Som en åtgärd för att försöka hjälpa den minskande populationen av rapphöna att återhämta sig tog HMKs Jaktklubb inspiration från ett lyckat projekt i England utfört av Game & Wildlife Conservation Trust. De sådde blomremsor som en åtgärd för att gynna evertebrater som är kycklingarnas huvudföda. Jaktklubben etablerade dessa blomremsorna 2011 och vill nu undersöka om det gav en effekt på mängden evertebrater. Fönsterfällor och fallfällor placerades ut i och utanför blomremsan och tömdes två gånger i juni, en gång i juli och en gång i augusti. Det insamlade materialet har identifierats till familj med hjälp av litteratur för materialet från augusti, identifierat material från juni fanns redan tillgängligt. För skalbaggar identifierades allt material till art. Resultatet visade en stor diversitet och många olika grupper fanns representerade inom de insamlade materialet. De statistiska analyserna kunde inte med säkerhet visa att blomremsorna gynnade evertebrater. Detta är troligtvis snarare på grund av problematiken med experimentdesignen än att det inte var någon skillnad. Min uppfattning är att blomremsorna har en positiv effekt på biodiversiteten, även om det inte går att visa detta indikerar resultatet på det, vilket även backas upp av litteraturen. Åtgärder som dessa skulle potentiellt kunna vara ett steg i rätt riktning för att kunna lösa den minskade biodiversiteten runt om i världen.

Den snabba förändringen av markanvändningen i Sverige har påverkat arter som är beroende av de minskande markanvändningsklasserna negativt, eftersom stora mängder habitat har förlorats. Genom att använda geografiska informationssystem för att studera kartmaterial, kan man dra slutsatser om förändring i habitattillgång och fragmenteringsgrad i området, baserat på undersökningsområdets historia. I denna studie undersöks kartmaterial över Julita gård i Södermanland, Sverige från åren 1798, 1850, 1900, 1950 och 2015 med avseende på förändring i markanvändning och fragmenteringsgrad. Resultaten visar att ängar och hagmarker har minskat betydligt i yta över åren, samtidigt som skogens yta har ökat kraftigt. Habitatförlusten av ängar och hagmarker är stor, men den förväntade fragmenteringseffekten uteblir. Habitatförlusten i Julitaområdet kan till stor del förklaras av ekonomiska och politiska tillstånd och åtgärder som har påverkat hela Sverige. Förlusten av habitat i undersökningsområdet har en förmodad stor negativ påverkan på diversiteten av arter som är knutna till ängar och hagmarker.

Människans ekonomiska intressen och aktiviteter i Afrika har haft en negativ påverkan på gorillorna som idag är utrotningshotade. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktörers intressen både lett att gorillor är utrotningshotade samt hur arbetet med att bevara och skydda gorillorna ser ut. För att få svar på detta har en kvalitativ innehållsanalys applicerats på organisationers hemsidor och forsknings magasin och artiklar, där teman valdes ut både när det kommer till aktörers intressen och bevaringsarbetet som görs. De teoretiska begreppen miljö, makt och skala har applicerats på de identifierade teman använts för att få fram ett resultat. I uppsatsen kommer det fram att aktörer som bland annat länders regeringar och jägares ekonomiska intressen i gorillorna och deras habitat har varit en stor del i att gorillorna är utrotningshotade genom bland annat nedhuggning av skog och jakt, samtidigt hör alla hoten som presenteras i uppsatsen ihop och påverkar varandra på många olika sätt. När det kommer till bevaringsarbetet var ekoturismen den arbetsform som internationella organisationer lyfter fram. Denna form medför även nackdelar för både gorillorna samt lokalbefolkningarna vilket gör att denna arbetsform inte helt kan ses som en win-win situation i bevaringen av gorillorna.

Urbanization is a key driver of habitat loss, ecosystem degradation and has a great impact on biodiversity. Exploitation of buffer zones surrounding conservation areas and green structures in urban environment can affect biodiversity through reduced total area of habitat, increased edge effects and lost connectivity on a landscape level. The previous regional development plans for the Stockholm region, had the purpose of leaving large green structures undeveloped to secure core areas of great biological value by focusing on a dense city core. However, the latest regional development strategy puts stress on the green wedges by shifting the focal areas of the development into suburban regional city centers, in many cases close to the green wedges. The purpose of this study was to map habitat loss and changes in the total area of the Järva green wedge, west of Stockholm, caused by development of housing areas in previously sparsley exploited buffer zones, during the period 2000 – 2015. The study uses theories of landscape ecology, remote sensing and GIS to map and quantify habitat loss between 2000 and 2015. Two different birds were used as surrogate species, one grassland habitat specialist – Corncrake (Crex crex) and one forest habitat generalist – Eurasian jay (Garrulus glandarius). The two different surrogate species were used to identify how loss of two nature types could influence biodiversity and connectivity for a group of species. Documents and development plans on regional and local scale were also used to map and predict further habitat loss and exploitation of the green wedge until 2030. The result of the study shows that grassland habitat lost nearly twice the area than forest habitat due to development of housing areas during the period 2000 to 2015. A total of 1.3 km² of grassland and 0.7 km² forest habitat were replaced by housing areas during the fifteen years covered in the study, and the Järva green wedge will have lost a total of 3.84 km² buffer zones by the year 2030. The Corncrake and other grassland specialist species is likely to get most affected when grassland suffered the greatest habitat loss in the area. Even though the Eurasian jay has a key ecological function for the Oak forest in the Järva green wedge and relies on forest habitat for successful breeding, the loss of forest habitat will probably not affect the habitat generalist species in the same way. On a regional scale, the study suggests that habitat loss and fragmentation may affect grassland specialist species more than forest generalist species. The overall connectivity in the Järva green wedge is likely to get affected by a shrinking total area caused by narrowing of the green wedge until 2030. The function of the Järva green wedge as a dispersal corridor for biodiversity in the Stockholm region will most certainly get affected by further loss of buffer zones caused by exploitation of land for housing areas.