I Sverige regleras kommunernas kompetens främst i kommunallagen. Kommunerna får enligt denna själva sköta angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller medlemmar, och detta ska göras på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund. Den kommunala självstyrelsen regleras även i regeringsformen. Kommunerna är alltså självstyrande, inom de ramar som skapas av riksdagen genom lag.   Sverige är genom sitt EU-medlemskap även bundna av EU-rätten. På konkurrensområdet har regler skapats som förbjuder medlemsstaterna att lämna stöd som snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Eftersom kommunerna i detta sammanhang räknas till staten påverkar reglerna kommunernas möjligheter att stödja olika verksamheter och projekt.    Denna uppsats ämnar undersöka hur kommunallagens kompetensbestämmelser förhåller sig till EU:s regler om statsstöd, samt hur det förhållandet påverkar den kommunala självstyrelsen. De slutsatser som har kunnat dras är att det finns flera situationer då en kommunal åtgärd som är tillåten enligt kommunallagen, är otillåten enligt statsstödsreglerna. Av detta följer att EU-rätten begränsar de handlingsmöjligheter kommunerna har enligt kommunallagen, och därigenom inskränker den kommunala självstyrelsen. I uppsatsen konstateras detta vara problematiskt av flera anledningar, och den främsta lösningen som presenteras är kunskapshöjande åtgärder som syftar till att lära kommunerna att navigera bland statsstödsreglerna. På så sätt kan framförallt kommunernas upplevda handlingsutrymme utvidgas.

No description available.

No description available.

Från kapitel 7: Avslutning och sammanfattning Kommunal kompetens för vissa former av påverkansarbete Det framgår ovan att det finns skäl för att göra mer nyanserade bedömningar kring vad för utrymme som den kommunala kompetensen ger kommuner för att bedriva på-verkansarbete. Att direkt avfärda en kommuns beslut om att exempelvis skriva under en namninsamling för att den nämner kärnvapen och hänvisa till dels att utrikespolitik inte är en kommunal angelägenhet, dels RÅ 1990 ref. 9 (Kärnvapenfria zonen) duger inte. Det krävs en mer nyanserad bedömning för att avgöra vad som är tillåtet kommunalt påverkansarbete. För att göra en sådan bedömning presenterade jag därför en modell med flera steg som byggde på de slutsatserna jag dragit från rättskällorna. I uppsatsen har jag även argumenterat för att kommuner får uttala önskemål och presentera vad som är i deras intressen till den aktör som beslutar i en angelägenhet som norska kommuner kan. Likheterna är även stora med när kommuner skriver remissvar på lagförslag med mera. Det allmänna intresset kommuner representerar motiverar även att de får förmedla tankar i sådant som inte är kommunala angelägenheter. Som jag visar ovan innebär detta att kommuner har möjligheten att skriva under till exempel ICAN:s Cities Appeal och skicka skrivelser angående utredningen om angiverilagen. Kommuner får däremot inte uttrycka egna ställningstaganden i frågor som de inte hant-erar eller bedriva opinionsarbete i dylika frågor. Det finns inte heller något juridiskt utrymme för kommuner att kommunicera att en lag inte kommer tillämpas eftersom lagstiftning är förbehållet riksdagen. För att klargöra vad för angelägenheter som hanteras av kommuner respektive annan och utveckla vad som är inom den kommunala kompetensen presenterar jag ovan också ett förslag om att införa obligatorisk laglighetsprövning. Förslaget skulle leda till mer praxis som tycks vara det bästa sättet att utveckla den kommunala kompetensen. Dessutom skulle mer praxis troligen leda till utförligare domskäl med följden att det framöver blir enklare att bedöma kompetensenligheten av en kommuns tänkta agerande. För att sammanfatta skulle mer välmotiverad praxis ge stadga i vad kommuner får och inte får besluta om. Med hjälp av min modell och dess bedömningsgrunder klargörs vad kommunmedlemmar via sina kommuner får påverka. Detta skulle leda till ökad tydlighet i vad som är tillåtet respektive förbjudet av den kommunala kompetensen, både inom som bortom kommungränsen.