Två skilda omvärldsutvecklingar i form av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde samt global klimatförändring accentuerar betydelsen av svensk jordbruksmark. Den här uppsatsen problematiserar den pågående irreversibla exploateringen av resursen och undersöker hur rapporter från Försvarsberedningen och IPCC speglas i regeringens nationella livsmedelsstrategi från år 2017. Särskilt exemplifieras utmaningen i att kombinera extensiv stadsutveckling med en strävan efter ett resilient samhälle genom uppsatsens fallstudie som undersöker på vilket sätt nationella strategier angående jordbruksproduktion påverkar den kommunala fysiska planeringen. Fallstudien genomför en dokumentanalys av Uppsala kommuns översiktsplan samt intervjuer med för studien centrala yrkespersoner. Uppsatsarbetet relateras till Köpenhamnskolans säkerhetiseringsteori för att undersöka om någon av de aktörer som förekommer i studien argumenterar för att utöka skyddet av den svenska jordbruksmarken genom att påtala dess vikt utifrån ett säkerhetsperspektiv. Uppsatsen belyser två huvudargument för att bevara svensk jordbruksmark. Dels har Sverige ett solidariskt ansvar att bibehålla jordbruksproduktionen på grund av framtida problem för den globala livsmedelstryggheten, dels utgör värnandet av resursen en nationell beredskapsaspekt. Slutligen jämförs de åtgärder som regeringen föreslår i den nationella livsmedelsstrategin med observationerna från fallstudien.

In 2017 the Swedish government established a national food strategy “A National Food Strategy for Sweden -more jobs and sustainable growth throuout the country” which aims to achieve a long-termed sustainable and competitive food chain. The purpose of the strategy is to serve as a platform for which the Swedish politics is to form the food industry to the year 2030. The government urge that engagement and cooperation between participators in the food industry at local, regional and national level are necessary to make the food strategy possible to implement. The global challenges with a growing population with the need for food and climate change makes it more urgent to act faster within national frontiers. Implementing political strategies is proved to be somewhat difficult as studies shows that it is often produced isolated at different political levels with different ambitions. This study views the regional food strategies made by Jönköpings country och Örebro country through a policy analysis. The aim is to explore which implementation arenas and mechanisms the policy documents include through a theoretical lens. The result shows that implementing the policy in this case mainly plays within a Top-down arena. The outcome of the strategy depends on how well the process mechanisms are managed. The clarity of political decision, stakeholders shearing the same goals and cooperation between differen actors are important mechanisms for the implementation of the national food strategy. / Sveriges regering framtog år 2017 en nationell livsmedelsstrategi “Sverige - Fler jobb och en hållbar tillväxt i hela landet” som ska bidra till en långsiktig hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Denna strategi ska användas som en plattform för vilken politik som utformas för livsmedelsindustrin fram till år 2030. Regeringen betonar att livsmedelsstrategin är kräver engagemang och samverkan mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå för att strategin ska möjliggöras. Globalt står vi inför flera utmaningar som bland annat att förse en ökande befolkningsmängd med livsmedel och stora klimatförändringar. Detta bidrar till att agera mer skyndsamt inom statliga gränser. Svårigheter att implementera politiska strategier har visats i studier genom att strategierna oftast är isolerat framtagna på olika politiska nivåer med varierade ambitioner. Denna studie undersöker regionala livsmedelsstrategier framtagna av Jönköpings läns och Örebro län genom en policyanalys. Syftet är att undersöka vilka implementeringsarenor och mekanismer som framträder genom att använda en teoretisk lins. Resultatet visar att implementeringen av policyn i detta fall främst kan kopplas till en toppstyrd arena. Utgången för strategin är beroende av på vilket sätt processmekanismerna utspelas. Tydlighet i det politiska beslutet, gemensam målsättning och samverkan mellan aktörer är bidragande för en lyckad implementering av livsmedelsstrategin.

No description available.

Bakgrund: Utifrån det förändrade och förvärrade säkerhetsläget i Europa har frågan om livsmedelsberedskap aktualiserats i den svenska politiska diskussionen. Ansvar och utformande av en sådan beredskap saknar idag tydlig organisation. Livsmedelverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt nämner i en utredning avseende underlag för beredskap att bland annat de regionala livsmedelsstrategierna bör adressera livsmedelsberedskap. Den aktuella studien fokuserar på hur de regionala livsmedelsstrategierna förhåller sig till livmedelsberedskap i nuläget, samt hur de beskriver ansvarsfördelning av teman i relation till detta.Metod: Genom en kvalitativ innehållsanalys av regionernas livsmedelsstrategier undersöks hur strategierna ser på livsmedelsproduktion i relation till livsmedelsberedskap och lokalisering av ansvar för detta. Analysen har ett deduktivt förhållningssätt där teman från tidigare forskning som relaterar till livmedelsberedskap ligger till grund för vilka fynd som eftersöks vid analysen.Slutsats: Hälften av strategierna nämner livsmedelsberedskap, vilket kan tyda på att det varken ses som självklart att det hör ihop med de regional livsmedelsstrategierna eller ej. Strategierna visar på en splittrad bild av livsmedelsproduktionen som dels en samhällsviktig verksamhet och dels en näringsgren med ekonomisk tillväxt som incitament. Uppfattningen om ansvar för livsmedelsproduktionen som samhällsviktig verksamhet kan tolkas som en fråga om altruism där frivilligt deltagande utifrån solidaritet ses som eftersträvansvärt. / Background: The growing political insecurity in Europe has made food preparedness a current discussion in the political discussion is Sweden. Accountability for and shaping such preparedness is today not clearly organized. The Swedish Food Agency, The Swedish Agency for Agriculture and The Swedish Veterinary Medical Institute has mentioned in an investigation regarding prerequisites for food preparedness that the regional food production strategies (among other instances) should address the achieving of food preparedness. The aim of this study is to describe how the current regional food strategies relates to food preparedness and how they describe division and location of responsibility for themas related to this.Method: The regional food production strategies is analyzed by qualitative content analysis. The study has a deductive approach where previous research structured into themes related to food preparedness has formed a base for which findings to search for in the analysis.Conclusion: Half of the strategies mentions food preparedness, which could be a sign of food preparedness not being seen as an obvious theme to address in the food production strategies but also not an obviously irrelevant one. The strategies display a shattered attitude toward food production as both a vital societal function and an industry with economical growth as primary incentive. Responsibility for food production as a vital societal function can be viewed as altruistic with solidarity and voluntary participation as aspirational ideals.