Ägarlägenheter har funnits i Sverige sedan dess lagstiftning infördes i maj år 2009. Starten för den nya boendeformen var dock trög och många forskare menar att landets dåvarande lågkonjunktur i kombination med informationsbrist var de största orsakerna till att ägarlägenheter inte bildades i samma utsträckning som förväntat. Syftet med denna studie är att ta reda på hur beståndet av ägarlägenheter ser ut i Gävle kommun år 2018, om etableringen av ägarlägenheter tagit fart eller om det fortfarande anses vara en oetablerad boendeform. En kvalitativ metod har använts, där intervjuer via telefon och mail genomfördes med olika aktörer på bostadsmarknaden. Intervjuerna återgav aktörernas åsikter om ägarlägenheter som bostadsform och dess situation på bostadsmarknaden. En kvantitativ metod kompletterade undersökningen genom att studera fastighetsregistret och se hur många ägarlägenheter det finns i Gävle kommun och i hela Sverige idag. Ägarlägenheternas etablering har ännu inte tagit fart i Gävle kommun. 14 st ägarlägenheter byggdes år 2011 på Alderholmen i Gävle Strand och är de enda ägarlägenheterna som finns i Gävle idag. Spekulationer finns om ett nytt ägarlägenhetsprojekt i Gävle men några garantier för att byggandet kommer att bli av finns inte. Att ett nytt ägarlägenhetsprojekt initieras är heller inget som kan tolkas som att det blivit en framgångsrik upplåtelseform. Antalet ägarlägenheter i landet har ökat varje år men stegringen har varit varierad. Statistiken visar på en totalsumma på 1204 st registrerade ägarlägenheter i Sverige i slutet på år 2017. Det byggs nya ägarlägenheter på sina håll men att enbart kunna bilda ägarlägenheter genom nyproduktion är en tidskrävande process. En stor kunskapsbrist om upplåtelseformen råder på bostadsmarknaden och begränsar ägarlägenheternas etableringsmöjligheter. En satsning på att marknadsföra ägarlägenheter och belysa dess fördelar skulle krävas för att öka kunskapen och intresset på bostadsmarknaden. Förenklade lagkrav som möjliggör ombildning av befintliga bostäder till ägarlägenheter skulle också kunna möjliggöra uppkomsten av flera ägarlägenheter. / Condominiums have only existed in Sweden since the legislation allowed it in May 2009. However, this new form of living did not get the start that was anticipated by the government. Researches pinpoints the reason for this slow start to the current recession in Sweden in conjunction with lack of information about this new form of living. The purpose of this study is to investigate the stock/population of condominiums in Gävle municipality by the year of 2018. Also, to investigate if the population of condominiums is growing faster or if it’s still considered as an unestablished form of living. For the study a qualitative method have been used, which have consisted of interviews through phone and e-mail with different players on the housing market. The interviews reveled the different player’s opinions regarding condominiums and its position on the housing market. To better the study, a quantitative method by study the cadaster to see how many condominiums there are in Gävle municipality and Sweden today was also done. The establishment of condominiums on the housing market in Gävle municipality have not yet been successful. 14 condominiums were built on Alderholmen in the Gävle harbor in 2011, and is by todays date the only condominiums in Gävle. There are speculations on new projects in Gävle, but there are no fixed building plans or guarantees. To have one new project for condominiums is in itself not a sign that they are established or a success on the housing market in Gävle. The number of condominiums in Sweden have been growing every year, but the growth has been varying. By the end of 2017, there are 1204 registered condominiums in Sweden. New condominiums are being built, but the only possibility to create them by building them from scratch and not changing from an existing housing form is a time-consuming process. In the housing market, there is a large lack of information regarding condominiums which is limiting its growth in popularity. An effort in marketing this form of tenure and highlights its advantages is needed to increase the knowledge and attractiveness on the housing market. Simplified laws which facilitates changing existing forms of tenure to condominiums could also increase the growth of condominiums in the future.

Ägarlägenheter är en boendeform som möjliggjordes i maj 2009 i samband med införandet i den svenska lagstiftningen. Startsträckan för boendeformen att nå svensk bostadsmarknad har varit relativt lång, det är inte förrän de senaste åren som ägarlägenhetsbeståndet ökat i större utsträckning framför allt i Stockholms län.  Syftet med detta examensarbete är att förmedla ännu ett format för allmänheten att ta del av genom att utöka sina kunskaper och införskaffa förståelse för markexploatering och den svenska bostadsmarknaden. Vidare är syftet siktet mot studiens mål vilket är att införskaffa perspektiv från kommun och byggherre som centrala aktörer i markexploateringen med synpunkter på den senaste ökningen av ägarlägenhetsbeståndet i Stockholms stad och län i övrigt. Studiens frågeställningar har huvudsakligen besvarats genom semistrukturerade intervjuer med professionella aktörer inom ämnet, både kommunanställda på exploateringskontoret i Stockholms stad och byggherrar som är verksamma i Stockholms stad. Även en mindre litteraturstudie användes som en kompletterande metod för studiens frågeställning huruvida den kommunala markexploateringen ökat beståndet av ägarlägenheter i Stockholms stad.  Genom att kommunens inställning till ägarlägenheter är oförändrad har kommunens roll i markexploateringen inte bidragit till det ökade ägarlägenhetsbeståndet. Det är inte avgörande för Stockholms stad huruvida det byggs ägarlägenheter eller bostadsrätter. Å andra sidan har kommunen ett intresse för en likafördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Ökningen av ägarlägenheter i Stockholms stad har istället drivits av byggherrarna och deras vilja att uppföra ägarlägenheter.  Ägarlägenheter uppförs främst på mark som ägs av byggherren, eftersom det anses vara en enklare väg att öka ägarlägenhetsbeståndet än genom markanvisning. Huruvida ägarlägenhetsbeståndet ökat beroende på om byggherren eller kommunen ägt marken har inte spelat någon roll då det i slutändan varit byggherrens frihet att välja vad som ska byggas. Byggherrar i mindre kommuner kan söka markanvisningar för friare upplåtelseformer för att bidra till en utveckling av ägarlägenhetsbeståndet i kommunen, det ska dock has i åtanke att det i slutändan är marknadens efterfrågan som styr. / Condominiums are a form of housing that was introduced in Swedish legislation in May of 2009. The start of this new form of housing to reach the Swedish housing market was relatively long. It is not until recent years that condominiums have increased significantly, especially in Stockholm.  The purpose of this study is to increase the public´s knowledge and understanding of land development and the Swedish housing market. Furthermore, the purpose is the aim of the study's objective which is to obtain perspectives from municipality and the developers as main actors in land development with their point of view on the recent increase of condominiums in the municipality of Stockholm and the county. The issues of the study have mainly been answered through semi-structured interviews with professional actors in the subject, both municipal employees at the development office in Stockholm municipality and developers who are active in Stockholm municipality. A small study of literature was also used as a complementary method for the question of issue whether the municipal land development increased the stock of condominiums in Stockholm municipality.  Because the municipality's adjustment of condominiums is unchanged, the municipality's role in land development has not contributed to the recent increase in condominiums. It is not crucial for Stockholm municipality whether condominiums are built or not. On the other hand, the municipality has an interest in an equal distribution between different forms of tenancy. Instead, it is the developers in Stockholm who have contributed to the increase in condominiums.   Condominiums are mainly built on land owned by the developers, as it is considered an easier way to increase the condominiums stock than through land allocation. It is not crucial for the increase in condominiums if the land is owned by the municipality or the developer, because in the end it is the developer who gets to determine what is to be built. Developers in smaller municipalities could apply for land allocations for freer forms of tenure to contribute to the development of the condominiums stock in the municipality. It must be remembered that, in the end, marked demand is crucial.

Andelsägarlägenheter är en upplåtelseform för bostäder som innebär att man får dispositionsrätt till en lägenhet genom att köpa en andel av fastigheten den är belägen inom. Fastigheten får inte vara vilken som helst, utan ska omfattas av den så kallade Andelsägametoden. Mer specifikt ska den omfattas av dess avtal och regler. Andelsägarmetoden är alltså ett verktyg – en metod – som är särskilt framtaget för att möjliggöra andelsägarlägenheter. Den får endast utnyttjas av professionella fastighetsbolag, som inom metoden kallas för grundandelsägare. Syftet med denna metod är emellertid inte att endast ge upphov till andelsägarlägenheter, utan att skapa en fastighet där både hyresrätter och andelsägarlägenheter existerar gemensamt. Ända sedan dess bildning har metoden och upplåtelseformen fått både kritik och beröm. Gemensamt för alla studier som gjorts dock, är att de haft en teoretisk utgångspunkt med mindre betoning på hur andelsägarlägenheter fungerat i praktiken. Än mer viktigt, finns lite information kring hur andelsägare –de som besitter en andelsägarlägenhet – tänker och tycker om upplåtelseformen. Med utgångspunkt i detta formades syftet och frågeställningarna i arbetet, vilka går ut på att undersöka hur andelsägare upplevt upplåtelseformen och vad som varit avgörande i deras köp. Eftersom detta kräver en god förståelse av upplåtelseformens innebörd, har det även varit ett delsyfte att undersöka detta. För att tillfredsställa syftet med arbetet har intervjuer genomförts, dels med sju andelsägare och dels med en representant för Andelsägarbolaget, som är det bolag som utvecklat Andelsägarmetoden. Den senare bistod med svar på frågor kring och klarheter kring metoden och upplåtelseformen. Resultatet visar att samtliga intervjuade tyckte att det låga priset på andelägarlägenheter varit viktigt i deras köp. Dessa intygade även om att oförmågan till belåning var något som avskräckte, men inte avgjorde köpet. Andelsägares upplevelse av upplåtelseformen har i stort sett varit positiv. De var mycket belåtna med det uppdelade ansvarsförhållandet. Dessutom var dem nöjda med det större ansvarstagandet som kom av upplåtelseformen. Dock fanns oro bland dem angående belåningsbarheten och det framhävdes att grundandelsägaren borde ta ansvar i frågan. Den ifrågavarande grundandelsägaren hade dock inte ansett att den har ansvar i frågan. Relevansen i resultatet kan diskuteras då intervjuerna endast omfattade en liten del av det befintliga beståndet med andelsägare. Priset kan vara ett tillfälligt attribut med upplåtelseformen och är inte nödvändigtvis ett faktum med den. Vem som faktiskt ska ansvara för upprättandet av belåningsbarhet kan också diskuteras. Argument kan framhävas att detta är grundandelsägarens uppgift, men den åsikten delades inte av grundandelsägaren. Sammantaget var upplåtelseformen mycket attraktiv för de som hade köpt andelsägarlägenheter och priset var mest avgörande vid köpet. Deras upplevelser hade varit positiva och upplåtelseformens juridiska upplägg ansågs vara smart. Dock fanns oklarheter med den, exempelvis angående vem som är ansvarig för upprättande av belåningsbarhet. / Shareowner apartments is a form of lease for housing, that is a right to use an apartment by purchasing a share of the property in which it is located. This form of tenure cannot be used on all properties, instead the property but must be covered by the so-called Shareowner Method. More specifically, it should be covered by the rules and agreements of the method. The Shareowner Method is thus a tool – a method – specially developed to enable shareowner apartments. This method can only be used by professional real estate companies and are called the principal shareowner. However, the purpose of this method is not only to allow shareowner apartments as a form of tenure, but also to enable properties where both rental and shareowner apartments can exist jointly. Ever since its conception, shareowner apartments have received both criticism and praise. A common denominator to all studies conducted, however, is that they have had a theoretical standpoint with less emphasis on how shareowner apartments have worked in practice. More importantly, there is little information about how shareowners – those who own a shareowner apartment – have experienced the form of tenure. Based on this, the purpose of the work and the questions at issue were shaped, which is to investigate how shareowners have experienced shareowner apartments as a form of tenure. Additionally, the intent is to discover which aspect of shareowner apartments was most decisive in their purchase. Since this requires a well-founded understanding of the form of tenure, it has also been a partial purpose to investigate this. To satisfy the purpose of the work, interviews were conducted, in part with seven shareowners and in part with a representative of Andelsägarbolaget, which is the corporation that developed the Shareowner Method. The latter assisted with answers regarding shareowner apartments, clarifying the form of tenure. The results show that all the interviewees regarded the low price of shareowner apartments as an important aspect in their purchase. They also stated that the inability to mortgage the apartment was something that deterred them; however, it was not decisive in the purchase. The shareowners' experience of the tenure has been largely positive. For instance, they were satisfied with the stipulated allocation of responsibility. However, there was concern among them concerning the possibility to mortgage the apartments and it was emphasized that the principal shareowner should take responsibility in its establishment. But the principal shareowner in question declared that it did not consider having responsibility in the matter. The relevance of the result can be debated as the interviews were comprised of only a small part of the existing number of shareowners. It is possible that the price of shareowner apartments is a temporary attribute and therefore not prerequisite with the form of tenure. Where responsibility for the establishment of mortgaging should lie can also be discussed. It can be argued that this is the principal shareowner's task, but it was not a unanimous opinion. Overall, shareowner apartments as a form of tenure was very attractive to those who had bought them, and the price was most decisive when buying. Their experiences had been positive, and the stipulated responsibilities were considered smart. However, there were some uncertainties with the tenure, for example where the responsibility to enable mortgaging lies.

Idag råder en bostadsbrist på Stockholms bostadsmarknad som det inte finns en snabb hållbar lösning på. Ofta talas det om att det är omöjligt att erhålla ett förstahandskontrakt till en hyreslägenhet, vilket leder till att andrahandsmarknaden och den svarta marknaden växer. Samtidigt råder debatt kring att hyresrätter är att kasta pengar i sjön och att det är bostadsrätter konsumenten ska investera i. Ägarlägenheter nämns sällan som ett alternativ och i vissa artiklar har konsumenter även varnats för att köpa ägarlägenheter då de anses vara för dyra. Det saknas idag konkreta exempel på kalkyler för vad som faktiskt är mest ekonomiskt fördelaktigt, vilket denna uppsats syftar till att redogöra för. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken av upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenhet som är mest ekonomiskt gynnsam att bo i från ett konsumentperspektiv. En litteraturstudie genomfördes med syfte att sammanställa relevant och aktuell information och liknande arbeten studerades. Därutöver genomfördes en kostnadskalkyl för lägenheter, tillhandahållna av byggherren JM, i området Dalénum på Lidingö. Sist genomfördes en enkätundersökning med syfte att redogöra vilken uppfattning som råder hos konsumenter kring vilken upplåtelseform som mest ekonomiskt gynnsam. Resultaten visar att ägarlägenheter är det mest ekonomiskt gynnsamma alternativet bland berörda upplåtelseformer. Ägarlägenheter medför dock större ansvar eftersom konsumenten äger hela lägenheten, vilket också innebär störst frihet. Enkätundersökningen visar att respondenterna har uppfattningen om att bostadsrätter är den mest ekonomiskt gynnsamma ägandeformen. En del av respondenterna som var mest intresserade av bostadsrätter trodde samtidigt att det råder en bostadsbubbla som är på väg att spricka. Slutsatsen som dras i arbetet är framförallt att även om ägarlägenheter är den mest ekonomiska gynnsamma boendeformen för nybyggda flerbostadshus, finns det inte ett tillräckligt utbud på marknaden. Samtidigt visar enkätundersökningen att det råder stor okunskap kring upplåtelseformerna. / A housing shortage is an occurring fact on today's housing market in Stockholm. A common apprehension is that it is close to impossible to obtain a first-hand contract on today’s market, which leads to an increased second hand market and an expansion of the black market. Meanwhile there is an ongoing debate on how renting an apartment is equivalent to throwing money down the drain and that consumers should invest in a co-operative apartment instead. Condominiums are rarely referred to as an alternative and consumers are even warned about high prices in some articles. There is a lack of research when it comes comparing the profitability between forms of tenure, which is what this essay aims to supply.  The aim for this project is to study which form of tenure is the most profitable to live in for a consumer, from an economic point of view. A study of literature was completed to present all relevant and current information within the subject. Previous studies that relate to the subject was evaluated and presented. A cost estimate was performed on the apartments (provided by the constructor JM) within the area of Dalénum at Lidingö. A survey was completed to understand what knowledge consumers have within the subject of tenures and which form of tenure they believe is the most profitable financially. The results show that condominiums are the most beneficial alternative economically. Although condominiums involve a bigger responsibility as the consumer owns the apartment, they also provide a larger operating freedom. The survey shows that the respondents believe that co-operative apartments are the most beneficial tenure economically. Some of the respondents that were interested in consuming a co-operative apartment also believed that a housing bubble is occurring on today’s market and that it is likely to burst. The conclusion in this essay is foremost that even if condominiums are the most beneficial form of tenure economically among apartments, the present supply is not enough. At the same time the survey shows there the respondents lack knowledge about the different tenures.

This master thesis addresses the latest form of tenure in Sweden. More specifically we have investigated condominiums from a completed major project in Stockholm, including stakeholders as Developer, Bank, Insurer, Legislator, and the Owners of Condominiums. The overall diffusion of the form of tenure has so far been lower than expected, and the reason for this has not been determined. Our research was made with the intention to identify the main obstacles for the diffusion of condominiums in the Swedish housing market.. In order to do so, we investigated the differences between condominiums and cooperative apartments. The research was conducted through an initial pre-study including interviews with five different experts within the area. Subsequently, a case study on the completed condominium project of Dalénum was made, including interviews with an additional 10 interviewees among the most important stakeholders. In addition to interviews, an extensive real estate appraisal was made, and the results were analyzed through our theoretical framework. Findings from the research suggest that the main differences between the forms of tenure concern the homeowners. More precisely the differences appear in the Capital Structure, the Ownership, and the Ability to Rent out. Moreover, four main obstacles for the diffusion of condominiums were identified as. Catch-22, Costs & Regulations, Neighborship, and Lack of Interest. / Detta examensarbete behandlar den senaste upplåtelseformen i Sverige. Mer specifikt har vi utforskat ägarlägenheter från ett färdigställt projekt i Stockholm, med hänsyn till intressenter som Bostadsutvecklare, Bank, Lagstiftare, och Ägare av Ägarlägenheter. Den generella spridningen av ägarlägenheter har hittills varit lägre än förväntat, och orsaken till detta är inte fastställd. Avsikten med vår forskning var att identifiera de huvudsakliga hindren för ägarlägenheter på den svenska bostadsmarknaden. För att göra detta, så undersökte vi skillnaderna mellan ägarlägenheter och bostadsrätter. Forskningen utfördes med en inledande förstudie bestående av intervjuer med fem olika experter inom området. Därefter utfördes en fallstudie på det färdiga ägarlägenhets projektet i Dalénum, bestående av intervjuer med 10 ytterligare personer av de viktigaste intressenterna. En investeringskalkyl på de olika boendeformerna utfördes för att få en bättre uppfattning av de ekonomiska skillnaderna mellan upplåtelseformerna. Upptäckterna från undersökningen menar att de främsta skillnaderna mellan upplåtelseformerna berör bostadsägarna. Mer exakt framkommer skillnaderna i Kapitalstrukturen, Ägandet, och Möjligheten att Hyra ut. Vidare identifieras fyra huvudsakliga hinder för spridning av ägarlägenheter, det vill säga Moment-22, Kostnader & Regelverk, Grannskap, och Brist på Intresse.