This dissertation consists of five studies presented in seven essays. The overall objectives are to investigate the extent and consequences of competition on the rental housing market as well as the importance of national government policies for the substitute good, i.e. owner-occupied housing. However, each essay also has specific objectives. Due to the characteristics of the housing market, one should not expect competition to be very fierce. The market characteristics are, for instance, capital-intensive, complicated and time-consuming construction processes as well as a limited supply of land in many areas. In fact, firms have a lot to gain from colluding and to avoid e.g. price wars. It is therefore theoretically more likely that housing companies will engage in “functional” or “strategic” competition such as the quality of housing services. Essay I and IV analyze the unique municipal housing market in Sweden where apartment rents are determined by negotiations between the local municipal company and the local Union of Tenants. A regression analysis is applied on data from 30 municipalities. There was a strong correlation between apartment rents at local municipal markets and the level of “external” competition (measured by the price level on the market for single-family owner occupied housing), but not with “internal” competition (measured by the market share of the municipal housing company) or the capital expenditure of the municipal housing company (presumed to reflect historical construction and renovation costs for the apartments). The dissertation also investigates the consequences on rents (essay II) and on the quality of housing services (essay III) from a local Swedish municipal housing company selling a substantial part of its apartment stock (15-40 percent) and thereby theoretically creating more competition. These essays use a quasi-experimental methodology whereby the development of the housing market in a privatization town is compared with the development in a very similar comparison town. It is found that privatization has lead to lower rents in the short- and medium-term in six out of seven privatization towns. The development of the quality of housing services was more related to the performance of each individual company and not a specific category of companies. In essay V, these results are merged and developed further. Essay VI presents a wide range of policies available for governments wishing to increase access to home ownership for low-income households and thereby increasing the pressure on rental housing companies to reduce rents. A systematic overview of policies is provided based on the four distinct time periods of a typical ‘housing career’ of a household; i.e. down payment accumulation stage, transaction stage, ownership stage and selling stage. It is found that many policies are required to meet the specific and differing needs of households for governments wishing to encourage home ownership. Essay VII describes that home ownership rates have increased in almost all industrialized countries during the period from World War II until mid-1990s. The essay analyses the implications of government policies and some other factors (e.g. national wealth, income distribution) on home ownership rates in 13 industrialized countries during the period 1970﷓2000. A fixed-effect model is applied on a panel data set. The most important result is that a statistically significant and positive correlation between government support and home ownership rates was found although this is only a preliminary conclusion since data was scarce. / Avhandlingen består av fem studier presenterade i sju essäer. Den övergripande målsättningenär att undersöka konkurrensens omfattning och effekter på bostadshyresmarknaden samtbetydelsen av statliga stödsystem för substitutvaran till hyresbostäder, nämligen olika formerför bostadsägande. Varje essä har också specifika målsättningar.Inledningsvis så bör man inte förvänta sig omfattande konkurrens på bostadshyresmarknadenpga dess särdrag, exempelvis så är byggprocessen kapitalintensiv, kompliceradoch långsam och tillgången på mark är ytterst begränsad på flera delmarknader. I själva verketså har företagen mycket att vinna från att samarbeta och undvika tex priskrig. Teoretiskt så ärdet därför mer sannolikt att bostadsföretag ägnar sig åt ”funktionell” eller ”strategisk” konkurrenssom exempelvis kvaliteten på bostadstjänster.Essä I och IV analyserar konkurrensen på den unika svenska hyresmarknaden där bostadshyrorsätts i förhandlingar mellan det lokala allmännyttiga bostadsföretaget och hyresgästföreningen.Data från 30 kommuner analyseras med hjälp av regressionsanalys. Resultatetvisade en stark korrelation mellan hyresnivån i allmännyttans bostadsbestånd på kommunnivåoch ”extern” konkurrens från liknande ’produkter’ (motsvarande prisnivån på egnahem), meninte med ”intern” konkurrens från andra bostadsföretag (motsvarande allmännyttans marknadsandel)eller allmännyttans kapitalkostnader (som antas främst motsvara byggkostnadernaför lägenheterna).Avhandlingen undersöker även konsekvenserna på hyra (essä II) och kvalitet (essä III) frånen försäljning av en omfattande del (15-40%) av en allmännyttas bostadsbestånd. Teoretisktskapar detta mer konkurrens. Dessa essäer använder sig av en kvasi-experimentell metodikvarvid utvecklingen på en konkurrensutsatt bostadsmarknad i en tätort jämförs med utvecklingeni en annan snarlik tätort. Det visade sig att hyresnivån i sex av sju konkurrensutsattatätorter hade sjunkit på kort och medellång sikt. Däremot visade sig kvalitetsnivån främstvara beroende på den enskilda hyresvärden och inte på hyresvärdens kategori (privat ellerkommunal). Essä V slår samman dessa resultat och utvecklar materialet ytterligare.Essä VI diskuterar ett stort antal medel (eng ’policies’) för en statsmakt som önskar attgöra ägande av bostaden mer tillgängligt för låginkomstgrupper och därigenom bl a ökapressen på hyrorna på bostadsmarknaden. Medlen är systematiskt beskrivna i enlighet med defyra distinkta tidsperioderna för en ’typisk’ bostadskarriär; nämligen stadiet när kontantinsatseninsparas, överlåtelsestadiet, ägandestadiet och försäljningsstadiet. Studien visade attdet troligen behövs ett flertal medel för att möta hushållens specifika och skilda behov omman avser att uppmuntra hemägande.Essä VII beskriver att andelen som äger sin bostad har ökat i nästan samtliga industriländerfrån andra världskriget fram till mitten av 1990-talet. Essän analyserar konsekvenserna avmyndighetsstöd och flera andra faktorer (tex BNP-utveckling, inkomstfördelning) för andelenhushåll som äger sin bostad i 13 industriländer under perioden 1970-2000. En fix-effektmodell appliceras på ett paneldataset. Det främsta resultatet var att det fanns en statistisktsignifikant och positiv korrelation mellan andelen som äger sin bostad och omfattningen påmyndigheternas stöd. Resultatet är dock endast preliminärt då tillgången på data varbegränsad. / QC 20100831

Den unionsrättsliga statsstödsrätten är ett omfattande rättsområde med huvudregel att statligt stöd är förbjudet enligt art. 107.1 FEUF, eftersom statliga stödåtgärder kan snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Det finns undantag från förbudet, exempelvis när ett statligt stöd kan underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter. Kommissionen gör i de fallen en skönsmässig bedömning av stödåtgärden och dess förenlighet med den inre marknaden. Två sådana bedömningar har gjorts angående offentliga medfinansieringar av multiarenor i Uppsala respektive Köpenhamn. Utredningen i uppsatsen av kommissionens beslut i frågorna innebar att undersöka hur kommissionen bedömer rekvisiten i art. 107.1 och 107.3 c FEUF, och undersöka när undantaget bedöms som tillåtet respektive otillåtet. Utredningen visar att undersökningen huruvida statligt stöd förelåg enligt art. 107.1 FEUF utgjorde en relativt enkel bedömning, och tillämpningen av art. 107.3 c en djupare granskning av påverkan på konkurrensen och samhandeln. Trots multiarenornas olika karaktärer, lokal respektive kommersiell, där den ena var tänkt att drivas av världens största evenemangsbolag, utgjorde arenorna ett undantag från förbudet att statligt stöd inte är tillåtet. Kommissionen lade bland annat vikt vid att den offentliga medfinansieringen inte fick vara större än vad som var tillräckligt för marknadsmisslyckandet, men även att det saknades arenakapacitet i områdena.  I uppsatsen behandlas även förekomsten av olagligt stöd. Kommissionen har befogenhet att utöva kontroll över medlemsstaternas stödåtgärder, och nationella domstolar har en skyldighet att pröva en talan som väcks av en enskild som påstår att en åtgärd skett i strid mot genomförandeförbudet, med grund i förbudets direkta effekt i medlemsstaterna. Ett stöd som beviljats i strid mot genomförandeförbudet innebär flertalet legala risker för stödmottagare respektive stödgivare. I uppsatsen diskuteras riskerna, bland annat skyldigheten för stödgivaren att återkräva ett utbetalat stöd som bedöms olagligt med alla medel som krävs. Ett sådant förfarande kan innebära att stödmottagaren tvingas i konkurs, på grund av att staten som stödgivare inte anmält stödåtgärden till kommissionen. Även konkurrenters möjligheter till överklagande vid ett beslut som innefattar en eventuell olaglig stödåtgärd utreds. I den svenska statsstödslagen, vilken hanterar olagligt statsstöd, har endast stödgivaren rätt att väcka talan om olagligt stöd. Lagen har kritiserats och rättsläget betraktas om osäkert, inte minst eftersom svensk rätt innehåller ett huvudförbud mot tredje mans talan. I uppsatsen utreds en konkurrents överklagandemöjligheter enligt kommunallagen, förvaltningslagen samt i allmän domstol. Utredningen visar att den kontrollfunktion som konkurrenter ska utgöra på statsstödsrättens område inte är tillräcklig i svensk nationell rätt. De risker som diskuterades tidigare i uppsatsen kan således antas ha en relativt låg risk att realiseras när en konkurrent vill angripa ett olagligt statsstöd. Det är sannolikt att den svenska nationella statsstödsrätten inte uppfyller unionsrättens krav på effektivt rättsmedel för enskilda, och att regleringen för konkurrenter således är bristfällig i svensk rätt.