Düsseldorf, Universiẗat, Diss., 2008.

Zugl.: Düsseldorf, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Düsseldorf, Univ., Diss., 2008.

Zugl.: Göttingen, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Göttingen, Universiẗat, Diss., 2007.

Univ., Diss--Mainz, 2001.

Pricing strategy for a company, business or organization is crucial in all industries. Being able to offer attractive prices affects suppliers and customers. Understanding a good and flexible pricing is essential for a company to get good results. Pricing models are a concept used to deepen the analysis of how pricing strategically affects organizations. In SaaS and startups, pricing models and pricing strategy are not always the focus, a common misconception companies do is focusing more on the product and therefore ending up in a market-based pricing strategy automatically because it is the easiest way of pricing. This is a problem because the product might be of higher value that a customer is willing to pay more for. The purpose of this study is to deliver a pricing strategy for the company Pickit. The study was divided into two sub-areas; customer and competitor. The project has been delimited by not examining which pricing models or pricing strategies competitors use. The work has also been limited to not following up on whether the solution will be accepted or implemented in the business. The study began with interviews with the company to create a deeper understanding of the problem. Subsequently, various interviews were conducted with customers and employees, literature studies, data collection of potential customers and competitors. Observations in the office were also made in order to study the culture. From the customer analysis, it was found that three out of forty customers’ accounts for 44% of total sales. From the competitor survey it was found that the competitors today are fulfilling the customer need in a broader way than Pickit can offer, but Pickit´s product has a value that is unique on the market. The project's conclusion suggests Pickit to base their pricing from a customerbased perspective with elements of competitor-based pricing in order to stay relevant on the market. The Equalizer pricing model supports the chosen pricing by visually making it clear to see what is included in Pickits pricing. / Prissättningsstrategi för ett företag, verksamhet eller organisation är avgörande i alla branscher och industrier. Att kunna erbjuda lockande priser påverkar både leverantörer och kunder vilket kan avgöra affärer. Att ha en förståelse för en bra och flexibel prissättning är väsentligt för ett företag ska få bra resultat. Prismodeller är ett koncept för att fördjupa analysen av hur prissättning strategiskt påverkar organisationer. Inom SaaS och startup är prismodeller och prisstrategi inte alltid i mest fokus, en vanlig miss är att företagen fokuserar mer på produkten och hamnar i en marknadsbaserad prissättningsstrategi automatiskt eftersom prissättning inte anses som det viktigaste, vilket gör att företagen tar den enkla lösningen först. Syftet med denna studie är att leverera en prissättningsstrategi för företaget Pickit. Studien delades in i två delområden; kund och konkurrent. Projektet har avgränsats genom att inte undersöka vilka prismodeller eller prissättningsstrategier konkurrenterna använder. Arbetet har även avgränsats till att inte följa upp huruvida lösningen kommer att accepteras eller implementeras i verksamheten. Studien inledes med intervjuer med företaget för att skapa en djupare förståelse för problemet. Därefter gjordes diverse intervjuer med kunder och anställda, observationer på kontoret för att exempelvis studera deras inställning mot förändring, datainsamling av potentiella kunder samt konkurrenter. Av kundanalysen kom det fram att tre av fyrtio kunder står för 44% av den totala omsättningen. Av konkurrentkartläggningen kom det fram att kundbehovet som konkurrenterna uppfyller i dagsläget bredare än vad Pickit kan erbjuda men att det värdeerbjudande Pickit erbjuder på marknaden är unikt. Projektets slutsats innebar att prissättningsstrategin som Pickit borde utgå från är kundbaseradprissättning med inslag av konkurrentbaserad prissättning för att hålla sig relevant på marknaden. Prismodellen Equalizer stödjer arbetet genom att visuellt göra det tydligt att se vad Pickit tar betalt och stärkte slutsatsen om vilken strategi som passar företaget.

Syftet med detta examensarbete var att marknadsundersöka och identifiera nya kundmarknader samt konkurrenter inom den privata sektorn för företaget Green Landscaping AB i Stockholm. Genom intervju av företagets befintliga kunder tillsammans med teorin, kunde företagets olika marknadssegment och dess konkurrenter identifieras och jämföras. Utifrån analysen identifierades segment A, som det mest attraktiva segmentet för att företaget skulle positionera sig inom. Segment A utgör större delar av marknader vilket bidrar till att företaget får möjligheter till flera nya potentiella marknader som består av kunder där företaget har lätt att övertyga i val av leverantör. Företag C valdes som den primära konkurrenten bland de identifierade konkurrenterna eftersom företaget får utvecklingsmöjligheter för att förbättras och avancera sig inom olika områden genom konkurrens med ett stort företag. En konkurrens mellan stora företagen påverkar även de mindre företagen indirekt t ex vid en pristjustering då följer små företagen utveckling, eftersom det är de stora företagen som är marknadsledande. / The purpose of this thesis was to research and identify new customer markets and competitors within the private sector for Green Landscaping AB in Stockholm. The company's different market segments and its competitors could be identified and compared by theory together with interviewing the company's existing customers. Based on the analysis, segment A was identified as the most attractive segment for the company to position itself. Segment A covers larger parts of the markets, which means that the company has opportunities for several new potential markets consisting of customers where the company has easy to convince in the choice of supplier. Company C was chosen as the primary competitor among identified competitors because the company has development opportunities to improve and advance in different areas through competition with a large company. A competition between large companies also affects the smaller companies indirectly for example in price adjustments the small companies are following the large companies development because they are the market leaders.

Artificiell intelligens blir allt mer vanligt inom fler och fler områden. Ett område där tekniken är relativt ny är inom kreativa processer och kreativa områden. Detta arbete är en kvalitativ studie av explorativ karaktär, som undersöker hur AI kan användas inom dessa kreativa processer samt vilka möjligheter och utmaningar som uppkommer av det. Tre intervjuer har genomförts med personer som har god och aktuell kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan analyserats med den kreativa processen som ramverk. Resultatet visar att AI i vissa steg av processen kan användas, dels för att underlätta men också för att effektivisera densamma. I andra steg har utvecklingen av AI inte kommit tillräckligt långt för att bidra med något värde eller erbjuda någonting som utvecklar eller gör processen lättare. Vidare har resultatet visat att inställningen till användandet kan bli en avgörande faktor för fortsatt utveckling och användning, men även att möjligheterna är fler än utmaningarna.

Den unionsrättsliga statsstödsrätten är ett omfattande rättsområde med huvudregel att statligt stöd är förbjudet enligt art. 107.1 FEUF, eftersom statliga stödåtgärder kan snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Det finns undantag från förbudet, exempelvis när ett statligt stöd kan underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter. Kommissionen gör i de fallen en skönsmässig bedömning av stödåtgärden och dess förenlighet med den inre marknaden. Två sådana bedömningar har gjorts angående offentliga medfinansieringar av multiarenor i Uppsala respektive Köpenhamn. Utredningen i uppsatsen av kommissionens beslut i frågorna innebar att undersöka hur kommissionen bedömer rekvisiten i art. 107.1 och 107.3 c FEUF, och undersöka när undantaget bedöms som tillåtet respektive otillåtet. Utredningen visar att undersökningen huruvida statligt stöd förelåg enligt art. 107.1 FEUF utgjorde en relativt enkel bedömning, och tillämpningen av art. 107.3 c en djupare granskning av påverkan på konkurrensen och samhandeln. Trots multiarenornas olika karaktärer, lokal respektive kommersiell, där den ena var tänkt att drivas av världens största evenemangsbolag, utgjorde arenorna ett undantag från förbudet att statligt stöd inte är tillåtet. Kommissionen lade bland annat vikt vid att den offentliga medfinansieringen inte fick vara större än vad som var tillräckligt för marknadsmisslyckandet, men även att det saknades arenakapacitet i områdena.  I uppsatsen behandlas även förekomsten av olagligt stöd. Kommissionen har befogenhet att utöva kontroll över medlemsstaternas stödåtgärder, och nationella domstolar har en skyldighet att pröva en talan som väcks av en enskild som påstår att en åtgärd skett i strid mot genomförandeförbudet, med grund i förbudets direkta effekt i medlemsstaterna. Ett stöd som beviljats i strid mot genomförandeförbudet innebär flertalet legala risker för stödmottagare respektive stödgivare. I uppsatsen diskuteras riskerna, bland annat skyldigheten för stödgivaren att återkräva ett utbetalat stöd som bedöms olagligt med alla medel som krävs. Ett sådant förfarande kan innebära att stödmottagaren tvingas i konkurs, på grund av att staten som stödgivare inte anmält stödåtgärden till kommissionen. Även konkurrenters möjligheter till överklagande vid ett beslut som innefattar en eventuell olaglig stödåtgärd utreds. I den svenska statsstödslagen, vilken hanterar olagligt statsstöd, har endast stödgivaren rätt att väcka talan om olagligt stöd. Lagen har kritiserats och rättsläget betraktas om osäkert, inte minst eftersom svensk rätt innehåller ett huvudförbud mot tredje mans talan. I uppsatsen utreds en konkurrents överklagandemöjligheter enligt kommunallagen, förvaltningslagen samt i allmän domstol. Utredningen visar att den kontrollfunktion som konkurrenter ska utgöra på statsstödsrättens område inte är tillräcklig i svensk nationell rätt. De risker som diskuterades tidigare i uppsatsen kan således antas ha en relativt låg risk att realiseras när en konkurrent vill angripa ett olagligt statsstöd. Det är sannolikt att den svenska nationella statsstödsrätten inte uppfyller unionsrättens krav på effektivt rättsmedel för enskilda, och att regleringen för konkurrenter således är bristfällig i svensk rätt.