Den snabba förändringen av markanvändningen i Sverige har påverkat arter som är beroende av de minskande markanvändningsklasserna negativt, eftersom stora mängder habitat har förlorats. Genom att använda geografiska informationssystem för att studera kartmaterial, kan man dra slutsatser om förändring i habitattillgång och fragmenteringsgrad i området, baserat på undersökningsområdets historia. I denna studie undersöks kartmaterial över Julita gård i Södermanland, Sverige från åren 1798, 1850, 1900, 1950 och 2015 med avseende på förändring i markanvändning och fragmenteringsgrad. Resultaten visar att ängar och hagmarker har minskat betydligt i yta över åren, samtidigt som skogens yta har ökat kraftigt. Habitatförlusten av ängar och hagmarker är stor, men den förväntade fragmenteringseffekten uteblir. Habitatförlusten i Julitaområdet kan till stor del förklaras av ekonomiska och politiska tillstånd och åtgärder som har påverkat hela Sverige. Förlusten av habitat i undersökningsområdet har en förmodad stor negativ påverkan på diversiteten av arter som är knutna till ängar och hagmarker.