Denna kandidatuppsats undersöker svensk hyressättning, med ett särskilt fokus på Malmömodellen. Vi beskriver vad ett hyressättningssystem utifrån alltmer liberala reformer har för inverkan på segregationen. Malmömodellen har utökat attraktivitetens betydelse när det kommer till hyressättning, därför diskuterar vi begreppet attraktivitet inom ramarna för just hyressättning. För att få fram en bild av den svenska hyresmarknaden, som har beskrivits som mjukt reglerad, jämför vi en reglerad marknads sociala konsekvenser med marknadshyrors sociala påverkan. En jämförelse som blir relevant då Malmömodellen kan ses som en utveckling av det nuvarande svenska hyressystemet med tydligare marknadstendenser. En inblick i aktörernas syn på den svenska hyresmarknaden förankrar vår studie i verkligheten, och bidrar till en nyanserad diskussion kring Malmömodellen. Vår sammanfattande slutsats får oss att tro att hyressystemets utformning är en av de bakomliggande orsakerna för segregation, oberoende på hur den utformas kommer den alltid bidra till en viss ojämlikhet. Det övergripande sociala målet för utformningen, borde enligt vår uppfattning vara att minimera dessa olikheter som riskerar att leda till en segregerad stad. / This bachelor thesis explores the swedish rental system, with a particular focus on Malmömodellen. We describe what kind of impact a rental system based on liberal reforms has on segregation. Malmömodellen has expanded the significance that attractivity plays when it comes to rents, therefore we discuss the concept of attractivity within the frames of rent setting. To paint a picture of the swedish rental market, often described as soft rent-control, we compare the social consequences of a regulated market with market rents’ social effects. This comparison becomes relevant since Malmömodellen can be viewed as a development of the current swedish rental system but with more distinguishable market tendencies. An insight on the actors view on the swedish rental market establishes our study in the real world, and contributes to a nuanced discussion surrounding Malmömodellen. Our summarized conclusion leads us to believe that the configuration of the rental system is one of the underlying reasons for segregation, independently of its modelling it will always contribute to some sort of inequality. The overall social aim for the modelling, should in our opinion be to minimize these inequalities which risks to result in a segregated city.

I denna uppsats undersöks hyressättningssystemet i Malmö: Malmömodellen. Syftet bakom denna systematiska hyressättningsmodellen var att försöka få till en förbättrad situation på Malmös bostadsmarknad där svarthandel med kontrakt och svårmotiverade skillnader i hyresnivåer var ett utbrett problem. Malmömodellens införande innebar att stadens bostadsområden rangordnades utifrån attraktivitet - lägets attraktivitet skulle få större inverkan på hyran. Det innebar även att en modell för hyrespåslag utifrån olika parametrar kopplade till bostadens standard infördes. Studien tar sin utgångspunkt i att studera hur dessa förändringar påverkar segregation och gentrifiering och hur respondenter från inblandade och drivande parter ser på dessa frågor. Semistrukturerade intervjuer utfördes med respondenter från Malmös Kommunala Bostadsbolag (MKB), Hyresgästföreningen samt Heimstaden. Studien följer en kvalitativ metod och resultaten bearbetades kvalitativt. Detta för att vi ville fånga de enskilda respondenternas uppfattningar. Studiens respondenter menade att de inte trodde att Malmömodellen hade någon nämnvärd påverkan på segregation, men med förbehållet att den eventuellt kan ha bidragit något till att förstärka redan rådande segregationsmönster. En oro över att själva rangordningen av bostadsområdena kan bidra till negativa självuppfyllande spiraler lyftes även, vilket även går att koppla till studiens teoridel. Utöver det utfördes en dokumentanalys av några av de dokument som legat till grund för Malmömodellens utformning. Resultaten indikerar att den enkät som låg till grund för rangordningen av de områden man valt att dela in Malmö i eventuellt hade vissa brister gällande urval och utformning och att många respondenter var skeptiska till syftet samt områdesindelningen. / This essay examines the rental system in Malmö: Malmömodellen [The Malmö Model]. The purpose behind this systematic rental model was to try to get an improved situation on Malmö's housing market where black market trading with contracts and differences in rental levels, that were difficult to motivate, was a widespread problem. The introduction of the Malmö model meant that the city's residential areas were ranked based on attractiveness - the attractiveness of the location were to have a greater impact on the rent. This also meant that a model for rent levels based on various parameters linked to the housing standard were introduced. The study examines how these changes affect segregation and gentrification and how respondents from involved and driving parties view these issues. Semistructured interviews were conducted with respondents from Malmö's Municipal Housing Company (MKB), Hyresgästföreningen (the Tenants' Association) and Heimstaden. The study and its results were conducted and processed by using a qualitative method, because we wanted to capture the perceptions of the individual respondents. The respondents did not believe that the Malmö model had any significant impact on segregation, but with the reservation that it may have contributed somewhat to exacerbating the already existing segregation pattern. Concerns that the actual ranking of the residential areas could also contribute to negative self-fulfilling spirals is also raised, which can also be linked to the study's theoretical chapter.In addition, a document analysis of some of the documents that formed the basis of the Malmö model was performed. The results indicate that the questionnaire, on which the ranking of the areas of Malmö were based on, might have had some shortcomings regarding selection and design and that many respondents were skeptical of the purpose and the division of the residential areas.

Hyressättningen i Sverige har de senaste decennierna utstått kritik för sin icke-konkreta struktur. Som svar, infördes år 2003 en ny modell för hyresprissättning av lägenheter i Malmö. Modellen fick namnet Malmömodellen och består av 180 parametrar som värderar lägenheter utifrån standard och läge. Parametervärden kombinerat med typ och yta av lägenhet definierar riktlinjen för vilken hyra fastighetsägare har rätt att debitera hyresgästen. Malmömodellen har givit en väldefinierad utgångspunkt för hyressättning men också tydliggjort var extra intäkter kan genereras genom investeringar i befintliga fastighetsbestånd - via så kallade standardhöjningar. Investeringarna värderas enligt Malmömodellen i proportion till lägenhetens storlek. Fastighetsbranschen, som kännetecknas av långsiktig förvaltning har i allmänhet inte insett modellens fulla värde. Kännedomen anses låg inom sektorn och bolagen använder förenklade prismodeller som är enklare att överse men som inte alltid är optimala för vinstmaximering. Standardhöjning kräver hyresgästens godkännande. Baserat på statistiskt data avseende tidigare erbjudande av standardhöjning har betalningsviljan i förhållande till typ och storlek på lägenhet undersökts och modellerats. Resultatet visar en högre betalningsvilja i större lägenheter vilket innebär förlorad avkastning vid en jämnt fördelad prisstrategi i fastighetsbestånd med stora lägenheter. Rapporten visar att det för varje fastighet finns en optimal prisstrategi för standardhöjning som är en kombination av Malmömodellens riktlinjer och den förenklade prismodellen. Priset bör bestå av en rörlig del proportionerlig mot den relativa hyran och en fast del. Den optimala prisstrategin beror på lägenhetsfördelning i fastigheten, betalningsvilja och investeringskostnad. Vidare kritiseras Malmömodellen för att dess transperens missgynnar nödvändiga investeringar med låg avkastning. Framförallt missgynnas socialt utsatta områden där betalningsviljan är låg. Diskussionen kretsar också kring för och nackdelar utifrån de nationalekonomiska effekter som ett reglerat pristak skapar. / Rental pricing in Sweden have endured criticism the latest decades due to its non-concrete structure. As an answer to this, in year 2003, Malmö introduced a new model for valuing rental prices for apartments. The model was named Malmömodellen and consists of 180 parameters valuing apartment standard and location. The parameter-value combined with type of apartment and size defines the guidelines for allowed pricing by landlords. The model has well defined the basis for rents but also highlighted were extra revenue can be generated through investments in existing holdings - by so called Standardhöjning. The Swedish real estate sector is characterized by longterm management and has not yet recognized the full potential in the model. Companies are applying simplified models, which are easier to overlook but not always optimal in terms of profit maximization. Investments in apartmens is conditioned by the tenants acceptence. Based on statistical data regarding earlier offering of standardhöjning, the willingness to pay in relationship to type and size of apartments has been analyzed and modelled. The result shows that the willingness to pay is higher in larger apartments which implies that revenue is being lost by applying a simplified model. The report shows that for every property there is an optimal pricing strategy which is a combination of the guidelines in Malmömodellen and a simplified model. The price should consist of a floating part proportional to the size of the apartment and a fixed part. The optimal pricing stragy depends on the distribution of apartments within the property and the investment cost. The model is further criticized due to its transparency disfavouring necessary investments with low returns. This especially penalize socially vurnable areas were the willingness to pay is low. The discussion takes into consideration the pros and cons regarding the economic effects of a regulated price cap.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra studenternas upplevelse av handledningen under den verksamhetsförlagda tiden i utbildningen. Vi problematiserade hur handledningen leder till en progression som möjliggör att studenterna kan uppnå lärandemålen under sin praktik. Detta gjorde vi genom att studera handledarteorier samt Malmö högskolas syfte med den verksamhetsförlagda tiden. Vi använde oss av en webbaserad enkätundersökning för informationsinsamlingen och analyserade resultatet efter de valda teorierna. I resultatet uppgav de tillfrågade studenterna en positiv bild av sin progression men vi anser i vår slutsats att handledningen till stor del inte getts på ett sätt som är förenligt med styrdokument och de handledningsteorier vi studerat.