The aim of this Bachelor of Science thesis is to study the black housing market, its spread and expansion within the Stockholm region. This hidden sort of crime is compromised and organized more than ever before. According to Fastighetsägarna the turnover is over a billion Swedish krona in Stockholm City, Sundbyberg and Solna. The demands of tenancies are at an all-time high and queue is all-time long. There is a housing shortage in the region and very few tenancies are built. Besides the fact that the regulated rent may be a cause, it is also the fact that Sweden today has the highest building costs in the European Union, although the country is one of the most resource-rich. The politics regarding the possibility to be able to live in the inner-city is primitive when the geographical location of the tenancies is not reflected in the rent itself. This leads to a hidden economic value of tenancies that later on are resold in the black housing market. Instead of an increase in the housing market, a creation of a black trade has been formed. Black landlords that sell these tenancies illegally reach out to their buyers through contacts and accommodation adds on forums such as Björnsbytare and Blocket. This Bachelor of Science thesis intends to analyze what this criminality looks like and what alternative ways there are to solve these problems. A questionnaire with over 200 respondents has been made and interviews with representatives from interest organizations have been performed due to the fact that literature within this field is inadequate. Radical actions are needed if the housing market is going to recover. There are various ways of doing this which will be discussed further in this thesis. Most importantly are our results that indicate how a new generation has been raised to think that the black housing market is acceptable. It has become a natural feature in their everyday lives. We need to restore the general public attitude if we ever want to receive a functioning housing market. / Syftet med detta kandidatarbete är att studera den svarta bostadsmarknaden samt dess utbredning och attityder som utvecklats i Stockholmsregionen. Denna dolda brottslighet är mer omfattande och organiserad än någonsin. Enligt Fastighetsägarna omsätter den över en miljard kronor i Stockholm City, Sundbyberg och Solna. Efterfrågan på bostäder är rekordhög och kötiderna för hyresrätter i Stockholms innerstad är rekordlånga. Det råder bostadsbrist i regionen och det byggs för få hyresrätter. Det är även så att Sverige idag har de högsta byggkostnaderna i hela EU trots att landet är det ett av de mest resursrika. Politiken kring att alla ska ha möjlighet att bo i innerstaden är primitiv då en hyresrätts geografiska läge inte avspeglas i hyran. Detta leder till ett dolt ekonomiskt värde på hyreskontrakt som sedan säljs vidare svart. Istället för en sund tillväxt på bostadsmarknaden har det skapats en marknad av svarthandel. Svartmäklare når enkelt ut till sina köpare via kontakter och bostadsannonser på forum som Björnsbytare och Blocket. Denna uppsats avser att analysera hur denna brottslighet ser ut, hur den kan åtgärdas och vilka alternativa sätt det finns att lösa problematiken. En enkätundersökning med över 200 svarande har utförts och intervjuer med representanter från intresseorganisationer har genomförts då litteratur kring ämnet är bristfällig. Radikala åtgärder krävs för att återställa marknadens balans. Det finns olika sätt att göra detta på, vilket kommer att diskuteras vidare i denna uppsats. Det allra viktigaste är dock att våra resultat visar hur en ny generation har uppfostrats till att tycka att svarthandeln är ganska okej. Den har blivit ett naturligt inslag i deras vardag. Vi behöver förändra människors värderingar kring detta om vi någonsin ska få en fungerande bostadsmarknad. Den åtgärd som först och främst måste vidtas är att bygga fler hyresrätter. Från politiskt håll finns olika sätt att stimulera bostadsbyggandet.

Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism. Rimligtvis kan detta ha inneburit ett pristak vilket i sin tur det uppenbara efterfrågeöverskottet i teorin kan härledas till. De symptomatiska tillstånd som visat sig gällande i Stockholm kan därmed på många punkter förklaras av att lagen i praktiken har inneburit ett pristak.