<p>In this thesis a new concept called domain knowledge management for informationproviding dialogue systems is introduced. Domain knowledge management includes issues related to representation and use of domain knowledge as well as access of background information sources, issues that previously have been incorporated in dialogue management.</p><p>The work on domain knowledge management reported in this thesis can be divided in two parts. On a general theoretical level, knowledge sources and models used for dialogue management, including domain knowledge management, are studied and related to the capabilities they support. On a more practical level, domain knowledge management is examined in the contexts of a dialogue system framework and a specific instance of this framework, the ÖTRAF system. In this system domain knowledge management is implemented in a separate module, a Domain Knowledge Manager.</p><p>The use of a specialised Domain Knowledge Manager has a number of advantages. The first is that dialogue management becomes more focused as it only has to consider dialogue phenomena, while domain-specific reasoning is handled by the Domain Knowledge Manager. Secondly, porting of a system to new domains is facilitated since domain-related issues are separated out in specialised domain knowledge sources. The third advantage with a separate module for domain knowledge management is that domain knowledge sources can be easily modified, exchanged, and reused.</p> / Report code: LiU-Tek-Lic-2001:27.

No description available.

The implementation of chatbots and service services is becoming more common. The reason for this is that they are constantly available to answer questions, no matter what time it is. To make one chatbot is not just to write questions and specific answers. Communicating with one chatbot should, as much as possible, look like communicating with another human. The purpose of this report is to create a chatbot that will be used at Luleå university of technology and that will answer questions about system science. Furthermore, the goal is to investigate which design principles should be implemented, their possible concretization, when making chatbots, and possibly coming to new principles. The method used to make the chatbot is Design Science Research Methodology (DSRM). DSRM focuses on solving the problem by creating an IT artifact, which in this case is a chatbot. The result of this work is a created chatbot and design principles that were implemented during the development process.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå berättelsestrukturen samt hur mottagaren upplever skillnaden i en reklamfilm skriven av AI i sättet som den fångar intresset. Studien har haft för avsikt att tillämpa en jämförelse av en reklamfilm skriven av AI med två reklamfilmer skrivna av människor. Genom att undersöka reklamfilmerna på djupet kan det framkomma om AI är tillräckligt kreativt som tekniskt hjälpmedel för att satsas på inom reklamproduktion. För denna studie har en kvalitativ narrativ analys utförts för att undersöka berättelsestrukturen i reklamfilmerna samt en kvantitativ enkätundersökning för att se hur reklamfilmerna fångar mottagarnas intresse och uppmärksamhet. Den narrativa analysen utfördes för varje reklamfilm med hjälp av en narrativ modell som består av olika steg att analysera. Av enkätundersökningen framkom det svar från 37 respondenter. Insamlat material från enkätundersökningen analyserades och blev visualiserat i olika diagram, samt genom en innehållsanalys för de öppna frågorna. Resultaten visade att reklamfilmen skriven av AI fångade intresset mer bland mottagarna. Slutsatsen är att det som skilde den AI-skrivna reklamfilmen mot de reklamfilmerna skrivna av människor var att den AI-skrivna reklamfilmen upplevdes som mer unik och nyskapande. Detta gör den AI-skrivna reklamfilmen mer kreativ till sin utformning och var troligen det som gjorde att mottagarna fångades mer av den än de andra två reklamfilmerna. En annan anledning till att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse var att den hade tydligast narrativ struktur och där spänningen steg mer. Slutsatsen är att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse mer eftersom den var unik, kreativ, spännande och hade en tydlig narrativ struktur. / The purpose of this study is to investigate and understand the story structure and how acommercial film written by AI is created, and how the recipient experience the difference in acommercial film written by AI in the way it captures the interest. By examining thecommercials in depth, it can be found if AI is creative enough as a technical tool to invest inadvertising production. The study was intended to apply a comparison of a commercial filmwritten by AI with two commercial films written by humans. For this study, a qualitativenarrative analysis was performed to investigate the story structure of the commercial films aswell as a quantitative survey to see how the commercial films capture the interest and attention of the recipients. The narrative analysis was performed for each commercial film using a narrative model consisting of different steps to analyze. The survey revealed responses from 37 respondents. Collected material from the survey was analyzed through a univariate analysis and visualized in various charts, as well as through a content analysis for the open questions. The results showed that the commercial films written by AI caught the interest more among the recipients. The conclusion is that what distinguished the AI-written commercial film against the commercial films written by humans was that the AI-written commercial film was perceived as more unique and innovative. This makes the AI-written commercial film more creative in its design and was probably what made the recipients more captivated by it than the other two commercial films. Another reason why the AI-written commercial film caught the interest of the recipients was that it had the clearest narrative structure and where the tension rises more. The conclusion of the study is that the AI-written commercial film caught the interest of the recipients in a better way because it was unique, creative, thrilling and had a clear narrative structure.

Artificiell intelligens(AI) har spirit ut sig på flera områden än bara programmering och robotar. Numera används det vid skrivande, musik-skapande, interaktiva chatter och inom den senaste utvecklingen involveras även konst. Många är imponerade över tekniken och resultaten AI:n producerar, men den har också skapat mycket upprördhet och kritik. Framförallt dess användning av upphovsrättsskyddad konst för att träna AI-system ses som ett juridiskt problem, men upprördheten berör ett större område än så. Vart kommer denna ilskan ifrån? Detta arbete har utforskat området kring AI-konst och visuell media, hur det funkaroch framförallt vad spelutvecklare tycker om det. Arbetet går in på om det går att användas konstnärligt problemlöst vid spelutveckling och om det blir det problem med upphovsrätt samt ägarskap av AI-konst.

Titel: Personaliserad annonsering och AI: Marknadsförarnas perspektiv på möjligheter och utmaningar. Problem: Det har blivit en utmaning för marknadsförare att fånga konsumenternas uppmärksamhet i det snabbt föränderliga tekniklandskapet. Personaliserad marknadsföring kan skapa starka kundrelationer och öka synligheten för digital annonsering. Däremot står marknadsförare inför en innehållskris och behöver rätt teknik för att lösa detta problem. Användningen av AI-baserad teknik kan underlätta den digitala marknadsföringen, men det finns inget underlag för vilka faktorer företag måste beakta vid implementeringen. Mer forskning krävs om företags beredskap vid implementering av AI, dess potential och begränsningar, samt användning och acceptans av teknologin inom marknadsföring. Syfte: Syftet med denna explorativa studie är att undersöka vilken potential, samt vilka begränsningar verksamma marknadsförare ser med AI-baserad teknik i sitt arbete med att optimera synligheten genom personaliserad annonsering. Genom att identifiera både potential och begränsningar ämnar studien att utgöra ett underlag för företag vid en eventuell implementering, samt öka förståelsen för hur AI-teknologin används och accepteras inom marknadsföring. Metod: I studien användes en kvalitativ forskningsmetod som innefattade åtta semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna metod var att ge den intervjuade individen utrymme att uttrycka sina åsikter och tankar på ett flexibelt sätt, vilket öppnade upp för nya insikter och idéer. Tematisk analys användes för att analysera data, och fokus låg på att identifiera mönster och teman i materialet. Slutsats: I denna studie har flera faktorer identifierats som är förknippade med både potential och begränsningar. AI-baserad teknik har potential att frigöra tid för marknadsförare, ge möjlighet till specialisering, förbättra text och bild i annonser, förenkla personaliserat innehåll, öka synligheten på annonser, skapa förutsättningar för tillväxt, samt effektivitet genom automatisering. Dock finns det begränsningar som företag bör ha i åtanke, vilket är att informationssäkerheten är inte tillräckligt utvecklad, att AI-baserad teknik inte kan ersätta den mänskliga faktorn, inlärning av diskriminering, kunskapsbrist kring användning, ineffektivitet vid implementering i fel syfte, kostnad i förhållande till risk, samt rättsliga frågor kring upphovsrätt. Acceptansen av AI-baserade verktyg varierar bland företagen på grund av kompetensbrist. Studien visar att användningen av AI-baserad teknik är begränsad, men förväntas bli standardiserad i arbetet med personaliserad marknadsföring.

Det svenska sjukvårdssystemet är konstant under hög press och situationen benämns ofta i media som en sjukvårdskris. Radiologin är en av de medicinska discipliner som drabbats av en kontinuerligt ökande arbetsbelastning och personalbrist. Detta sätter sjukvården i en situation att konstant tvingas väga effektivitet mot kvalitet. Trots höga förväntningar på att innovationer som Artificiell Intelligens (AI) ska kunna bistå behoven, används AI idag i en mycket begränsad utsträckning. Denna studie syftar till att utreda påverkande faktorer för införandet av AI inom radiologin. För att besvara arbetets forskningsfråga har HA Adoption-Decision Model, en modifierad version av det väletablerade Technology-Organization-Environment Framework (TOE), tillämpats. Ramverket innefattar tre kontexter; teknologisk, organisatorisk och extern kontext. Varje kontexts delaspekter, så kallade faktorer, följer under respektive kontext. Dessa tio faktorer utvärderades för att besvara studiens forskningsfråga om vilka faktorer som har störst påverkan på införande av AI inom radiologi. Genom att förena tidigare forskning med resultatet från sex intervjuer visade sig affärsvärde , strategisk lämplighet , ledningsstöd och reglering av datahantering ha störst påverkan. Avslutningsvis presenteras ett förslag om att introducera en elfte faktor, IT-mognad, till ramverket.

SAMMANFATTNING Titel: Utvecklingen av redovisningssystem: En kvalitativ studie om hur redovisningskonsultens arbetssätt har förändrats de senaste tio åren. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Emilia Thunell och Alice Vingård Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 - juni Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för den tekniska utvecklingen av redovisningssystem från 2010 till nutid på mindre och medelstora redovisningsbyråer för att se hur redovisningskonsultens arbete har utvecklats. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. För att samla in det empiriska materialet har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts där urvalet består av mestadels redovisningskonsulter men även en Product Manager. Resultat och slutsats: Utvecklingen av redovisningssystemet har bidragit till att redovisningskonsultens arbetssätt är mycket effektivare idag än vad det var för tio år sedan. Slutsatsen har dragits att det finns flera olika faktorer som har påverkat utvecklingen av redovisningssystemen och därför redovisningskonsultens arbetssätt. Dessa faktorer kan kopplas till den institutionella teorin. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att öka förståelsen för vilka isomorfa faktorer som påverkar redovisningsbyråers vilja att digitalisera sig. Det praktiska forskningsbidrag är att företag måste ta hänsyn till att digitaliseringen är en uppåtgående trend och se till samhällets efterfrågan när det kommer till digitalisering för att undvika att gå miste om sin legitimitet. Förslag till fortsatt forskning: Utföra flera studier på företag inom samma bransch, men att inkludera större byråer istället för att se om det skiljer sig från det som inte är lika stora. Även titta på fler kontextuella teorier för att undersöka om det finns andra faktorer som påverkar redovisningskonsulten arbete med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Till sist titta på andra faktorer såsom sociala och ekonomiska faktorer, då denna studie endast tittar på den tekniska utvecklingen. Nyckelord: Redovisning, Institutionella teorin, Isomorfism, Digitalisering, Automatisering, Artificiell intelligens (AI) / ABSTRACT Title: The development of accounting systems: A qualitative study of how the accounting consultant's working methods have changed in the last ten years. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emilia Thunell and Alice Vingård Supervisor: Jean Claude Mutiganda Date: 2022 - June Aim: The aim of this study is to create an understanding of the technical development of accounting systems from 2010 to the present at smaller and medium-sized accounting firms to see how the accounting consult’s work has developed. Method: The study was conducted using a qualitative method. To collect the empirical material, eight semi-structured interviews were conducted where the sample consisted mostly of accounting consultants but also one Product Manager. Results and conclusions: The development of accounting systems has contributed to the accounting consultant ́s working method being much more efficient today than in comparison to ten years ago. The conclusion of the study is that it has shown several different factors that have affected the development of accounting systems and therefore the accounting consultants working method. These factors can be linked to the institutional theory. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is to increase the understanding of which isomorphic factors affect accounting firms' willingness to digitize. The practical research contribution is that companies must consider that digitalization is an upward going trend and ensure society's demand when it comes to digitalization to avoid losing their legitimacy. Suggestions for future research: Perform several studies at companies in the same industry, but to include larger firms to see if it differs from smaller firms. Also look at more contextual theories to investigate if there are other factors that affect the accounting consultant's work regarding technical developments. Finally, look at other factors such as social and economic factors, as this study only looks at technological factors. Key words: Accounting, Institutional theory, Isomorphism, Digitalization, Automation, Artificial intelligence

För nästan hundra år sedan, lades grunden för det som senare kom att benämnas som human relations. HR-perspektivet med Mayos “Hawthornsstudie” i spetsen, innebar ett skifte i hanterandet och synsättet av människor i organisationer. Taylorismens organisatoriska kontroll och effektivitet byttes ut mot människors behov och välmående. Numera är HR-diskursen mångfacetterat och dess nuvarande existens ses som relativt självklar i många sammanhang. Men i och med den nya teknologiska eran, som numera innefattar artificiella intelligenta (AI)-enheter, gör att HR-perspektivet inte bör negligera dessa nya aktanters involvering. Med hänsyn till AI-enheternas ökade inkludering i organisationers och individers vardagliga leverne, räcker det nuvarande HR-perspektivet inte till. Förbiseendet av en AI-enhets inflytande på individer och organisationer i kombination med att det nuvarande HR-perspektivet inte beaktar eller kan hantera en ny “aktör” i sammanhanget, ansåg vi vara högst problematiskt. Problematiken synliggörs inte minst i våra två exemplifierande fall Trelleborg och Kungsbacka kommun, där AI-enheter skapat oro och medfört konsekvenser för både organisationen och individen. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att bidra till en ökad förståelse för hur en AI-aktant bör inkluderas och beaktas i det nuvarande HR-perspektivet. Uppsatsens bidrag till HR-området gjordes genom att presentera ett nytt HR-AI perspektiv, som inkluderar AI-enheter på ett högst medvetet sätt. Det befintliga HR-områdets breda spektrum, gjorde att vi valde att utgå från särskilda HR-grundantaganden, som i sin tur underbyggdes av en redogörelse för HR-områdets vitala delar. Genom inkluderandet av Latours Actor Network Theory (ANT) i kombination med en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats, möjliggjordes därmed en resa in i rhizomatiska resonemang, som i slutändan ledde fram till det nya perspektivet, HR-AI.  Vårt nya HR-AI perspektiv belyser därmed AI-enheter som centrala aktanter i sammanhanget, vilket gör att det nya perspektivet betraktar och behandlar AI-enheter som komplexa samt unika aktanter med nio unika behov. AI-enheternas behov bör i sin tur matchas med organisationens och individens behov, för att därigenom uppnå en “win-win-win” situation. Exemplifierande av fallen i kombination med uppsatsens analys, visar därmed att AI:s behov bör tillgodoses och beaktas som vitala för en organisation och individ. HR-AI perspektivet innehåller även flertalet praktiska “goda idéer”, för hur aktörer kan hantera och inkludera den nya medarbetaren.

Problemformulering: På vilka sätt hanteras och påverkas en organisations intressenter av implementeringen av AI-system?  Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån en organisations intressenters uppfattning kartlägga på vilka sätt intressenterna hanteras och påverkas av implementering av AI-system. Metod: Studien har utgångspunkt i kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Den genomförda studien är en fallstudie, där Länsförsäkringar har studerats. Det empiriska materialet är insamlat genom tio semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Med vår studie kan vi se att implementeringen av Länsförsäkringars chatbot påverkar de anställda. Den potentiella utvecklingen av AI däremot tenderar att påverka flera intressentgrupper. Vidare kan vi se i studiens resultat svårigheter att identifiera organisationens intressenter samt svårigheter att prioritera och värdera intressenter, vilket överlag överensstämmer med den framtagna teorin gällande intressentmodellen. Vi kan därför dra slutsatsen att Länsförsäkringar bör identifiera intressenter och dess påverkan av utvecklingen av AI för veta hur intressenter ska hanteras. / Research question: In what ways is an organization's stakeholders handled and affected by the implementation of AI-systems? Purpose: The purpose of this study is to map, based on the perception of an organization's stakeholders, in what ways stakeholders are handled and affected by the implementation of AI-systems.  Method: The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach. The completed study is a case study, where Länsförsäkringar has been studied. The empirical material is collected through ten semi-structured interviews. Conclusion: With our study, can we see that the implementation of Länsförsäkringar's chatbot affects the employees. The potential development of AI, on the other hand, tends to affect several stakeholder groups. Furthermore, we can see in the results of the study difficulties in identifying the organization's stakeholders as well as difficulties in prioritizing and evaluating stakeholders, which is generally in line with the developed theory regarding the stakeholder model. We can therefore conclude that Länsförsäkringar should identify stakeholders and their impact on the development of AI in order to know how stakeholders should be handled.