Global ETD Search

1	Effekter av korruption på ekonomisk tillväxt : En empirisk studie av OECD-länder 1996-2014 Hamrén, Linnéa, Lundin, Mirjam January 2016 (has links) Denna uppsats undersöker effekterna av korruption på BNP-tillväxt per capita. Förutomkorruptionens direkta effekt analyseras korruptionens indirekta effekter via överföringskanaler. Deöverföringskanaler som testas är utbildningsnivå, privata investeringar, offentlig konsumtion ochhandel. Direkt och indirekt effekt summeras sedermera och utgör korruptionens totala effekt påBNP-tillväxt per capita. Dessa effekter undersöks med ekonometriska metoder där en multipel linjärregression genomförs med minstakvadratmetoden. Analysen baseras på data för de 35 OECDländernaöver tidsperioden 1996-2014. Resultatet av regressionsanalysen visar en negativ direkteffekt av korruption på tillväxt, vilket stödjer tidigare forskning. Endast överföringskanalernaoffentlig konsumtion och handel uppvisar signifikanta resultat. Korruption genom offentligkonsumtion visar på ett positivt samband med BNP-tillväxt per capita medan korruption genomhandel visar på det motsatta. Den totala effekten är negativ. Korruption BNP-tillväxt per capita överföringskanaler direkt effekt indirekt effekt total effekt. Economics Nationalekonomi
2	Hur mår våra ungdomar? : En studie om mobbningens och det sociala stödets betydelse för den psykosomatiska hälsan Mann, Jenny January 2010 (has links) <p>Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar.</p><p> </p><p>Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression.</p><p> </p><p>Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor.</p><p>Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.</p> Mobbning psykosomatisk hälsa buffertteorin direkt-effekt teorin socialt stöd föräldrarelationer skolstöd niondeklassare Stockholm Sociology Sociologi
3	Hur mår våra ungdomar? : En studie om mobbningens och det sociala stödets betydelse för den psykosomatiska hälsan Mann, Jenny January 2010 (has links) Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression. Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor. Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte. Mobbning psykosomatisk hälsa buffertteorin direkt-effekt teorin socialt stöd föräldrarelationer skolstöd niondeklassare Stockholm Sociology Sociologi
4	Ett spel för galleriet? : Historiska, framtida och nutida problem med lotterilagens främjandeförbud. Lindgren, Erik January 2012 (has links) Regleringen av spelmarknaden i allmänhet och främjandeförbudet i synnerhet har i ett flertal fall varit föremål för prövning av svenska domstolar. Dessa har framförallt gällt publicering av reklam till förmån för utländska spelbolag och såväl tryck- som yttrandefrihetsrättsliga intressen har vägts mot, och sedermera också bedömts väga tyngre än lotterilagens främjandeförbud. Sedan Sveriges inträde i EU har den svenska regleringens förenlighet med EU:s regler om fri rörlighet prövats av svenska domstolar ett flertal gånger. Det senaste avgörandet i raden utgörs av Svea Hovrätts dom från den 22 juni 2011 där straffstadgandet i 54 § lotterilagen underkändes p.g.a. att det ansågs strida mot EU-rättens diskrimineringsförbud. Domen har överklagats till HD som meddelat prövningstillstånd. 38 § i lotterilagen har, trots massiv kritik, ännu inte underkänts av någon domstol. Genom sina många avgöranden på spelområdet har EU-domstolen utvecklat en metod för hur nationella och i sig handelshindrande spelregleringar skall bedömas. Domstolen har gått, från att i början ha haft en tämligen tillåtande syn på dessa, till att i sina senare avgöranden ha valt en aningen strängare linje. Inte minst gäller detta frågan hur expansiv en stats marknadsföringspolitik för spel får vara. I och med att spel och lotterier ännu inte blivit föremål för harmonisering är det dock fortfarande till stor del upp till medlemsstaterna själva att bestämma hur de vill reglera spelmarknaden, detta så länge utformningen är icke-diskriminerande, proportionerlig och tillämpas på ett sammanhängande och systematiskt sätt som inte inskränker den fria rörligheten mer än nödvändigt. Den svenska ordningen med främjandeförbud skulle främst kunna kritiseras för att ha ett annat mål än de angivna och istället syfta till att stärka statskassan, något som inte är ett giltigt skäl för att inskränka den fria rörligheten för tjänster eller etableringar. Åtminstone kan det, särskilt mot bakgrund av den expansiva marknadsföringspolitik som bedrivs av de statliga spelbolagen och det faktum att det inte är förbjudet för svenskar att spela på utländska lotterier, ifrågasättas om ordningen är sammanhängande och systematisk såtillvida att den tjänar till att minska spelandet. Hittills har EU-domstolen främst behandlat nationella spelmonopol eller särregleringars förenlighet med reglerna om fri rörlighet på den inre marknaden. En intressant och i dagsläget obesvarad fråga är därför hur domstolen skulle resonera ang. en sådan ordnings förenlighet med EU:s konkurrensregler. AB Svenska Spel är ett bolag som av staten fått ett exklusivt tillstånd att bedriva vadhållning på den svenska marknaden för spel och lotterier. Om bolaget kan anses missbruka sin dominerande ställning på denna marknad skulle en möjlighet kunna vara att indirekt angripa den svenska regleringen genom art. 102 kombinerat med art. 106.1 FEUF. För att nå framgång med detta torde dock krävas att staten kan sägas ha medverkat till företagets konkurrensbegränsande beteende eller att själva regleringen är konkurrensbegränsande i sig, samt att inte undantagsregeln i art. 106.2 är tillämplig. Lotterilagen främjandeförbudet konkurrensrätt direkt effekt FEUF EUD EU-domstolen HD främjande Gerdin Sjöberg
5	Undantag från mervärdesskatt för förvaltning av särskilda investeringsfonder : Den svenska regleringens tolkning och tillämpning i en EU-rättslig kontext / Exemption from VAT for management of special investment funds : The interpretation and application of the Swedish legislation in an EU-law context Ahlqvist, Sara January 2018 (has links) I uppsatsen undersöks tolkningen och tillämpningen av undantaget från mervärdesskatt för förvaltning av särskilda investeringsfonder ur en EU-rättslig synvinkel. I svensk lagstiftning finns undantaget stadgat i 3 kap. 9 § ML. Motsvarande artikel i mervärdesskattedirektivet är art. 135.1 g). I uppsatsen undersöks hur det svenska lagrummet förhåller sig till EU-rätten. Dessutom undersöks huruvida en direktivkonform tolkning av den nationella bestämmelsen bör göras, samt om art. 135.1 g) skulle kunna åberopas med direkt effekt i en svensk domstol. mervärdesskatt särskilda investeringsfonder värdepappersfonder specialfonder direktivkonform tolkning direkt effekt undantag förvaltning fonder EU-rätt Law (excluding Law and Society)
6	EU:s statsstödskontroll och den svenska statsstödsregleringen : En rättslig utredning av kommissionens beslut vid prövning av art. 107.1 och 107.3 c FEUF, samt huruvida talerätten för konkurrenter är tillräcklig i svensk rätt / The EU control of State aid and the Swedish regulation of State aid : – A legal investigation of the Commission’s decision in examining art. 107.1 and 107.3 c TFEU, and whether the right of appeal for competitors is sufficient in Swedish law Eriksson, Ellen January 2022 (has links) Den unionsrättsliga statsstödsrätten är ett omfattande rättsområde med huvudregel att statligt stöd är förbjudet enligt art. 107.1 FEUF, eftersom statliga stödåtgärder kan snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Det finns undantag från förbudet, exempelvis när ett statligt stöd kan underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter. Kommissionen gör i de fallen en skönsmässig bedömning av stödåtgärden och dess förenlighet med den inre marknaden. Två sådana bedömningar har gjorts angående offentliga medfinansieringar av multiarenor i Uppsala respektive Köpenhamn. Utredningen i uppsatsen av kommissionens beslut i frågorna innebar att undersöka hur kommissionen bedömer rekvisiten i art. 107.1 och 107.3 c FEUF, och undersöka när undantaget bedöms som tillåtet respektive otillåtet. Utredningen visar att undersökningen huruvida statligt stöd förelåg enligt art. 107.1 FEUF utgjorde en relativt enkel bedömning, och tillämpningen av art. 107.3 c en djupare granskning av påverkan på konkurrensen och samhandeln. Trots multiarenornas olika karaktärer, lokal respektive kommersiell, där den ena var tänkt att drivas av världens största evenemangsbolag, utgjorde arenorna ett undantag från förbudet att statligt stöd inte är tillåtet. Kommissionen lade bland annat vikt vid att den offentliga medfinansieringen inte fick vara större än vad som var tillräckligt för marknadsmisslyckandet, men även att det saknades arenakapacitet i områdena. I uppsatsen behandlas även förekomsten av olagligt stöd. Kommissionen har befogenhet att utöva kontroll över medlemsstaternas stödåtgärder, och nationella domstolar har en skyldighet att pröva en talan som väcks av en enskild som påstår att en åtgärd skett i strid mot genomförandeförbudet, med grund i förbudets direkta effekt i medlemsstaterna. Ett stöd som beviljats i strid mot genomförandeförbudet innebär flertalet legala risker för stödmottagare respektive stödgivare. I uppsatsen diskuteras riskerna, bland annat skyldigheten för stödgivaren att återkräva ett utbetalat stöd som bedöms olagligt med alla medel som krävs. Ett sådant förfarande kan innebära att stödmottagaren tvingas i konkurs, på grund av att staten som stödgivare inte anmält stödåtgärden till kommissionen. Även konkurrenters möjligheter till överklagande vid ett beslut som innefattar en eventuell olaglig stödåtgärd utreds. I den svenska statsstödslagen, vilken hanterar olagligt statsstöd, har endast stödgivaren rätt att väcka talan om olagligt stöd. Lagen har kritiserats och rättsläget betraktas om osäkert, inte minst eftersom svensk rätt innehåller ett huvudförbud mot tredje mans talan. I uppsatsen utreds en konkurrents överklagandemöjligheter enligt kommunallagen, förvaltningslagen samt i allmän domstol. Utredningen visar att den kontrollfunktion som konkurrenter ska utgöra på statsstödsrättens område inte är tillräcklig i svensk nationell rätt. De risker som diskuterades tidigare i uppsatsen kan således antas ha en relativt låg risk att realiseras när en konkurrent vill angripa ett olagligt statsstöd. Det är sannolikt att den svenska nationella statsstödsrätten inte uppfyller unionsrättens krav på effektivt rättsmedel för enskilda, och att regleringen för konkurrenter således är bristfällig i svensk rätt. statsstöd statsstödsrätt statligt stöd statliga stöd statlig stödåtgärd konkurrensrätt konkurrent konkurrenter 108 FEUF 107.1 FEUF 107.3 FEUF effektivt rättsmedel statsstödskontroll statsstödsreglering Uppsala Köpenhamn skönsmässig offentlig medfinansiering olagligt stöd olagligt statsstöd genomförandeförbud genomförandeförbudet anmälningsskyldighet anmälningsskyldigheten statsstödslagen direkt effekt tredje man talerätt kommissionen EU-kommissionen statliga medel ekonomisk fördel selektivitetsrekvisitet ekonomisk selektiv fördel selektivitet samhandelskriteriet samhandelsrekvisitet samhandel snedvridning av konkurrensen påverkan på samhandeln Law Juridik

1

Page generated in 0.0526 seconds