för hyresgästens sociala och ekonomiska trygghet.</p><p>Vad gäller beaktandet av fastighetens geografiska läge uttalades vid införandet av bruksvärdesystemet att hänsyn skulle tas till läget, men hur eller i vilken utsträckning sådant beaktande skulle ske uttalades inte. Begreppet har sedan införandet inte kommit att utvecklas lagtextmässigt utan har i sin helhet utvecklats genom rättstillämpningen. Rättsskipande myndigheter synes emellertid inte till fullo begripit hur beaktande av det geografiska läget skall ske, och då bedömningen i hög grad är subjektiv synes utvecklingen varit tämligen neutral. Det har uttalats att ett centralt läge på objektiva grunder skall anses vara mer värt än ett ocentralt, men någon direkt genomslagskraft kan lägeskriteriet inte påstås ha erhållit. Frågan är dock i stor utsträckning rättspolitisk, och då de rättsskipande myndigheterna skall vara objektiva och politiskt neutrala har de undvikit att företa starka uttalanden angående lägets betydelse. Läget torde emellertid ges större betydelse i framtiden, då det är en faktor hyresgäster värderar högt, och eftersom hyressättningen har uttalats skall avspegla hyresgästers värdering av lägenheterna bör läget således tas i beaktande. Ökad hänsyn till det geografiska läget bör sannolikt även leda till en bättre balanserad hyresmarknad, varför författaren tror att det i framtiden kommer att ges en större betydelse.</p>