Utredning om hur starkt skyddet för en stödmottagarens berättigade förväntningar är vid återkrav av olagligt statsstöd.

The aim of this Bachelor of Science thesis is to study the black housing market, its spread and expansion within the Stockholm region. This hidden sort of crime is compromised and organized more than ever before. According to Fastighetsägarna the turnover is over a billion Swedish krona in Stockholm City, Sundbyberg and Solna. The demands of tenancies are at an all-time high and queue is all-time long. There is a housing shortage in the region and very few tenancies are built. Besides the fact that the regulated rent may be a cause, it is also the fact that Sweden today has the highest building costs in the European Union, although the country is one of the most resource-rich. The politics regarding the possibility to be able to live in the inner-city is primitive when the geographical location of the tenancies is not reflected in the rent itself. This leads to a hidden economic value of tenancies that later on are resold in the black housing market. Instead of an increase in the housing market, a creation of a black trade has been formed. Black landlords that sell these tenancies illegally reach out to their buyers through contacts and accommodation adds on forums such as Björnsbytare and Blocket. This Bachelor of Science thesis intends to analyze what this criminality looks like and what alternative ways there are to solve these problems. A questionnaire with over 200 respondents has been made and interviews with representatives from interest organizations have been performed due to the fact that literature within this field is inadequate. Radical actions are needed if the housing market is going to recover. There are various ways of doing this which will be discussed further in this thesis. Most importantly are our results that indicate how a new generation has been raised to think that the black housing market is acceptable. It has become a natural feature in their everyday lives. We need to restore the general public attitude if we ever want to receive a functioning housing market. / Syftet med detta kandidatarbete är att studera den svarta bostadsmarknaden samt dess utbredning och attityder som utvecklats i Stockholmsregionen. Denna dolda brottslighet är mer omfattande och organiserad än någonsin. Enligt Fastighetsägarna omsätter den över en miljard kronor i Stockholm City, Sundbyberg och Solna. Efterfrågan på bostäder är rekordhög och kötiderna för hyresrätter i Stockholms innerstad är rekordlånga. Det råder bostadsbrist i regionen och det byggs för få hyresrätter. Det är även så att Sverige idag har de högsta byggkostnaderna i hela EU trots att landet är det ett av de mest resursrika. Politiken kring att alla ska ha möjlighet att bo i innerstaden är primitiv då en hyresrätts geografiska läge inte avspeglas i hyran. Detta leder till ett dolt ekonomiskt värde på hyreskontrakt som sedan säljs vidare svart. Istället för en sund tillväxt på bostadsmarknaden har det skapats en marknad av svarthandel. Svartmäklare når enkelt ut till sina köpare via kontakter och bostadsannonser på forum som Björnsbytare och Blocket. Denna uppsats avser att analysera hur denna brottslighet ser ut, hur den kan åtgärdas och vilka alternativa sätt det finns att lösa problematiken. En enkätundersökning med över 200 svarande har utförts och intervjuer med representanter från intresseorganisationer har genomförts då litteratur kring ämnet är bristfällig. Radikala åtgärder krävs för att återställa marknadens balans. Det finns olika sätt att göra detta på, vilket kommer att diskuteras vidare i denna uppsats. Det allra viktigaste är dock att våra resultat visar hur en ny generation har uppfostrats till att tycka att svarthandeln är ganska okej. Den har blivit ett naturligt inslag i deras vardag. Vi behöver förändra människors värderingar kring detta om vi någonsin ska få en fungerande bostadsmarknad. Den åtgärd som först och främst måste vidtas är att bygga fler hyresrätter. Från politiskt håll finns olika sätt att stimulera bostadsbyggandet.

Bitcoin's decentralized nature enables reasonably anonymous exchange of money outside of the authorities' control. This has led to Bitcoin being popular for various illegal activities, including scams, ransomware attacks, money laundering, black markets, etc.  In this thesis, we characterize this landscape, providing insights into similarities and differences in the use of Bitcoin for such activities.  Our analysis and the derived insights contributes to the understanding of Bitcoin transactions associated with illegal activities through three main aspects. First, it offers a comprehensive characterization of money flows to and from Bitcoin addresses linked to different abuse categories, revealing variations in flow patterns and success rates. Second, a temporal analysis captures long-term trends and weekly patterns across categories. Finally, an analysis of outflow from reported addresses uncovers differences in graph properties and flow patterns among illicit addresses and between abuse categories. These findings provide valuable insights into the distribution, temporal dynamics, and interconnections within various categories of Bitcoin transactions related to illicit activities.

Den unionsrättsliga statsstödsrätten är ett omfattande rättsområde med huvudregel att statligt stöd är förbjudet enligt art. 107.1 FEUF, eftersom statliga stödåtgärder kan snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Det finns undantag från förbudet, exempelvis när ett statligt stöd kan underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter. Kommissionen gör i de fallen en skönsmässig bedömning av stödåtgärden och dess förenlighet med den inre marknaden. Två sådana bedömningar har gjorts angående offentliga medfinansieringar av multiarenor i Uppsala respektive Köpenhamn. Utredningen i uppsatsen av kommissionens beslut i frågorna innebar att undersöka hur kommissionen bedömer rekvisiten i art. 107.1 och 107.3 c FEUF, och undersöka när undantaget bedöms som tillåtet respektive otillåtet. Utredningen visar att undersökningen huruvida statligt stöd förelåg enligt art. 107.1 FEUF utgjorde en relativt enkel bedömning, och tillämpningen av art. 107.3 c en djupare granskning av påverkan på konkurrensen och samhandeln. Trots multiarenornas olika karaktärer, lokal respektive kommersiell, där den ena var tänkt att drivas av världens största evenemangsbolag, utgjorde arenorna ett undantag från förbudet att statligt stöd inte är tillåtet. Kommissionen lade bland annat vikt vid att den offentliga medfinansieringen inte fick vara större än vad som var tillräckligt för marknadsmisslyckandet, men även att det saknades arenakapacitet i områdena.  I uppsatsen behandlas även förekomsten av olagligt stöd. Kommissionen har befogenhet att utöva kontroll över medlemsstaternas stödåtgärder, och nationella domstolar har en skyldighet att pröva en talan som väcks av en enskild som påstår att en åtgärd skett i strid mot genomförandeförbudet, med grund i förbudets direkta effekt i medlemsstaterna. Ett stöd som beviljats i strid mot genomförandeförbudet innebär flertalet legala risker för stödmottagare respektive stödgivare. I uppsatsen diskuteras riskerna, bland annat skyldigheten för stödgivaren att återkräva ett utbetalat stöd som bedöms olagligt med alla medel som krävs. Ett sådant förfarande kan innebära att stödmottagaren tvingas i konkurs, på grund av att staten som stödgivare inte anmält stödåtgärden till kommissionen. Även konkurrenters möjligheter till överklagande vid ett beslut som innefattar en eventuell olaglig stödåtgärd utreds. I den svenska statsstödslagen, vilken hanterar olagligt statsstöd, har endast stödgivaren rätt att väcka talan om olagligt stöd. Lagen har kritiserats och rättsläget betraktas om osäkert, inte minst eftersom svensk rätt innehåller ett huvudförbud mot tredje mans talan. I uppsatsen utreds en konkurrents överklagandemöjligheter enligt kommunallagen, förvaltningslagen samt i allmän domstol. Utredningen visar att den kontrollfunktion som konkurrenter ska utgöra på statsstödsrättens område inte är tillräcklig i svensk nationell rätt. De risker som diskuterades tidigare i uppsatsen kan således antas ha en relativt låg risk att realiseras när en konkurrent vill angripa ett olagligt statsstöd. Det är sannolikt att den svenska nationella statsstödsrätten inte uppfyller unionsrättens krav på effektivt rättsmedel för enskilda, och att regleringen för konkurrenter således är bristfällig i svensk rätt.