Bakgrund och problem: Ett fastighetsbolag som förvaltar hyresrätter vill hyra ut bostaden med så stor lönsamhet som möjligt, något som idag är svårt p.g.a., av den hyresreglering vi har i Sverige. Hyresregleringen gör att intäktssidan för bostadsföretag blir låst och det blir svårt att hitta en lönsamhet i hyresrätter. Samtidigt som det behövs byggas fler bostäder och vara lönsamt för bostadsföretagen måste konsumenten komma i första hand och skyddas från för höga hyror. Syfte: Syftet med den här studien är på ett deskriptivt sett visa vilken effekt hyresregleringen kan ha på privata fastighetsbolag som producerar, förvärvar och/eller renoverar hyresrätter i Västsverige. Syftet är även att beskriva vilka bedömningsmått som används inför investeringar. Metod: Studien kännetecknas av en metod som är av samhällsvetenskapligt - hermeneutik, abduktiv och kvalitativ karaktär. Studien kommer därmed använda sig av teori och empiri för att nå en slutsats. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med sju olika bolag inom bostadsbranschen och en intervju med hyresgästföreningen. Slutsats: Med utgångspunkten i en våra forskningsfrågor ”Hur stor påverkan kan hyresregleringen ha vid investering av hyresrätter i privata fastighetsbolag?” kunde vi finna att alla bostadsföretag påverkas av hyresregleringen. En låst intäktssida gör att de inte finns några ekonomiska incitament till att bygga hyresrätter. Förslag till framtida forskning: Något som vi har märkt är att hyresgästföreningen har mycket makt i förhandlingarna med bostadsföretag, men hur mycket makt har de egentligen? Vad kommer hända när presumtionshyrorna år 2021 går ut och kan bruksvärdesprövas. De här är två intressanta forskningsfrågor som kräver mer forskning.

No description available.

<p>Abstract</p><p>“Understand the customers value in use – A multiple case study of three industrial companies” or ”Förstå kundens bruksvärde – En multipel fallstudie av tre industriella företag” brings out the problem that it is easy to assume, what the value is for the customer.</p><p>The questions asked for this thesis are:</p><p>• How does the companies in focus, gather information about what effects the customers value in use?</p><p>• How do the companies use this information in their business?</p><p>The purpose is to examine how some industrial companies gather information about the customer’s value in use, on the bases from the five activities from Porter and how they can use this information.</p><p>Three semi structured interviews were made for this investigation, with representatives from Atlas Copco Rock Drills, IL Recycling and Johnson Pump.</p><p>The conclusions are that to gather information about the customers value in use, the company must work close with the customer. This information helps the company to improve their products, services and their relationships.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>I ”Förstå kundens bruksvärde – En multipel fallstudie av tre industriella företag” diskuteras begreppet värde, med en uppdelning i bruksvärde och bytesvärde. Bruksvärde är det som uppstår, när kunden nyttjar produkten i sin verksamhet. För att företaget ska kunna erbjuda sina kunder någonting som ger så högt värde som möjligt, krävs att de har kunskap om vad det är kunderna har nytta av i sin verksamhet. Problemet är att det är lätt att anta vilka nyttor och värden kunden söker. Bruksvärdet i en produkt eller tjänst som köps, kan påverka kundens övriga verksamhet. Alla delar i ett företag kan ha påverkan på vad kunden upplever, därför är Porters fem aktiviteter i Värdekedjan, intern logistik, produktion, extern logistik, marknadsföring och försäljning samt service, utgångspunkten i problemet. Företagen som undersökts är Atlas Copco Rock Drills, IL Recycling och Johnson Pump, alla stora B2B-företag, som är verksamma i bland annat Örebro. Frågeställningarna som satts upp är:</p><p>• Hur tar de fokala företagen reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, i det som levereras?</p><p>• Hur använder de fokala företagen sig av denna kunskap i sin verksamhet?</p><p>Syftet är att undersöka hur några industriföretag tar reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, utifrån Porters fem aktiviteter och hur dessa industriföretag använder sig av denna kunskap i sina egna verksamheter.</p><p>Metoden har sin utgångspunkt i ”The research process onion”, en modell som delar upp metodprocessen fram till själva datainsamlingen. Undersökningen gjordes under en begränsad tid, genom tre intervjuer med personal från varje företag.</p><p>Teorierna inleds med en diskussion om värde och den uppdelning av värde, som görs i undersökningen, bruksvärde och bytesvärde. Undersökningen har sin utgångspunkt i Porters fem aktiviteter i Värdekedjan. Teorier om vad som påverkar kundens uppfattning om bruksvärde, vad företagen behöver veta om kunderna och slutligen teorier om att använda kunskapen om kunderna, presenteras. Dessa teorier mynnar ut i ett analysverktyg, som utgår från just Porters fem aktiviteter.</p><p>För att läsaren ska kunna få en djupare förståelse för undersökningen och de fokala företagen, beskrivs dessa och deras verksamhet kort. Atlas Copco Rock Drills utvecklar och tillverkar bergborrar för underjordsborrning, IL Recycling samlar in och förädlar restmaterial från andra företag och Johnson Pump designar och tillverkar pumpar till bland annat båtar och motorer. Empirin som samlades in i intervjuerna, beskriver respondenterna och deras arbetsuppgifter, kundrelationer och värdeskapandet i verksamheten. Analysen delas upp, företag för företag, med hjälp av analysverktyget.</p><p>Slutsatserna av undersökningen är, att för att ta reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, krävs närvaro hos och en dialog med kunderna. Den kunskap de samlat in hjälper dem att förbättra produktion, service och relationer.</p>

Abstract “Understand the customers value in use – A multiple case study of three industrial companies” or ”Förstå kundens bruksvärde – En multipel fallstudie av tre industriella företag” brings out the problem that it is easy to assume, what the value is for the customer. The questions asked for this thesis are: • How does the companies in focus, gather information about what effects the customers value in use? • How do the companies use this information in their business? The purpose is to examine how some industrial companies gather information about the customer’s value in use, on the bases from the five activities from Porter and how they can use this information. Three semi structured interviews were made for this investigation, with representatives from Atlas Copco Rock Drills, IL Recycling and Johnson Pump. The conclusions are that to gather information about the customers value in use, the company must work close with the customer. This information helps the company to improve their products, services and their relationships. / Sammanfattning I ”Förstå kundens bruksvärde – En multipel fallstudie av tre industriella företag” diskuteras begreppet värde, med en uppdelning i bruksvärde och bytesvärde. Bruksvärde är det som uppstår, när kunden nyttjar produkten i sin verksamhet. För att företaget ska kunna erbjuda sina kunder någonting som ger så högt värde som möjligt, krävs att de har kunskap om vad det är kunderna har nytta av i sin verksamhet. Problemet är att det är lätt att anta vilka nyttor och värden kunden söker. Bruksvärdet i en produkt eller tjänst som köps, kan påverka kundens övriga verksamhet. Alla delar i ett företag kan ha påverkan på vad kunden upplever, därför är Porters fem aktiviteter i Värdekedjan, intern logistik, produktion, extern logistik, marknadsföring och försäljning samt service, utgångspunkten i problemet. Företagen som undersökts är Atlas Copco Rock Drills, IL Recycling och Johnson Pump, alla stora B2B-företag, som är verksamma i bland annat Örebro. Frågeställningarna som satts upp är: • Hur tar de fokala företagen reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, i det som levereras? • Hur använder de fokala företagen sig av denna kunskap i sin verksamhet? Syftet är att undersöka hur några industriföretag tar reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, utifrån Porters fem aktiviteter och hur dessa industriföretag använder sig av denna kunskap i sina egna verksamheter. Metoden har sin utgångspunkt i ”The research process onion”, en modell som delar upp metodprocessen fram till själva datainsamlingen. Undersökningen gjordes under en begränsad tid, genom tre intervjuer med personal från varje företag. Teorierna inleds med en diskussion om värde och den uppdelning av värde, som görs i undersökningen, bruksvärde och bytesvärde. Undersökningen har sin utgångspunkt i Porters fem aktiviteter i Värdekedjan. Teorier om vad som påverkar kundens uppfattning om bruksvärde, vad företagen behöver veta om kunderna och slutligen teorier om att använda kunskapen om kunderna, presenteras. Dessa teorier mynnar ut i ett analysverktyg, som utgår från just Porters fem aktiviteter. För att läsaren ska kunna få en djupare förståelse för undersökningen och de fokala företagen, beskrivs dessa och deras verksamhet kort. Atlas Copco Rock Drills utvecklar och tillverkar bergborrar för underjordsborrning, IL Recycling samlar in och förädlar restmaterial från andra företag och Johnson Pump designar och tillverkar pumpar till bland annat båtar och motorer. Empirin som samlades in i intervjuerna, beskriver respondenterna och deras arbetsuppgifter, kundrelationer och värdeskapandet i verksamheten. Analysen delas upp, företag för företag, med hjälp av analysverktyget. Slutsatserna av undersökningen är, att för att ta reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, krävs närvaro hos och en dialog med kunderna. Den kunskap de samlat in hjälper dem att förbättra produktion, service och relationer.

Hyressättningen av bostadslägenheter skall i dagsläget ske i enlighet med det så kallade bruksvärdesystemet. Systemet innebär att hyran för en lägenhet skall sättas till ett belopp som motsvarar hyresnivån för likvärdiga lägenheter. Om hyresgästen anser hyran vara oskälig kan denne ansöka hos hyresnämnden om en prövning av densamma. Hyresnämnden skall då företa en jämförelseprövning av hyrorna för likvärdiga lägenheter. Lägenheter anses vara likvärdiga då de har samma bruksvärde, vilket innebär att de skall inneha samma värde på bostadsmarknaden. Vid fastställande av en lägenhets bruksvärde skall hänsyn tas till bland annat lägenhetens storlek, modernitetsgrad, användningssätt, planlösning, ljudisolering och geografiska läge, men även andra till lägenheten kopplade faciliteter som exempelvis hiss och sopnedkast skall tas i beaktning. Bruksvärdesystemet är ett mycket omdebatterat hyressättningssystem, vilket har medfört ett flertal omarbetningar och förändringar av systemet under årens lopp. En särskilt omdiskuterad fråga är vilken betydelse fastighetens geografiska läge skall ha för lägenhetens bruksvärde. Problemet som uppstår gällande i vilken utsträckning fastighetens geografiska läge skall beaktas i samband med bruksvärdet, är att bruksvärdet skall bedömas objektivt och frågan huruvida ett läge är bättre än ett annat torde i stor utsträckning utgöra en subjektiv bedömning. Syftet med magisteruppsatsen är att klargöra hur bruksvärdesystemet utvecklats från dess införande fram till dags dato, och hur framtiden för systemet ser ut. Arbetet har en viss fokusering på frågan om fastighetens geografiska läge, vilken betydelse det hitintills har givits och vilken betydelse det i framtiden kommer att ges. Bruksvärdesystemet sades vid dess införande innebära ett friare hyressättningssystem som var tänkt att efterlikna ett marknadsrättsligt system. Vissa begränsningar ämnades emellertid införas i systemet för att tillgodose hyresgästens intressen av ekonomisk och social trygghet i boendet. Systemet har dock under årens lopp kommit att i allt större utsträckning begränsa hyresvärdens frihet vid hyressättningen av lägenheter, samtidigt som hyresgästen har erhållit en allt starkare position. Det har emellertid gått så långt att det i dagsläget kan sägas att hyresgästens intressen tillgodoses i betydligt högre utsträckning än hyresvärdens. Bruksvärdesystemet har enligt författaren utvecklats från att vara ett extremt hyresvärdsvänligt hyressättningssystem, vilket efterliknade ett marknadsrättsligt system, till att nuförtiden vara ett i hög grad begränsat hyressättningssystem, vilket inte torde kunna sägas efterlikna ett marknadsrättsligt system. Förslag på förändringar av systemet har lagts fram, vilka emellertid fortfarande är under beredning i regeringen. Förslagen torde medföra, om dessa genomförs, att bruksvärdesystemet tar ett steg mot att återigen efterlikna ett marknadsrättsligt system med vissa begränsningar i hyresvärdens frihet, till förmån för hyresgästens sociala och ekonomiska trygghet. Vad gäller beaktandet av fastighetens geografiska läge uttalades vid införandet av bruksvärdesystemet att hänsyn skulle tas till läget, men hur eller i vilken utsträckning sådant beaktande skulle ske uttalades inte. Begreppet har sedan införandet inte kommit att utvecklas lagtextmässigt utan har i sin helhet utvecklats genom rättstillämpningen. Rättsskipande myndigheter synes emellertid inte till fullo begripit hur beaktande av det geografiska läget skall ske, och då bedömningen i hög grad är subjektiv synes utvecklingen varit tämligen neutral. Det har uttalats att ett centralt läge på objektiva grunder skall anses vara mer värt än ett ocentralt, men någon direkt genomslagskraft kan lägeskriteriet inte påstås ha erhållit. Frågan är dock i stor utsträckning rättspolitisk, och då de rättsskipande myndigheterna skall vara objektiva och politiskt neutrala har de undvikit att företa starka uttalanden angående lägets betydelse. Läget torde emellertid ges större betydelse i framtiden, då det är en faktor hyresgäster värderar högt, och eftersom hyressättningen har uttalats skall avspegla hyresgästers värdering av lägenheterna bör läget således tas i beaktande. Ökad hänsyn till det geografiska läget bör sannolikt även leda till en bättre balanserad hyresmarknad, varför författaren tror att det i framtiden kommer att ges en större betydelse.

<p>Hyressättningen av bostadslägenheter skall i dagsläget ske i enlighet med det så kallade bruksvärdesystemet. Systemet innebär att hyran för en lägenhet skall sättas till ett belopp som motsvarar hyresnivån för likvärdiga lägenheter. Om hyresgästen anser hyran vara oskälig kan denne ansöka hos hyresnämnden om en prövning av densamma. Hyresnämnden skall då företa en jämförelseprövning av hyrorna för likvärdiga lägenheter. Lägenheter anses vara likvärdiga då de har samma bruksvärde, vilket innebär att de skall inneha samma värde på bostadsmarknaden. Vid fastställande av en lägenhets bruksvärde skall hänsyn tas till bland annat lägenhetens storlek, modernitetsgrad, användningssätt, planlösning, ljudisolering och geografiska läge, men även andra till lägenheten kopplade faciliteter som exempelvis hiss och sopnedkast skall tas i beaktning. Bruksvärdesystemet är ett mycket omdebatterat hyressättningssystem, vilket har medfört ett flertal omarbetningar och förändringar av systemet under årens lopp. En särskilt omdiskuterad fråga är vilken betydelse fastighetens geografiska läge skall ha för lägenhetens bruksvärde. Problemet som uppstår gällande i vilken utsträckning fastighetens geografiska läge skall beaktas i samband med bruksvärdet, är att bruksvärdet skall bedömas objektivt och frågan huruvida ett läge är bättre än ett annat torde i stor utsträckning utgöra en subjektiv bedömning.</p><p>Syftet med magisteruppsatsen är att klargöra hur bruksvärdesystemet utvecklats från dess införande fram till dags dato, och hur framtiden för systemet ser ut. Arbetet har en viss fokusering på frågan om fastighetens geografiska läge, vilken betydelse det hitintills har givits och vilken betydelse det i framtiden kommer att ges.</p><p>Bruksvärdesystemet sades vid dess införande innebära ett friare hyressättningssystem som var tänkt att efterlikna ett marknadsrättsligt system. Vissa begränsningar ämnades emellertid införas i systemet för att tillgodose hyresgästens intressen av ekonomisk och social trygghet i boendet. Systemet har dock under årens lopp kommit att i allt större utsträckning begränsa hyresvärdens frihet vid hyressättningen av lägenheter, samtidigt som hyresgästen har erhållit en allt starkare position. Det har emellertid gått så långt att det i dagsläget kan sägas att hyresgästens intressen tillgodoses i betydligt högre utsträckning än hyresvärdens. Bruksvärdesystemet har enligt författaren utvecklats från att vara ett extremt hyresvärdsvänligt hyressättningssystem, vilket efterliknade ett marknadsrättsligt system, till att nuförtiden vara ett i hög grad begränsat hyressättningssystem, vilket inte torde kunna sägas efterlikna ett marknadsrättsligt system. Förslag på förändringar av systemet har lagts fram, vilka emellertid fortfarande är under beredning i regeringen. Förslagen torde medföra, om dessa genomförs, att bruksvärdesystemet tar ett steg mot att återigen efterlikna ett marknadsrättsligt system med vissa begränsningar i hyresvärdens frihet, till förmån för hyresgästens sociala och ekonomiska trygghet.</p><p>Vad gäller beaktandet av fastighetens geografiska läge uttalades vid införandet av bruksvärdesystemet att hänsyn skulle tas till läget, men hur eller i vilken utsträckning sådant beaktande skulle ske uttalades inte. Begreppet har sedan införandet inte kommit att utvecklas lagtextmässigt utan har i sin helhet utvecklats genom rättstillämpningen. Rättsskipande myndigheter synes emellertid inte till fullo begripit hur beaktande av det geografiska läget skall ske, och då bedömningen i hög grad är subjektiv synes utvecklingen varit tämligen neutral. Det har uttalats att ett centralt läge på objektiva grunder skall anses vara mer värt än ett ocentralt, men någon direkt genomslagskraft kan lägeskriteriet inte påstås ha erhållit. Frågan är dock i stor utsträckning rättspolitisk, och då de rättsskipande myndigheterna skall vara objektiva och politiskt neutrala har de undvikit att företa starka uttalanden angående lägets betydelse. Läget torde emellertid ges större betydelse i framtiden, då det är en faktor hyresgäster värderar högt, och eftersom hyressättningen har uttalats skall avspegla hyresgästers värdering av lägenheterna bör läget således tas i beaktande. Ökad hänsyn till det geografiska läget bör sannolikt även leda till en bättre balanserad hyresmarknad, varför författaren tror att det i framtiden kommer att ges en större betydelse.</p>

I denna uppsats undersöks hyressättningssystemet i Malmö: Malmömodellen. Syftet bakom denna systematiska hyressättningsmodellen var att försöka få till en förbättrad situation på Malmös bostadsmarknad där svarthandel med kontrakt och svårmotiverade skillnader i hyresnivåer var ett utbrett problem. Malmömodellens införande innebar att stadens bostadsområden rangordnades utifrån attraktivitet - lägets attraktivitet skulle få större inverkan på hyran. Det innebar även att en modell för hyrespåslag utifrån olika parametrar kopplade till bostadens standard infördes. Studien tar sin utgångspunkt i att studera hur dessa förändringar påverkar segregation och gentrifiering och hur respondenter från inblandade och drivande parter ser på dessa frågor. Semistrukturerade intervjuer utfördes med respondenter från Malmös Kommunala Bostadsbolag (MKB), Hyresgästföreningen samt Heimstaden. Studien följer en kvalitativ metod och resultaten bearbetades kvalitativt. Detta för att vi ville fånga de enskilda respondenternas uppfattningar. Studiens respondenter menade att de inte trodde att Malmömodellen hade någon nämnvärd påverkan på segregation, men med förbehållet att den eventuellt kan ha bidragit något till att förstärka redan rådande segregationsmönster. En oro över att själva rangordningen av bostadsområdena kan bidra till negativa självuppfyllande spiraler lyftes även, vilket även går att koppla till studiens teoridel. Utöver det utfördes en dokumentanalys av några av de dokument som legat till grund för Malmömodellens utformning. Resultaten indikerar att den enkät som låg till grund för rangordningen av de områden man valt att dela in Malmö i eventuellt hade vissa brister gällande urval och utformning och att många respondenter var skeptiska till syftet samt områdesindelningen. / This essay examines the rental system in Malmö: Malmömodellen [The Malmö Model]. The purpose behind this systematic rental model was to try to get an improved situation on Malmö's housing market where black market trading with contracts and differences in rental levels, that were difficult to motivate, was a widespread problem. The introduction of the Malmö model meant that the city's residential areas were ranked based on attractiveness - the attractiveness of the location were to have a greater impact on the rent. This also meant that a model for rent levels based on various parameters linked to the housing standard were introduced. The study examines how these changes affect segregation and gentrification and how respondents from involved and driving parties view these issues. Semistructured interviews were conducted with respondents from Malmö's Municipal Housing Company (MKB), Hyresgästföreningen (the Tenants' Association) and Heimstaden. The study and its results were conducted and processed by using a qualitative method, because we wanted to capture the perceptions of the individual respondents. The respondents did not believe that the Malmö model had any significant impact on segregation, but with the reservation that it may have contributed somewhat to exacerbating the already existing segregation pattern. Concerns that the actual ranking of the residential areas could also contribute to negative self-fulfilling spirals is also raised, which can also be linked to the study's theoretical chapter.In addition, a document analysis of some of the documents that formed the basis of the Malmö model was performed. The results indicate that the questionnaire, on which the ranking of the areas of Malmö were based on, might have had some shortcomings regarding selection and design and that many respondents were skeptical of the purpose and the division of the residential areas.

Hyressättningen i Sverige har de senaste decennierna utstått kritik för sin icke-konkreta struktur. Som svar, infördes år 2003 en ny modell för hyresprissättning av lägenheter i Malmö. Modellen fick namnet Malmömodellen och består av 180 parametrar som värderar lägenheter utifrån standard och läge. Parametervärden kombinerat med typ och yta av lägenhet definierar riktlinjen för vilken hyra fastighetsägare har rätt att debitera hyresgästen. Malmömodellen har givit en väldefinierad utgångspunkt för hyressättning men också tydliggjort var extra intäkter kan genereras genom investeringar i befintliga fastighetsbestånd - via så kallade standardhöjningar. Investeringarna värderas enligt Malmömodellen i proportion till lägenhetens storlek. Fastighetsbranschen, som kännetecknas av långsiktig förvaltning har i allmänhet inte insett modellens fulla värde. Kännedomen anses låg inom sektorn och bolagen använder förenklade prismodeller som är enklare att överse men som inte alltid är optimala för vinstmaximering. Standardhöjning kräver hyresgästens godkännande. Baserat på statistiskt data avseende tidigare erbjudande av standardhöjning har betalningsviljan i förhållande till typ och storlek på lägenhet undersökts och modellerats. Resultatet visar en högre betalningsvilja i större lägenheter vilket innebär förlorad avkastning vid en jämnt fördelad prisstrategi i fastighetsbestånd med stora lägenheter. Rapporten visar att det för varje fastighet finns en optimal prisstrategi för standardhöjning som är en kombination av Malmömodellens riktlinjer och den förenklade prismodellen. Priset bör bestå av en rörlig del proportionerlig mot den relativa hyran och en fast del. Den optimala prisstrategin beror på lägenhetsfördelning i fastigheten, betalningsvilja och investeringskostnad. Vidare kritiseras Malmömodellen för att dess transperens missgynnar nödvändiga investeringar med låg avkastning. Framförallt missgynnas socialt utsatta områden där betalningsviljan är låg. Diskussionen kretsar också kring för och nackdelar utifrån de nationalekonomiska effekter som ett reglerat pristak skapar. / Rental pricing in Sweden have endured criticism the latest decades due to its non-concrete structure. As an answer to this, in year 2003, Malmö introduced a new model for valuing rental prices for apartments. The model was named Malmömodellen and consists of 180 parameters valuing apartment standard and location. The parameter-value combined with type of apartment and size defines the guidelines for allowed pricing by landlords. The model has well defined the basis for rents but also highlighted were extra revenue can be generated through investments in existing holdings - by so called Standardhöjning. The Swedish real estate sector is characterized by longterm management and has not yet recognized the full potential in the model. Companies are applying simplified models, which are easier to overlook but not always optimal in terms of profit maximization. Investments in apartmens is conditioned by the tenants acceptence. Based on statistical data regarding earlier offering of standardhöjning, the willingness to pay in relationship to type and size of apartments has been analyzed and modelled. The result shows that the willingness to pay is higher in larger apartments which implies that revenue is being lost by applying a simplified model. The report shows that for every property there is an optimal pricing strategy which is a combination of the guidelines in Malmömodellen and a simplified model. The price should consist of a floating part proportional to the size of the apartment and a fixed part. The optimal pricing stragy depends on the distribution of apartments within the property and the investment cost. The model is further criticized due to its transparency disfavouring necessary investments with low returns. This especially penalize socially vurnable areas were the willingness to pay is low. The discussion takes into consideration the pros and cons regarding the economic effects of a regulated price cap.

<p>I detta arbete undersöks äldre personers förhållande till den teknik de möter i vardagen. Statistik visar att det i åldersgruppen 65–84 år, jämfört med de yngre åldersgrupperna, är betydligt färre personer som har hemdator. Avsikten med studien var att kvalitativt utforska vad som ligger bakom sådana och liknande förhållanden. Omständigheter som kan vara av betydelse vid utveckling av teknik för äldre människor. </p><p>Etnografiskt inspirerade fallstudier genomfördes hos fyra ej yrkesverksamma personer i åldrarna 65 till 75 år. Det empiriska arbetet har i huvudsak inneburit observationer tillsammans med deltagarna och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Momenten har genomförts i deltagarnas hem. </p><p>I syfte att göra resultaten lättillgängliga har dessa utformats som <i>porträtt</i> skrivna i jagform. Tanken med porträtten är att de ska kunna användas som idé- och designstöd i samband med utveckling av teknik för personer i situationer som liknar deltagarnas. </p><p>Praktiskt, estetiskt, symboliskt, socialt och affektivt bruk har varit utgångspunkter vid analysen som genomförts med porträtten som underlag. Ur analysen framträdde ett antal bruksvärden. Dessa avser de positiva eller negativa värden som bruk av någon teknik innebär för brukaren. Bruksvärden som umgänge, åtnjuta information och nöje, effektivitet och trygghet, avgör brukarens förhållande till tekniken. </p><p>Några av slutsatserna i studien är: att trygghet är ett centralt bruksvärde deltagarna upplever i mobiltelefonbruket, att deltagarna har ett mycket begränsat intresse för hemdatorer, att barnen spelar, som anskaffare, påverkare och stöd, en viktig roll för deltagarna vad gäller tekniken i vardagen.</p>

Studiens syfte är att utreda och jämföra olika hyressättningsmodeller i olika delar av Sverige med fokus på Göteborg, Umeå och Malmö. Dessutom kommer hyrornas uppbyggnad från två kommunala bostadsbolag att uppvisas för att se hur hyrorna påverkas av olika boendekvalitetsvariabler. En jämförelse med bostadsrättsmarknaden kommer också att utföras för att se skillnaderna på hur priset på lägenheter är uppbyggt jämfört med hur hyrorna är uppbyggda. Majoriteten av alla hyror bestäms genom årliga förhandlingar mellan fastighetsägarna och hyresgästföreningen där hyrorna baseras på lägenhetens läge, standard och driftkostnader. Vid de årliga hyresförhandlingarna justeras hyrorna för att de ska spegla hyresgästernas värderingar och åsikter bättre [1]. I den här studien används hedoniska regressioner för att analysera data från två kommunala bostadsbolag i Malmö och Göteborg. Resultaten visar på att lägenheternas hyror till största del är uppbyggd av dess storlek, läge, köksstandard samt byggår. Resultaten visar att läget till viss del är felvärderat för båda företagen samt att läget generellt har en liten påverkan på hyresnivåern / The purpose of the study is to investigate and compare different rental models in different cities in Sweden, focusing on Gothenburg, Umeå and Malmö. In addition to this the composition of two rental models of two municipal housing companies will be shown to see how different accommodation quality variables affect the rental levels. A comparison with the co-operative apartments market will also be conducted to compare the differences in which variables the price consists of compared to the rental levels. The majority of all rents in tenancies are determined by the annual negotiations between the property owners and the tenant organization where the rents are based on the location of the apartment, the standard and its operating costs. In the annual rental negotiations the rent is adjusted to better reflect the tenant’s values In this study I’ve used hedonic regressions to analyze data from two municipal housing companies in Malmö and Gothenburg. The results shows that the rental levels of the apartments mainly are based on its size, location, kitchen standard and year of construction. The results show that the location variables in some cases are wrongly valuated for both companies and that the location variable has a small impact on the rental levels.