Global ETD Search

1	EU:s statsstödsrätt och miljöskatter : En studie av legitimitet och ändamålsenlighet Pelling, Ville January 2014 (has links) I uppsatsen undersöks hur EU:s statsstödsregler inverkar på utformningen av miljöskatter på nationell nivå, vidare analyseras också statsstödsreglernas ändamålsenlighet och legitimitet. Statsstödsreglerna innebär ett principiellt förbud mot statligt stöd till företag. Stöd-begreppet innefattar olika former av fiskala stöd som exempelvis skattesubventioner. Det enskilt viktigaste kriteriet vid fastställande av vad som utgör ett fiskalt stöd är selektivitetskriteriet. Enligt praxis görs bedömningen av om kriteriet är uppfyllt enligt en metod i tre steg: i det första steget fastställs den relevanta referensramen, därefter undersöks om det finns avvikelser från denna referensram och slutligen prövas om den aktuella stödåtgärden kan rättfärdigas genom systemets karaktär eller allmänna systematik. Det finns vissa tecken i senare praxis på att denna metod kan vara på väg att överges. I uppsatsen dras emellertid slutsatsen att den beskrivna metoden med vissa modifikationer utgör gällande rätt. Statsstödsreglernas inverkar på utformningen av miljöskatter i medlemsländerna genom att miljöändamål endast i undantagsfall beaktas vid den av EU-domstolen lanserade bedömningen. Miljöändamål beaktas nämligen främst vid metodens tredje och sista steg. I den mån miljöändamålen utgör grundläggande rättsliga principer eller viktiga EU-intressen kan de även få inverkan på bedömningens två första steg men det finns olika tolkningar av rättsläget i denna del. Att låta miljöskäl få inverka på alla steg i bedömningen skulle stå väl överens med den miljörättsliga principen om integration, i realiteten verkar emellertid ekonomiska ändamål i nuläget ha en starkare konstitutionell ställning. Vidare innebär statsstödsreglerna att den befintliga konkurrenssituationen upprätthålls vilket också kan försvåra genomförandet av gröna skattereformer. Reglernas ändamålsenlighet kan därför kritiseras utifrån miljörättsliga principer och ändamål. Dessutom kan det även ifrågasättas hur väl statsstödsreglerna uppfyller ekonomiska syften. Slutligen visar uppsatsen på samband mellan effektivitet, ändamålsenlighet och legitimitet. I enighet med teorin om konstitutionell pluralism innebär nämligen EU ett konstitutionellt utbyte mellan överstatlig och nationell rätt. På statsstödsområdet har det fått konsekvensen att EU:s intressen och ändamål beaktas vid bedömningen av selektivitet och i förlängningen även vid utformandet av nationella skattesystem. Statsstödsrätt miljöskatter selektivitet
2	EU:s statsstödskontroll och den svenska statsstödsregleringen : En rättslig utredning av kommissionens beslut vid prövning av art. 107.1 och 107.3 c FEUF, samt huruvida talerätten för konkurrenter är tillräcklig i svensk rätt / The EU control of State aid and the Swedish regulation of State aid : – A legal investigation of the Commission’s decision in examining art. 107.1 and 107.3 c TFEU, and whether the right of appeal for competitors is sufficient in Swedish law Eriksson, Ellen January 2022 (has links) Den unionsrättsliga statsstödsrätten är ett omfattande rättsområde med huvudregel att statligt stöd är förbjudet enligt art. 107.1 FEUF, eftersom statliga stödåtgärder kan snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Det finns undantag från förbudet, exempelvis när ett statligt stöd kan underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter. Kommissionen gör i de fallen en skönsmässig bedömning av stödåtgärden och dess förenlighet med den inre marknaden. Två sådana bedömningar har gjorts angående offentliga medfinansieringar av multiarenor i Uppsala respektive Köpenhamn. Utredningen i uppsatsen av kommissionens beslut i frågorna innebar att undersöka hur kommissionen bedömer rekvisiten i art. 107.1 och 107.3 c FEUF, och undersöka när undantaget bedöms som tillåtet respektive otillåtet. Utredningen visar att undersökningen huruvida statligt stöd förelåg enligt art. 107.1 FEUF utgjorde en relativt enkel bedömning, och tillämpningen av art. 107.3 c en djupare granskning av påverkan på konkurrensen och samhandeln. Trots multiarenornas olika karaktärer, lokal respektive kommersiell, där den ena var tänkt att drivas av världens största evenemangsbolag, utgjorde arenorna ett undantag från förbudet att statligt stöd inte är tillåtet. Kommissionen lade bland annat vikt vid att den offentliga medfinansieringen inte fick vara större än vad som var tillräckligt för marknadsmisslyckandet, men även att det saknades arenakapacitet i områdena. I uppsatsen behandlas även förekomsten av olagligt stöd. Kommissionen har befogenhet att utöva kontroll över medlemsstaternas stödåtgärder, och nationella domstolar har en skyldighet att pröva en talan som väcks av en enskild som påstår att en åtgärd skett i strid mot genomförandeförbudet, med grund i förbudets direkta effekt i medlemsstaterna. Ett stöd som beviljats i strid mot genomförandeförbudet innebär flertalet legala risker för stödmottagare respektive stödgivare. I uppsatsen diskuteras riskerna, bland annat skyldigheten för stödgivaren att återkräva ett utbetalat stöd som bedöms olagligt med alla medel som krävs. Ett sådant förfarande kan innebära att stödmottagaren tvingas i konkurs, på grund av att staten som stödgivare inte anmält stödåtgärden till kommissionen. Även konkurrenters möjligheter till överklagande vid ett beslut som innefattar en eventuell olaglig stödåtgärd utreds. I den svenska statsstödslagen, vilken hanterar olagligt statsstöd, har endast stödgivaren rätt att väcka talan om olagligt stöd. Lagen har kritiserats och rättsläget betraktas om osäkert, inte minst eftersom svensk rätt innehåller ett huvudförbud mot tredje mans talan. I uppsatsen utreds en konkurrents överklagandemöjligheter enligt kommunallagen, förvaltningslagen samt i allmän domstol. Utredningen visar att den kontrollfunktion som konkurrenter ska utgöra på statsstödsrättens område inte är tillräcklig i svensk nationell rätt. De risker som diskuterades tidigare i uppsatsen kan således antas ha en relativt låg risk att realiseras när en konkurrent vill angripa ett olagligt statsstöd. Det är sannolikt att den svenska nationella statsstödsrätten inte uppfyller unionsrättens krav på effektivt rättsmedel för enskilda, och att regleringen för konkurrenter således är bristfällig i svensk rätt. statsstöd statsstödsrätt statligt stöd statliga stöd statlig stödåtgärd konkurrensrätt konkurrent konkurrenter 108 FEUF 107.1 FEUF 107.3 FEUF effektivt rättsmedel statsstödskontroll statsstödsreglering Uppsala Köpenhamn skönsmässig offentlig medfinansiering olagligt stöd olagligt statsstöd genomförandeförbud genomförandeförbudet anmälningsskyldighet anmälningsskyldigheten statsstödslagen direkt effekt tredje man talerätt kommissionen EU-kommissionen statliga medel ekonomisk fördel selektivitetsrekvisitet ekonomisk selektiv fördel selektivitet samhandelskriteriet samhandelsrekvisitet samhandel snedvridning av konkurrensen påverkan på samhandeln Law Juridik

Search results

EU:s statsstödsrätt och miljöskatter : En studie av legitimitet och ändamålsenlighet